I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU? Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling. När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.

No description available.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet. Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen. Individens vardagsliv, ansvarstagande, valfrihet och sociala relationer är i fokus för att det hälsofrämjande arbete ska nå ut samt få betydelse och verkan i samhället. Detta är även områden som är centrala inom den sociologiska forskningen. Kort sagt är sociologiska studier viktiga för att implementera det hälsofrämjande arbetet. Men de har också varit viktiga för att utveckla de evidensbaserade metoder som har utformat det hälsofrämjande arbetets struktur och tillvägagångssätt. Nyckelbegrepp: hälsa, institution, sociala relationer, kommunikation, samspel, ansvar, livsstilsval och vardagsmakt.

Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna. Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne. Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been:  How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school? How does the identity creates and develop in the context of social relationships?  What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.            The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background.

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet. / The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another, came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.