Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag står inför. De politiska värderingarna i samhället har under de senaste 20 åren förändrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna på sin omvärld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien väcktes då vi ville ta reda på hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina väljare, för att hantera dessa utmaningar. Studien har sin grund i en relationsskapande syn på public relations där teorier inom området har används för att svara på studiens syfte. Syftet är att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus på att etablera relationer, och hur detta återspeglas i deras kommunikation på Twitter. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anställda på Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att därefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlägg.    Resultatet visar att Nya Moderaterna är väl medvetna om att deras omvärld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nå framgång eller ej. Det har också framkommit att samtliga intervjupersoner inom Nya Moderaterna är bra på att lyssna på sin omgivning och att de via Twitter bedriver en del dialog. Resultatet visar att det finns en klyfta i sättet att se på kommunikation mellan de på kommunikationsavdelningen och representanterna. Representanterna är mer personliga i sin kommunikation och i större omfattning för dialog än respondenterna på kommunikationsavdelningen. Partiets syfte är dock inte att bygga ömsesidiga relationer, utan att utforma passande budskap. Studien kan konstatera att Nya Moderaterna inte har några strategier för hur de skall bygga relationer med sin omvärld, men att det ändå sker ett omedvetet arbete kring att etablera relationer med omvärlden, dock inte av ömsesidig karaktär.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv. Genom att bli bemött med förståelse och acceptans kan intervjupersonerna uppleva mening med tillvaron som minskar risken för depression. / The purpose of this study is that from a social psychological perspective, examining how people with mental illness feel that they are and have been treated by people in their surroundings. And to investigate the importance they attribute to social relations and treatment for their mental health. The study has a qualitative hermeneutic approach and is based on five semi-structured interviews.The results show that people with mental illness experiencing a serious lack of understanding and acceptance from their surroundings in terms of how they have been treated in relation to their mental illness. The results also show that people with mental illness value community and belonging that is characterized by understanding and acceptance.To analyze the results of the study, the following theories have been used; the psychic structure conditions, social relationships character – based on the emotions shame and pride, man as social being and depression in social psychology.The analysis reveals that lack of understanding and acceptance affects the respondents self-image in a negative way. The consequence is a lack of trust, both to oneself and others, resulting in evasion of maintaining optimal differentiated social relationships. The respondents value community and togetherness that is characterized by understanding and acceptance. The analysis reveals that the respondents through understanding and acceptance are reflected in a manner that strengthens the true self. The mirroring presumed to be important because the respondents by using the positive mirroring can create sentences that ascribe one's own identity the value of an authentic self. By being treated with understanding and acceptance the respondents can experience meaning of life that reduces the risk of depression.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.

Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook. In my bachelor’s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don’t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face. I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor. Vidare kommer det undersökas om det skiljer sig mellan kvinnor och män i vilka faktorer som är relevanta för att man ska riskera att utsättas. Sambanden som kommer testas görs med hjälp av statistiska måttet chi2 samt logistiska regressionsanalyser där resultatet presenteras med oddskvoter. Resultaten visar att kvinnor och män utsätts ungefär i lika stor utsträckning för negativa effekter av andras drickande bortsett från att kvinnor är signifikant mer rädda för berusade personer. Resultatet visar även att för vissa negativa effekter har kvinnor större risk att utsättas än män om man antar att de skulle dricka lika mycket och lika ofta. För både män och kvinnor har unga genomgående högre risk att utsättas av andras drickande medan alkoholkonsumtionen endast var signifikant för män och inte i samtliga fall. Till skillnad från hälsomässiga negativa konsekvenser av alkohol där skadorna är högre bland män, tenderar negativa konsekvenser av andras drickande snarare vara högre för kvinnor.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation.   Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen.   Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen.   Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi. Ett strategiskt tankesätt kunde däremot urskiljas då studiens respondenter har en gemensam bild om dessa olika delar, vilket också bekräftades genom innehållsanalysen. Men detta innebär inte att denna bild ser ut på samma sätt inom hela departementet. Innehållet på UDbloggen är anpassat efter målgruppen och både öppenhet, snabbhet och tydlighet var distinkta drag i bloggen. UD såg också interaktion som viktig vid krissituationer, ändå finns en skild mening mellan PIK (press, information- och kommunikationsenheten) och studiens övriga respondenter kring bloggens för- och nackdelar. Dels kring att bloggens interaktiva karaktärsdrag kräver mycket resurser, vilket PIK anser bör vara prioriterat, medan det finns en osäkerhet bland övriga kring var resurserna ska läggas vid en kris.

The use of social media has increased considerably in recent years and has also caused some problems. It has been notable cases in the media where employees adversely criticized their employer on social networks, which subsequently led to the dismissal of the employee. The purpose of this study is to investigate an employee's right to express themselves about their employers in various forms but the main focus will be on social networks. The study investigates employees on both private and public sectors. Employees have a duty of loyalty to their employer, which means that they must be loyal to their employer and not deliberately harm them. The reason that employed comment his employer on social networks has its basis in that they also have freedom of speech and it is raised in such a case, a collision between their rights and responsibilities as an employee.The employees also hold a critique right entitling them to publicly criticize the employer and its activities. The right accrues to the employees when they have already pointed out the problem and the abuses of the employer in a serious way and it did not change anything. Criticism may not be made-up, or intended to only harm the employer. The public employees are due to constitutional laws on freedom of expression, a more fundamental right to criticize his employer and also protection of the informant protection, protection against interference from the employer and they are banned to research where the information comes from. To reduce the negative opinions of their employees, employers should have a clear policy on opinion in social networks and a review of what the duty of loyalty means. / Användningen av sociala medier har ökat märkbart under de senaste åren och har även medfört en del problem. Det har uppmärksammats fall i media där anställda negativt kritiserat sin arbetsgivare på sociala medier vilket senare har lett till uppsägning av arbetstagaren. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en anställd, privat och offentlig sektor, har för rätt att uttrycka sig om sin arbetsgivare i olika slags former men främsta fokus på sociala medier. Arbetstagarna har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare vilket innebär att de ska vara lojala mot sin arbetsgivare och inte medvetet skada denne. Anledningen till att arbetstagarna uttalat sig kring sin arbetsgivare i sociala medier har sin grund i att de även har yttrandefrihet och det uppkommer i sådant fall en kollision mellan deras rättigheter och skyldigheter som anställd. De anställda innehar även en kritikrätt som ger dem rätt att offentligt kritisera arbetsgivaren och dess verksamhet. Rätten tillfaller de anställda först när de har påtalat problemet eller missförhållandena för arbetsgivaren på ett seriöst sätt och denne inte förändrat något. Kritiken får dock inte vara påhittad eller ämnad att endast skada arbetsgivaren. De offentligt anställda har tack vare grundlagarna kring yttrandefriheten en mer långtgående rätt att kritisera sin arbetsgivare och även ett skydd av meddelarskyddet, repressalieförbudet och efterforskningsförbudet. För att minska negativa yttranden från sina anställda bör arbetsgivarna ha en tydlig policy kring yttranden i sociala medier och en genomgång av vad lojalitetsplikten innebär för de anställda.

In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media. The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result. Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct. However, statements that are intended to harm the employer are considered to be disloyal conduct. Concerning the constitutionally protected freedom of expression, only those who are public employees are protected by it. This protection allows them to extensively discuss and criticize their employers. In the public sector the freedom of speech comes before the duty of loyalty. So is not the case for the employees in the private sector, since they do not enjoy the protection which the Constitution gives. The fact that an employee chooses to express his dissatisfaction through social media is not one of the valuation parameters when the Labour Court decides whether the critical statement constitutes an objective ground for dismissal. However, one can see that such a process contributes to a wider dissemination of the statement. And it can be discussed if the employee’s purpose with a Facebook comment is really to deal with grievances in the workplace.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, väcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken inställning två representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville få en bred bild, som beskriver mina informanters inställning ur så många aspekter som möjligt och använde mig därför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger på de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stämpling. De teoretiker jag använder mig av är Foucault, Gillberg, Kärfve, Brante, Bourdieu, Johannisson, Conrad, Lemert, Scheff och Goldberg.Jag använder mig av kvalitativ metod där två nyckelinformanter intervjuades, en psykolog och en specialpedagog. Dessa personer kan inte representera sina yrkesprofessioner och min avsikt var inte att generalisera. Studien som jag gjort är relaterade till just mina informanter.Informanterna är till stor del medvetna om medikaliseringen, de ser både för- och nackdelar med diagnosticeringsprocessen och de ser också riskerna i diagnosticeringen som stämmer väl överens med mina teorier.