Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om likheter och skillnader när det gäller syn på kränkande behandling och gemensamt förhållningssätt till detta bland skolpersonal. Mer specifikt avses att fokusera min analys på en högstadieskola med fyra olika arbetslag. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets frågeställningar är dels en kvalitativ textanalys och dels semistrukturerade intervjuer. Textanalysen fokuserar på anmälningar om kränkande behandling för att undersöka om synsätt, förhållningssätt och arbetsgång vid kränkande behandling är likvärdig när det kommer till skolans fyra olika arbetslag. Intervjuer har genomförts för att ge en mer nyanserad inblick i arbetslagens tankegång. Det finns en teoretisk samsyn när det gäller kränkande behandling och respondenterna är överens om att skolans personal alltid måste ingripa i sådana situationer. Samtliga lärare anser att nolltolerans mot kränkande behandling måste råda men åsikterna hur man ska arbeta för att nå det går isär. Kollegiala samtal och en systematisk dokumentation är två framgångsfaktorer i arbetet mot nolltolerans och det ger ”de systematiska aktörerna” uttryck för. ”De direkta aktörerna” anser att det räcker med ett direkt ingripande och ser inte nyttan med dokumentation.

Denna studie bygger på en innehållsanalys av hur Babblarna samtalas om i Facebookgruppen ”Tips och idéer med Babblarna”. Gruppens fokus ligger på att tipsa varandra om hur deras arbete kring konceptet Babblarna ser ut. Studien har utgått från de inlägg som publicerats under en angiven tid i den slutna Facebookgruppen. Konceptet Babblarna har sitt ursprung i Irene Johanssons språkliga modell som kallas Karlstadmodellen. Denna modell lyfter vikten av att låta barn möta språket på flera olika sätt. Detta innebär mer specifikt att låta barnen möta bild, text och tecken i kombination med det verbala språket. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förmedlade sitt arbete kring konceptet Babblarna i Facebookgruppen samt se hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i det arbetet. Med hjälp av de didaktiska frågorna undersökte delstudie 1 hur pedagogen lyfte fram lärandet i inläggen. Delstudie 2 undersökte hur Babblarna synliggjordes i lär- och lekmiljön samt hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i inläggen. Analysen och resultaten av den insamlade empirin visade att en majoritet av inläggen inte lyfte varken metod eller syfte med aktiviteterna trots att vi genom analysen kunde identifiera olika lärandeområden. Vidare visade resultaten att majoriteten av inläggen kunde kategoriseras inom kategorin lekmiljö. Analysen och resultaten visade även att inläggen inte lyfter fram den multimodala kommunikationen som Babblarna förespråkar.

Studien utfördes med syfte att öka kunskapen om hur fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas genom att intervjua lärare från fritidshem i olika socioekonomiska områden. För att nå syftet ställdes dessa forskningsfrågor: -        Hur beskriver fritidsläraren sitt arbete på fritidshemmet? -        Hur beskriver fritidsläraren fritidshemmets närområde? -        Hur beskriver fritidsläraren de sociala relationerna mellan fritidslärarna, föräldrarna och barnen? Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Undersökningen genomfördes på två skolor i olika socioekonomiska områden. På varje skola intervjuades tre fritidslärare. Resultatet i studien visade att det är stor skillnad på att arbeta i olika socioekonomiska områden samt att fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas på olika sätt. Utifrån dessa rubriker redovisades resultatet: Beskrivning av yrkesvardagen, Planering och innehåll samt Områdets påverkan och sociala relationer. Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde. Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt. Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag. Framförallt visade resultaten från undersökningen att fenomenet tar en väldigt stor plats i människors liv idag. Majoriteten av respondenterna i studien kunde inte tänka sig ett liv utan Internet, och trenden visade att de som nyttjade trådlösa eller på andra sätt mobila tekniker för att få åtkomst till Internet både hade högre användningsfrekvens och större spektrum tjänster som de nyttjade frekvent.

Bevarande av kunskap är viktig på företag. På olika sätt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjälp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns också lagrade inom de människor som finns på ett företag. Ett problem är att få denna kunskap tillgänglig för andra människor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan människor har vi undersökt. Vi har i vår undersökning tagit reda på hur kunskapsdelning går till mellan människor på företag. Vi har genomfört en intervju och delat ut enkäter på ett företag som använder en wiki. Till vår hjälp för att utforma frågorna i undersökningen har vi använt oss av Nonaka och Takeuchis SECI- modell som förklarar hur kunskapsdelning sker.Ett sätt att samla kunskap inom företag är att använda sig av en wiki. En wiki är en webbsida där flera personer kan vara delaktiga i att forma dess innehåll. Fördelar med att samla kunskap med en wiki är att de anställdas kunskaper blir tillgänglig för alla, wikin är lätt att uppdatera och sökfunktioner finns. Nackdelar med en wiki är att informationen inte säkert är korrekt eftersom informationen inte kontrolleras. Det kan också vara svårt att veta om det som söks finns på wikin och hur informationen hittas. Ett problem med en wiki är att människor inte alltid bidrar med sin kunskap till den. I resultatet av undersökningen visade det sig att det finns flera olika anledningar för om en person bidrar/ej bidrar med information till wikin. En anledning till att personer bidrar med information till en wiki är att de vill hjälpa sina kollegor. De känner att wikin hjälper dem i deras arbete och vill därför bidra till den. En anledning till att personer inte bidrar är att de inte tycker sig ha någon kunskap att dela med sig av. Andra anledningar är att användarna anser att de inte har tid och tycker det är krångligt att bidra till wikin.

No description available.

With the technological revolution that has taken place over the past decade through the development of the Internet, the conditions for tourism organizations have changed (Buhalis and Law 2008). Working with social media has become a matter of course for several companies in the tourism industry through the success of the Internet. Social media has given companies a chance to reach out to a larger number of people and communicate their messages faster. It has also provided consumers with a faster way of communicating with the companies and directly giving feedback about a purchase or experience. The work of social media can take place in different ways, and companies set up their own strategies or get them communicated by their management. There are several approaches when it comes to social media and the expected outcomes may differ between companies. With this in mind, the purpose of this study is to investigate tourism producers' strategies regarding the use of social media to understand how it matters to businesses. To understand this we have interviewed four tourism producers who use social media in their work that are situated in Kalmar and Öland. The result of the study shows that the most distinctive strategy is to constantly have active use and to share different types of posts on social media. Those producers who have proven clear strategies and who use social media more frequently are also those who can see clearer results about the use.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

Skolans etikundervisning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla ett etiskt förhållningssätt genom att bland annat diskutera moraliska frågor och etiska teorier. Vad som innehållsmässigt ingår är relativt fritt och läraren har möjlighet att anpassa lektionerna efter vad eleverna anser vara viktigt. Dock är detta något som sällan utvecklas och undervisningen faller inom ramen för redan färdiga koncept. Koncept som känns fråntillvända och uråldriga. Samtidigt växer de sociala medierna fram som ett nytt fenomen där en ny etisk arena tagit fart. Syftet med denna studie har varit att se ifall sociala medier kan bidra till ett undervisningsinnehåll inom etikundervisningen. Detta för att skapa bättre förståelse och en mer vardagsnära undervisning. Syftet har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fokus på elever i mellanstadiet. Resultatet pekar på att eleverna är väldigt ovetandes om vad etik innebär och vad som ingår inom ramen för etikundervisning. Utifrån deras svar verkar en mer värdegrundsbaserad etik föras vilket gör att det finns en avsaknad av den specifikt undervisade etiken. Sociala medier är eleverna väl insatta i och de ser både potential och risker i användandet av det. I diskussion med resultat och forskning framkommer det att sociala medier med fördel skulle kunna användas som en del i etikundervisningen. Dels som en gren för sig, dels som en ingång till en allmänt djupare förståelse och insikt. Diskussion förs ifall etikundervisningen behöver utvecklas och hur sociala medier i så fall är en väg in i denna förändring. / <p>SO</p>

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras. Kategoriseringen visar att det finns skillnader i språkanvändandet mellan könen. Slutsatsen jag drar är att digitala medier tillåter en större frihet till talspråkliga inslag i skriften. Det är både manliga och kvinnliga skribenter som skriver med talspråkliga inslag. Den största skillnaden mellan könen visar sig vara att manliga användare använder sig av mer slang i sina tweets och att kvinnliga användare använder fler förenklingar. Den största upptäckten är trots allt att likheterna mellan könen i skriftspråket är fler än skillnaderna.