Denna studie syftar till att förstå chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfär. Studien vill med hjälp av chefers egna upplevelser förstå hur cheferna balanserar närhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet av studien redovisar olika tillvägagångssätt en chef har för att konstruera en offentlig och privat sfär. Den offentliga sfären omfattar allt framträdande chefen gör inför sina medarbetare, oavsett om det är i hemmet eller på arbetsplatsen. Inför medarbetarna agerar cheferna alltid i rollen som chef och skapar på så sätt förtroende och trovärdighet i sin roll. Närhet till medarbetare upprätthålls genom vardaglig kommunikation och ett visst umgänge på arbetsplatsen. Distans upprätthålls genom att inte bli med vän med sina medarbetare eller dela med sig av sina innersta känslor. Den privata sfären innebär således ett mentalt inre rum dit cheferna inte släpper in sina medarbetare.

No description available.

Sammanfattning   Den här uppsatsen uppmärksammar filmer och sociala medier som marknadsföringsverktyg inom turismbranschen. Det konkreta syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur turister själva marknadsför filmturistiska platser via sociala medier, i denna specifika studie TripAdvisor och Facebook, för filmtrilogin ”The Hobbit” och den filmturism som uppstod från den föregående filmtrilogin ”The Lord of the Rings”. Och dels att undersöka vad turister skriver om på sociala medier gällande den filmturism som bedrivs på turistdestinationen Hobbiton Movie set i Nya Zeeland. De teorier som denna uppsats bygger på är teorier kring ”tourist produced content”. Samt kring filmturism och marknadsföring av denna. De metoder som används för att uppnå syftet är två olika typer av innehållsanalys: en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av argumentationsanalys, och en kvantitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet består av kommentarer från TripAdvisor och Facebook angående turistdestinationen Hobbiton Movie set. De resultat som framkom där var följande. Först tycker turisterna att det är värt att besöka destinationen ifall man är intresserad av filmerna inom filmtrilogin ”The Hobbit”. Men turisterna anser även att de tar ut ett för högt pris för besöket. Samt tycker vissa turister att destinationen inte är tillgänglig för alla samhällsgrupper, exempelvis inte för personer med funktionsnedsättning. Det konkreta resultatet var följande: det gäller för turistdestinationer, såsom Hobbiton Movie set, att ta till sig turisters kommentarer och liknande för att säkerställa att alla turisters behov uppfylls. Analysen fann att marknadsföring av filmturistiska platser sker inte bara genom traditionell marknadsföring utan också via turisters frivilliga marknadsföring av dessa via sociala medier. Vilket förändrar vem som har makten att marknadsföra turistdestinationer. Den övergripande slutsatsen handlar således om att både filmer och sociala medier marknadsför filminspelningsplatser som kan komma att besökas utifrån att människor sett dessa platser i filmer och kommentarer om dessa platser på sociala medier. Således en marknadsföring av de kulturella landskap som skildras i filmer och som upplevs av turister.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna. Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter. Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli.

Det moderna samhället och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för många individer och deras vardag. Genom att ständigt ha möjlighet till uppkopplingen på diverse sociala nätverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner påverkar individen sina val och agerande med hjälp av sin omgivning. Syftet med den här studien är att undersöka om individen blir socialt påverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar på träning. Studien avser att undersöka om den sociala påverkan som normalt sätt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion således kan ske på liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera påverkan i digital form så ska vi undersöka om någon form av attitydförändring samt motivation uppstår hos de individer som väljer att följa Instagramkonton som fokuserar på träning.Resultatet av studien indikerar att individen blir påverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa träningsinspirationskonton på Instagram. Resultatet visar även att individer känner ångestkänslor när de exponeras för träningsinspirationsbilder. Social prestige uppnås genom att individen utvecklar en vältränad kropp. Misslyckas individen med att få en vältränad kropp skapas det ytterligare ångestkänslor hos individen.

Syftet med den här uppsatsen är att studera hur mindre företag i resebranschen kan använda sociala medier som en framstående marknadsföringskanal för att öka kännedomen om företagets varumärke, samt skapa ett gemensamt värde för både kund och företag. De huvudsakliga teorier som ligger till grund för den här studien är sociala medier, sociala medier som marknadsföringskanal, varumärket, segmentering, strategi, krishantering, marknadsföring och kundservice, kundrelationer och värdeskapande, word of mouth, samt framtid. / The purpose with this thesis is to study how smaller companies within the travel industry can use social media as a prominent marketing channel, in order to create increased awareness of the corporate brand and create joint value for both the customer and the company. The major theories that form the basis for this study are; social media, social media as a marketing channel, the brand, segmentation, strategy, crisis management, marketing and customer service, customer relationship and value creation, word of mouth and the future.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen. Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om. Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie. Resultatet som presenteras i studien är baserat på genomförda intervjuer med dessa PR-konsulter. Resultatet visar att PR-konsulterna befinner sig mitt i en pågående branschglidning som kommit att möjliggöra för andra att praktisera PR-konsultens ursprungliga uppgift. Samt att branschglidningen i sin tur möjliggjort för framväxten av bluff-PR. Därefter pekar resultatet på att den personliga etiken är den mest framstående gällande hur PR-konsulten resonerar kring sin yrkesroll. Respondenterna tror dock inte att användandet av bluff-PR kommit att förändra de förtroende som de inger i sin yrkesroll.

This thesis explores what dimensions that can be used to describe and compare the sociotechnical practice of content contribution in online sharing networks. Data was collected through online ethnographical methods, focusing on end-users in three large media sharing networks. The method includes forum message elicitation, online interviews, and application use and observation. Gift-giving was used as an applied theoretical framework and the data was analyzed by theory-informed thematic analysis. The results of the analysis recount four interrelated themes: what kind of content is given; to whom is it given; how is it given; and why is it given? The five papers in this thesis covers the four themes accordingly: Paper I presents the research area and proposes some initial gifting dimensions that are developed over the following papers. Paper II proposes a model for identifying conflicts of interest that arise for end-users when considering different types of potential receivers. Paper III presents five analytical dimensions for representing how online content is given. The dimensions are: direction (private-public); identification (anonymous-identified); initiative (active-passive); incentive (voluntary-enforced); and limitation (open-restricted). Paper IV investigates photosharing practices and reveals how social metadata, attached to media objects, are included in sharing practices. The final paper further explores how end-users draw on social metadata to communicate bonding intentions when gifting media content. A general methodological contribution is the utilization of sociotechnical conflicts as units of analysis. These conflicts prove helpful in predicting, postulating and researching end-user innovation and conflict coordination. It is suggested that the conflicts also provide potent ways for interaction design and systems development to take end-user concerns and intentions on board. / <p>Article no. 1 is published 2004 in First Monday Vol 9, nr 12 and re-published 2005 in First Monday, Special Issue #1: Music and the Internet.</p>

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen. Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år. Totalt svarade 105 personer på den utskickade enkäten under perioden som den var tillgänglig på internet. I uppsatsen användes ett flertal teorier, med olika inriktningar, som var till hjälp i analysen. Den teoretiska ramen hade i huvudsak inriktning på ämnen som PR, marknadskommunikation och sociala medier. Resultatet visade på att användarnas syn på företag som marknadsför sig på Instagram skiljer sig åt beroende på hur aktiva de är på applikationen. En social och aktiv användare på Instagram var troligtvis också i högre utsträckning positiv till företag som använde sig av applikationen. Bland de som var mindre aktiva var inställningen till frågan inte lika självklar utan mer utspridd. En stor del ställde sig neutralt till frågan vilket kan antyda på att Instagram som plattform för marknadsföring fortfarande är något som inte alla känner till.

Idag tar människan del av mer information än någonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flödet som tas del av påverkar individen och försätter denne i ett beroende där det blir till ett behov att svara på meddelanden, att hänga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut överbelastas människan både psykiskt och fysiskt av den informationen som måste tolkas. Man skulle kunna påstå att det är ett samhällsproblem, det är en norm att ha många fler vänner i den digitala världen än i verkligheten. Det är inte ens möjligt att hantera alla dessa relationer som förekommer i sociala medier. Idag är det också en norm att ta fram smartphonen så fort möjligheten finns. Notiser och aviseringar från sociala medier distraherar och får individen att tappa fokus. Att hantera många olika praktiker samtidigt är inte ett positivt resultat då detta benämns som multitasking och hindrar individen från att hantera någonting på en djup nivå, vilket i sin tur bidrar till kognitiv överbelastning. Det problematiska är huruvida unga svenskar är medvetna angående det omfattande användandet av sociala medier. Denna uppsats har därför som syfte att först och främst utreda hur användandet bland unga svenskar ser ut idag men också att markera bidragande konsekvenser. Att undersöka varför unga svenskar använder sociala medier samt hur de tolkar sitt användande blir därför relevanta grundpelare. Från de respondenter som svarat på denna undersökning som genomförts kan vi konstatera att majoriteten är kvinnor, 24 år och uppskattar att de är aktiva i sociala medier runt 2 timmar om dagen. De enheter som används till sociala medier blir allt fler men smartphonen dominerar. Resultatet från denna undersökning visade att det finns en medvetenhet i den mån att sociala medieanvändare vet om att informationen som vidhålls genom sociala medier inte är relevant eller viktig. Dock anser de att de inte är drabbade av problematiken då de endast använder sociala medier som ett tidsfördriv.