Denna uppsats undersöker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varumärke via sociala medier utan att ha några konton på sociala medier registrerade i sitt namn, eller överhuvudtaget vara aktiv på nätet. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett högst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsäga rådande normer inom musikbranschen, för att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att överhuvudtaget vara aktiv online. Detta undersöks genom att kartlägga och problematisera Jaqes strategi samt jämföra den mot Sveriges två största skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin består av fyra kvalitativa expertintervjuer. Förutom Jaqe så har hans PR-ansvariga på skivbolaget Baba Recordings intervjuats, samt ytterligare två majorbolagsrepresentanter, en från Baba Recordings moderbolag Sony Music, och en från Universal Music. Uppsatsens teori behandlar främst ”traditionell” marknadskommunikation via sociala medier, samt spridning via sociala medier och vilka faktorer och opinionsledare som påverkar spridningen. Resultaten visar att de tillfrågade majorbolagsrespondenterna använder sociala medier för att marknadsföra samtliga av deras artister (med undantag för Jaqe) med ett stort fokus på interaktivitet med användare, och att de nyttjar de främsta marknadskommunikativa fördelar som sociala medier erbjuder. Vidare visar resultaten även att Jaqes passiva strategi har fungerat främst tack vare dess sällsynthet, som blivit en drivande marknadsföringskraft i sig, samt tre typer av opinionsledare: andra artister, media och publiken.

The overall purpose of this essay is to come to a deeper understanding about videos in the Youtube beauty community by using a mixture of qualitative and quantitative methods. By answering the main questions of the essay which are; What quantitatively measurable components are there in the videos that can be seen as contributing factors leading to the fact that some generate more views that others?; Is there a set mold for success containing certain aspects that a video must have to stand out?; What correlations can be found between the two categories of analysis and how do these potential correlations affect the popularity of the video? and What effects do specific components on the level of popularity of the video?, we’ve been able to distinguish differences as well as similarities on both qualitative and quantitative levels. We have also seen that using the two methods together have enabled us to reach more profound results. The main result that we have found on a quantitative level is that there are obvious correlations between a high level of popularity and a good visual quality. What we have also concluded, on a qualitative level, is that it is not sufficient to simply provide this type of quality to reach a high level of popularity, the beauty guru also need a high level of commitment and a genuine desire to interact with the viewer in order to generate views. / Det övergripande syftet med uppsatsen är att genom såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys försöka skapa en djupare förståelse för vad det är i videor inom kategorin beauty community på Youtube som genererar visningar. Genom att besvara de frågeställningar som studien bottnar i; Vad finns det för kvantitativt mätbara komponenter i videorna som kan ses som bidragande faktorer till att vissa får fler visningarna än andra?; Finns det en mall för framgång där vissa komponenter måste ingå för att en video ska kunna sticka ut från mängden?; Vilka samband kan urskiljas mellan de två analyskategorierna och hur påverkar de eventuella sambanden populariteten? samt Hur kan specifika komponenter påverka populariteten?, har vi lyckats urskilja både skillnader och likheter på såväl kvantitativ som kvalitativ nivå. Vi har även sett att de två metoderna har kompletterat varandra väl och lett till ett mer djupgående resultat. Det övergripande resultat vi har kommit fram till på kvantitativ nivå är att det finns tydliga samband mellan popularitet och god visuell kvalitet i videorna. Vidare har vi även, på kvalitativ nivå, kunnat konstatera att det inte enbart är tillräckligt med denna typ av kvalitet utan det krävs att den är kombinerad med hög engagemangsnivå och en önskan att interagera med tittaren från beauty guruns sida för att videon ska generera visningar.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: “Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?” samt “Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr?”. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av en diskursanalys där vi även utgått från ett genusperspektiv samt Foucaults maktperspektiv. För att knyta an mediers påverkan på skolämnet Idrott och hälsa har vi utgått från ramfaktorteorin. Vårt material innefattar 200 bilder hämtade från Instagram och Tumblr under en tidsperiod på fem dagar. De diskurser vi sett formas i vårt material har varit: aktivitet, arm, bröst, före-efter, helkropp med huvud, helkropp utan huvud, mage samt rygg. Inom dessa diskurser har det både funnits ett isärhållande och gemensamma ideal mellan det manliga och kvinnliga, där kvinnorna dominerade i antal. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det finns tydliga diskurser kring vad som är en hälsosam kropp och hur den ska framställas, något som kan påverka eleverna som i skolämnet Idrott och hälsa ska lära sig att kritiskt granska ideal och könsmönster.

Studenter har ofta som mål att få ett arbete efter avslutade studier och med hög konkurrens på arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varumärkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hjälpmedel för att få ett arbete. Men hur många utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte är att belysa denna kombination. Frågeställningen handlar om hur studenter inom olika yrkesområden upplever och hanterar presentationen av sig själva i sociala medier. Vi undersökte också hur studenter reflekterade över olika publiker och roller på sina sociala medier och hur de tänkte kring det de publicerade. Vi var också intresserade av hur de såg på den påverkan som innehållet på deras sociala medier kunde ha på eventuella framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk utgår från Erving Goffmans teori om självpresentation, också kallad impression management. Teorin handlar om hur man genom olika handlingar försöker påverka vilken bild som andra ska få av en själv. Vi presenterade också de teorier som finns om personal branding. Impression management och personal branding jämfördes sedan för att undersöka skillnader och likheter. Impression management visade sig vara mer eller mindre omedvetna och vardagliga handlingar för att påverka den bild som presenteras av en själv. Personal branding är medvetna strategier för att nå olika mål, ofta karriärmässiga. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 16 studenter från fyra olika ämnesområden på Karlstads universitet. Studenterna från de olika ämnesområdena kommer troligtvis att söka arbete på arbets- marknader med olika hög konkurrens och var därför extra intressanta att jämföra. Utifrån resultatet av denna studie delade vi in respondenterna i tre olika grupper utifrån hur stor benägenheten var att bygga sitt eget varumärke på sociala medier. De slutsatser som vi kom fram till var att studenter tycker det är viktigt att visa upp en fördelaktig bild av sig själv på sociala medier, något de ofta gör omedvetet. De reflekterar heller inte så hög grad kring de olika publiker som finns på deras sociala medier. Till sist tror många att en potentiell arbetsgi- vare undersöker deras sociala medier i rekryteringssyfte. För en del studenter innebär detta att de i framtiden kommer att ändra innehållet på deras sociala medier för att förbättra sina chanser för en anställning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet. I diskussionsavsnittet diskuterade författarna resultatet med utgångspunkt utifrån den tidigare forskningen samt SIT. Här diskuterades bland annat att både tidigare forskning samt föreliggande resultat har funnit att individer upplevde en trygghet i att diskutera ämnen av mer kontroversiell karaktär bakom en skärm.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro. Detta kan leda till att barnet har stora problem med att anpassa sig till skolans krav. Syftet med den här studien är att få en ökad förståelse för hur sociala, materiella och kulturella resurser kan hjälpa elever med Aspergers syndrom att bli framgångsrika i sina studier. Studien undersöker elevers, föräldrars och lärares roll i detta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det framkommer i analysen hur viktigt det är med engagerade föräldrar. Ett exempel var föräldrar som efter att barnet fått sin diagnos bestämde hur de skulle hantera diagnosen för att barnet skulle få ett så bra liv som möjligt. I intervjuerna betonas också hur viktigt lärarnas engagemang är för framgång. Likaså visar studien att materiella resurser i elevens vardag kan underlätta för framgång i studierna. Exempel på sådana är datorer, läsplattor, inläst skolmaterial och tillgänglig lokal för tystnad i skolmiljön. Tydlighet och struktur är något som eleverna i studien efterfrågar. Samarbetet mellan hem och skola betonar både föräldrar, elever och lärare som A och O för elevens studier och framgång.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ”Financial Literacy” nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade. Genom intervjuer med enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter undersöktes de ekonomiska kunskaperna och den ekonomiska förståelsen hos enskilda näringsidkare i termer av näringsidkarnas kännedom och beslutsfattande om den skattemässiga avsättningsmöjligheten periodiseringsfond. Resultatet visade att kännedomen om periodiseringsfond och förståelsen för avsättningens för- och nackdelar varierade. Den ekonomiska kunskapsnivån om periodiseringsfond kan förstås av näringsidkarnas olika ekonomiska intresse och varierade ekonomiska läskunnighet (Financial Literacy). Däremot kan andra faktorer såsom alltför komplicerade skatteregler även förklara kunskapsnivån.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier.   Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden. Personlig prägel på servicen som verksamheten står för, samt en harmonisk autenticitet tycks enligt denna studie vara det fundamentala för att lyckas med uppbyggandet av en stark varumärkeslojalitet samt en långvarig och lukrativ kundrelation. För att undersöka och påvisa dessa faktorer har sex intervjuer utförts, tre av dessa utgörs av lokala klädesaktörer, de övriga tre utgörs av marknadsföringskonsulter.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande. Enligt den kvantitativa undersökningen har word-of-mouth störst inverkan på engagemang medan resultatet av textanalysen visar socialisering som det största motivet för konsumenters engagemang. Efter utvärdering av de båda undersökningarna och dess resultat dras slutsatsen att konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom socialisering.