Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism. Vidare visar resultaten även att subkulturen i sig har haft en mycket positiv och stärkande effekt på respondenternas identitetsskapande samt upplevelse av tillhörighet. Samt att den vid rätt omständigheter kraftigt kan minska de negativa psykologiska effekterna som den kulturella friställningen tenderar att ha på individer.

Vår uppsats strävar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjälp av det sociala mediet Facebook. Facebook är idag det största sociala nätverket och unga vuxna är de mest frekventa användarna. Vi kommer således i vår uppsats gå in på en djupare diskussion om deras använde av Facebook vid resande med hjälp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Den specifika åldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största användargruppen på Facebook. I vår diskussion förekommer främst begrepp som hävda sig och bekräftelse, eftersom vårt resultat visade att dessa var bland de vanligaste motiven till varför Facebook används för offentlig uppdatering vid resande. / This thesis aims to describe the motivation and identity creation of tourists in their use of social media. Facebook is the biggest social media network today and young adults are the most common users. We will therefore in this report present a research about their use of Facebook during travel with the help of data collected through personal interviews and litterature. Furthermore our respondents are a sample of young Swedish adults between the ages 18­-25, since this age group are the most frequent Facebook-users. We will primarily focus on the terms assert oneself and affirmation in our discussion because our results indicated that these two motives were the most common ones for using Facebook when sharing travel related posts.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.

Under de senaste åren har den globala kosmetikaindustrin genomgått en enorm ekonomisk tillväxt. Sminkföretagen lägger stora summor på marknadsföringsinsatser för att upprätthålla konsumtionsmönstret bland konsumenter. Då människors förtroende för traditionell marknadsföring sinar och alternativa kanaler samt personliga rekommendationer genom Word of Mouth värderas högre, blir detta allt viktigare för företag att beakta i utformningen av marknadsföring. Detta utgör mycket viktiga implikationer för sminkföretag. Då sminkföretag årligen lanserar stora mängder smink och då marknadsföring är avgörande för en ny produkts framgång på marknaden, innebär det att alternativa marknadsföringskanaler måste nyttjas och Word of Mouth måste uppmuntras för att därigenom stimulera köp bland konsumenter och uppnå en marknadsacceptans av nya produkter. Historiskt sett har ingen forskning bedrivits som utforskar samband och relationer mellan områdena sminkföretag, sociala medier som marknadsföringskanal samt produktlanseringar. Detta leder oss till vår problemformulering som lyder: ”Hur påverkas konsumenter i Sverige vid en lansering av en ny sminkprodukt att sprida positiv Word of Mouth?” Studien främsta syfte är att agera en brygga mellan samhällsutvecklingen inom de berörda studieområdena och akademisk forskning. Dessutom vill vi skapa en förståelse för konsumenters beteende med avseende på spridning av Word of Mouth på sociala medier för att därigenom formulera praktiska rekommendationer för ledningen i sminkföretag i Sverige. I studien har vi valt att anta ett företagsperspektiv och nyttja en kvalitativ insamlingsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk verklighetssyn. De teoretiska utgångspunkterna som utgör grunden i denna studie har delats in i två huvudsakliga sektioner. Den första sektionen består av teorier och forskning kring produktlanseringar och den andra sektionen av teorier och forskning inom fenomen på sociala medier. Vi har med hjälp av tre fokusgrupper motsvarande 13 respondenter insamlat det empiriska materialet. Samtliga respondenter i studien är kvinnliga användare av såväl smink som sociala medier. Valet av dessa respondenter gjordes genom ett icke-sannolikhetsurval med inslag av en så kallad snöbollseffekt. Vid analysen av det empiriska materialet framkom att konsumenter, trots en stark negativitet mot flera av de alternativa marknadsföringskanaler som nyttjas av sminkföretag, påverkas inför köp. Emellertid har vissa kanaler och marknadsföringsinsatser en större positiv inverkan på såväl konsumenters köpbeteende som benägenhet att sprida Word of Mouth. En av de viktigaste slutsatserna utifrån analysen är det samband som återfunnits mellan konsumenters spridningstendens av marknadsföringsbudskap och förtroende, ärlighet, transparens, humor, genuinitet och igenkänningsfaktorer.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur unga tänker och handlar kring ”likes och om de gör det till en värdering där de kan mäta sig själv och andra både när det gäller online som offline. För att ta reda på detta undersökte vi om det sociala samspelet både online och offline påverkas av denna eventuella värdering. Forskning visar på att sociala medier har en påverkan på unga, dock finns det ingen forskning om just ”likesfenomenet” och hur det tar sig uttryck bland unga användare av sociala medier. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av fokusgrupper vilka senare har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med stöd av teorier så som socialt kapital (Bourdieu), jaget och maskerna (Goffman) och panoptikon (Foucault). Huvudresultatet visar att unga tillskriver en värdering av sig själv och andra utifrån antalet ”likes”. Denna värdering har visat sig innehålla både positiva och negativa effekter. Positiva effekter på så vis att omtyckta och populära personer offline får ännu en konfirmation på att de är omtyckta- genom många ”likes” och negativa effekter för de personer som är mindre omtyckta offline genom att de får den tillskrivningen även online- genom få ”likes”. Vårt resultat visar även att unga använder sig av olika tillvägagångsätt och strategier för att uppnå så många ”likes” som möjligt och ett av dem är att framställa sig från sin allra bästa sida på bland annat bilder.

Bakgrund: Efter ett avtjänat fängelsestraff ska individen återintegreras till samhället, det kan vara svårt för en nyss frigiven att gå från anstalt och ut i frihet, detta innebär att individen ofta behöver stöd i olika former för att arbeta mot en återintegrering. Tidigare studier har funnit att stödet ofta finns hos familj och vänner, även att hitta en sysselsättning och en bostad samt att ha vilja och motivation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återintegreringen i samhället hos tidigare dömda och vad som har varit betydande för återintegreringen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta tidigare dömda deltagare från den ideella föreningen KRIS. En Interpretativ Fenomenologisk Analys genomfördes därefter för att skapa teman som varit framträdande under intervjuerna. Resultat: Resultatet av analysen visade att förändringsarbete inom individen och anpassningsresurser kring individen upplevdes viktigt för deltagarna i sin återintegrering till samhället. Deltagarna upplevde att inre förändring så som vilja och motivation var bidragande till återintegrering. Socialt stöd, praktiskt stöd samt tid upplevdes även det vara bidragande för återintegreringen. Diskussion: Resultatet gick i linje med tidigare forskning. Teorin om sociala band kunde förklara varför inre förändring hos deltagarna var viktigt för återintegreringen samt att socialt och praktiskt stöd var viktigt för återintegreringen i samhället. Förslag på vidare forskning och praktiskt arbete gavs. / <p>2015-06-03</p>

Forskning har visat att exempelvis arbete, relationer och utbildning ärrelaterat till att människor avhåller sig från kriminalitet. I teorin om socialaband beskrev Hirschi (2002) anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse som en förklaring till ungdomars avhållande från kriminalitet.Vid applicering av denna kriminologiska teori på vuxna har forskning visatolika resultat. Därmed förelåg ett behov av att ytterligare studera hurelementen i teorin om sociala band är applicerbara på vuxna. Med bakgrundav detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur tidigarekriminellt belastade vuxna upplevde att anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse i teorin om sociala band är relaterat till att avhålla sig från fortsattkriminalitet. Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta medlemmarur föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) låg till grund fördatainsamlingen. Fyra teman utifrån de fyra elementen i teorin om socialaband grundande den teoretiska tematiska analysmetoden i föreliggande studie.Utöver dessa teman blev även egen vilja identifierat som ett tema. Deltagarnaupplevde att anknytning, åtagande, delaktighet samt egen vilja var relaterattill avhållande från fortsatt kriminalitet. Däremot var inte elementetövertygelse relaterat till avhållande från fortsatt kriminalitet. Resultaten iföreliggande studie var både bekräftande och motstridande tidigare forskningsom studerat teorin om sociala band på vuxna. Resultaten gällandeanknytning, delaktighet, övertygelse och egen vilja diskuterades i jämförelsemed tidigare forskning. Resultatet ger användbar kunskap för att iförlängningen kunna underlätta människors avhållande från fortsattkriminalitet. / <p>2015-06-03</p>

The purpose of this bachelor thesis is to find how and if tags are used in Swedish library catalogues. Two different library catalogues from two different vendors were studied. One is from the Swedish company Axiell and the other one is from Open Library Solution. The tags were gathered from twenty books that were tagged in both catalogues. The books were a mix of both adults and children’s literature, and these were also from different genres.The following questions are asked: What features are user tags in comparison with classical indexing? What types of books are the most tagged? The theoretical framework of the thesis is based on F.W Lancaster´s theory about indexing.The result of this bachelor thesis is that tags are mostly used to identify the content of the books and the most popular type of tags is those who describe the content of the book. They are also used to identify what the books are or are used for, as a prizewinning novel or in an activity at the library. The group of users who are using tagging the most seems to be fantasy readers and possibly the library staff. The bachelor thesis ends in a discussion if libraries can learn from them what makes tagging interesting for library patrons.

The focus of this bachelor thesis is to study the perceptions, attitudes and opinions that are created by active users on Instagram when commercial messages are incorporated into the social platform. Furthermore, an understanding is sought of how social capital can be seen as a new form of capitalism.Qualitative focus group interviews was used as the method for examining the participants views on the topic. The accumulated data was collected during six sexxions with three different focus groups, where all participants were between the ages of 21-25 and located in Kalmar Län, Sweden.The results of this study show that the perceptions of what is seen as consumption and commercial messages on Instagram differs substantially. We found that positive consumer attitudes are created when users are inspired and can identify themselves with the content. Negative attitudes are created when advertising messages are to obvious and enters in indiscreet ways.