Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi. Med detta som bakgrund är vårt syfte att undersöka hur SJ:s twittrande resenärer upplever kommunikationen med SJ på Twitter för att därefter föra en diskussion kring om kommunikationen kan förbättra SJ:s anseende hos dessa resenärer. En kvantitativ metod tillämpas och primärdata består av en enkätundersökning där urvalet är resenärer som kommunicerat med SJ på Twitter. Sekundärdata har insamlats för att ge bakgrundinformation om SJ AB:s arbete med Twitter genom en e-postintervju med Jenny Gejke, chef digitala kanaler på SJ AB samt en videoföreläsning med Jacob Palicki, digital media strateg på SJ AB. Våra resultat visar att det viktigaste för resenärerna i kommunikationen är att ställa frågor och uttrycka sina åsikter vilket visar att de värdesätter interaktion med SJ AB. Företaget uppfyller inte helt sina kunders förväntningar på tillgänglighet och beteende i kommunikationen på Twitter men trots detta är majoriteten av respondenterna positiva till SJ AB:s användning av Twitter. Något som indikerar att det viktigaste är att SJ AB är närvarande hos sina kunder och möjliggör för interaktion.

Inledning Detta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Valet av tidningar gjordes då dessa kan sägas vara de största i landet, kan de även sägas repsentera svensk nyhetstextmarknad i stort. Sju stycken artiklar ger en lagom mängd material att analysera, och bidrar även till möjligheten att utläsa skillnader mellan aktörerna.   Frågeställningar ·        Hur används de sociala medierna i artiklarna? ·        Hur förhåller sig journalisten kritiskt till de sociala medierna? ·        Hur framställs de sociala medierna som källor i artiklarna? ·        Går det att se någon skillnad mellan tidningarna hur de sociala medierna används?   Teori Konvergenskultur: de sociala medierna är en ny form av medialt format som kolliderar med äldre. Detta fenomen kallas för konvergens och när denna förgrening påverkar marknaden och dess konsumenter börjar man tala om en konvergenskultur. De gamla medierna uppträder oftast fientligt mot de nya, och om det visar sig finnas negativa referenser i artiklarna kring de sociala medierna går detta att hänvisa till denna teori.   Kritisk diskursanalys: begreppet diskurs syftar till att alla texter är invända i situationer, kulturer och ideologier, vilket gör dem till något mer än bara en fristående text: de är del av en betydligt större process. Inom denna teori studerar man hur man kritiskt ska förhålla sig till textmaterial för att blottlägga dessa mönster, och man kan då säga något om skribentens potentiella underliggande agenda eller helt enkelt hur dennes kultur och åsikter har påverkat texten. Denna teori är användbar för att se hur de sociala medierna framställs i artiklarna.   Metod Kritisk diskursanalys kommer att användas för att analysera artiklarna. Detta inkluderar redogörelser för rapporteringens huvudsakliga innehåll, makronivå: nyhetstextens tematiska och schematiska struktur, mikronivå och sociokulturella kontextualiseringar   Analys Analysen visar på ett varierat förhållande till de sociala medierna. Deras roll i världspolitiken framställs som stor och positiv sådan, men de anses inte vara tillräckligt trovärdiga plattformar för källor enligt flera artiklar, som hellre hänvisar till etablerade nyhetsbyråer.   Slutsatser och diskussion Frågeställningarna har alla blivit besvarade. Diskussion följer huruvida mediernas relativt negativa framtoning i artiklarna är ett resultat av konvergenskulturen, d.v.s. att tidningarna fruktar konkurrens, eller om de helt enkelt inte kan ses som tillräckligt trovärdiga. Slutsatsen är att de sociala medierna återges med aningen negativ framtoning i svensk nyhetspress.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan. Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan. Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet. I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov. Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It’s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places. The method used is qualitative and the sources of data have been respondents representing different groups of personnel in the school and school documents. The language rule can be summarized as a discipline crisis measure, which the school legitimate with clear arguments, support from parents and by seeing an improvement in the school, which can be indicating obedience by the pupils. Lacks when it comes to legitimate the language rule show in the dissonance around certain aspects, like how important it is and how the process of decision was. The arguments that have occurred have also been relatively one-sided and by that means you miss important aspects that can be problematic.

Abstract Författare: David Stigson Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation. Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08 Handledare: Per Dannefjord Examinator: Eva Fasth Antal sidor totalt: 42 Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt. Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.

Maria Antemar Kommunikativt arbetssätt En studie om lärares syn på kommunikativt arbetssätt Communicative working procedure - a study about teachers sight of communicative working procedure. Antal sidor: 37 Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga. Jag ser genom min studie bland annat att lärare som accepterar olika elevers intressen skapar förutsättning för delaktighet inom kommunikativt arbetssätt. Innehållet av planeringen inför kommunikativt arbetssätt pendlar mellan lärarstyrt och elevstyrt. Jag kan utifrån min studie se att lärare skjuter begreppet makt i kommunikativt arbetssätt till att handla om fördelning av ansvar.

I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig.   Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna. I den beskrivande analysen studeras texten, och teman som är unika för bloggarna genereras ur texterna. Därefter tolkas och studeras dessa teman i den tolkande textanalysen för att få en förståelse för den information som bloggarna lämnar ut.   Med utgångspunkt i Privacy theory diskuteras vilken typ av personlig information som blogginnehavarna delar med sig utav. Utifrån resultatet av analysen visar studien att de ämnen som presenteras i bloggarna är följande: privat i offentligheten, vardagsreflektioner, självgranskning, känslouttryck, familjeliv och arbete och familj.

Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. I studien deltog 114 ungdomar, varav 70 kvinnor och 44 män. För skattning av extraversion användes en del av NEO-FFI. För skattning av narcissism användes delar av NPI. Ett eget instrument konstruerades för skattning av aktivitet på Facebook. Statistisk metod var ANCOVA och korrelationstest. Signifikanta samband uppvisades mellan extraversion och hög grad av aktivitet på Facebook. Extroverta personer hade fler vänner och foton, samt använde chatt- och evenemangsfunktionen mer. Narcissistiska personer skattade den egna profilbild som mer attraktiv. / The aim of this study was to examine the relationship between the level of extraversion and narcissism, and Facebook usage. In the study 114 adolescents participated, 70 women and 44 men. One part of the NEO-FFI was used to estimate the level of extraversion. Parts of the NPI were used to estimate the level of narcissism. A new test was constructed for Facebook usage. ANCOVA and correlational tests were used. There was a significant correlation between extraversion and high level of Facebook usage. Extrovert individuals had more friends and photos, and used the functions for chat and events more frequently. Narcissistic individuals estimated their profile picture as more attractive.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslår att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete på två sätt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk länk. Vi undersöker om detta stämmer även för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslår att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk länk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns därför ett kunskapsgap gällande små NGOs roll för företags CSR-arbete. För att besvara syftet utfördes en fallstudie på en social allians mellan NGOn Svalorna Latinamerika och ett reseföretag. Resultaten visar att en liten NGO kan bidra till företagets CSR-arbete på två sätt. Dels genom den kunskap som NGOn har internt inom organisationen och dels genom att fungera som en strategisk länk mellan företaget och andra intressenter. Däremot uppfyller inte Svalorna Latinamerika alla sex kriterier som NGOn bör uppfylla för att vara en effektiv strategisk länk.