Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur en grupp förskollärare beskriverundervisning för hållbar utveckling samt den sociala dimensionen. Kvalitativa intervjuer användes som metod där sex förskollärare från en förskola utgjorde grunden för studiens underlag.Tre undervisningstraditioner har använts som utgångspunkt för att svara på syfte och frågeställningar som visade att den sociala dimensionen påverkar vilken typ av undervisning för hållbar utveckling barnen får ta del av. Studien visade också att förskollärarna behöver kunskap om vad begreppen hållbar utveckling och den sociala dimensionen innefattas av för att kunna ge barnen förutsättningar som leder till ett positivt förhållningssätt för en hållbar utveckling.

Syftet med detta arbete är att genom en etnografisk undersökning i samband med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv granska om det finns en koppling mellan elevers motoriska förmåga och deras sociala status. Motivationen bakom detta är att vinna större kunskap om motorikens eventuella inverkan på social status inom det fritidspedagogiska fältet. I studien har vi endast betraktat eleverna och inte tagit hänsyn till pedagogernas värderingar kring sammanhanget. Vi har observerat två olika elevgruppers lek på fotbollsplanen under den tid de vistas på fritidshemmet. I samband med dessa observationer dokumenterade vi leken med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. I analysen av den insamlade empirin kunde vi utläsa att den motoriska förmågan påverkar status i gruppen, men även att det finns andra faktorer som påverkar status. Utöver den motoriska förmågan fann vi att både ålder och intresse var av betydelse för elevernas statusbyggande på fotbollsplanen. Det visade sig att det fanns ett komplext samband mellan dessa tre faktorer som gjorde att det inte gick att rangordna dem inbördes. En faktor måste åtföljas av en annan för att skapa status. Motorisk förmåga utan intresse eller ålder utan motorisk förmåga var i sig inte statusskapande. Motorisk förmåga och ett stort intresse som dessutom åtföljdes av en i sammanhanget hög ålder var det som genererade högst status i de observerade grupperna.

This study aims to examine how a businesses' use of the social media platform Instagram can affect the way their employees perceive their own ability to contribute within the business and interact with colleagues, which may affect the companies organizational culture. This study has been conducted through empirical research collected from interviews held with employees of a travel agency which actively uses Instagram. The results show that the company's use of Instagram has an effect upon their employees and, if one places this in relation with the theories utilized in this study, one can say that Instagram is perceived as an artifact that can function as a channel for expressing the organizational culture of the company.

Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

Background: Marketing is something that is constantly changing. Today, social media is the focus and to utilize it for marketing is profitble. Will a specific customer group act in other ways when they use social media or are we all the same on the Internet? Purpose: The study aims to map out the differences between a specific customer segment, in this case girls interested in horses, compared to girls with no interest in horses. By investigating their internet habits, it becomes possible to improve existing theories to further improve the marketing through social medias. Method: Quantitative survey using a questionnaire sent out to a number of riding clubs and schools in Blekinge to make it available to members on the website and meet the respondents in place. Results:There was a significant difference in age between the groups where girls with a horse interest on average was younger. Girls with no interest in horses was with a greater extent on the Internet daily, compared with girls with horse intrest most went online 3-5 days of the week. The interest of visiting social media to take part in events and/or politics events were lower in girls with an interest in horses. The majority of horse the girls stated that they shared the tablet and PC with the family to a greater extent than girls with no interest in horses. Conclusion: The use of the Internet did not differ, however, there was a difference in how the girls connected to the Internet and how often they were connected and which social media they joined. / Bakgrund: Marknadsföringen är något som ständigt förändras. Idag är sociala medier i fokus och att utnyttja det i forma av marknadsföring. Agerar specifika kundgrupper på andra sätt när de använder sig av sociala medier eller är vi alla lika på Internet? Syfte: Studien syftar på att kartlägga skillnader mellan en speciell utvald kundgrupp, i det här fallet hästtjejer, som visar upp unika egenskaper. Genom att undersöka deras internetvanor möjliggörs kompletteringar på existerande teorier för att optimera marknadsföringen. Metod: Kvantitativ undersökning med hjälp av en enkät som skickades ut till ett antal ridklubbar och skolor runt om i Blekinge för att göra den tillgänglig för medlemmarna på hemsidan och möta respondenterna på plats. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i åldern mellan grupperna där tjejer med ett hästintresse är i genomsnitt yngre. Tjejer utan hästintresse anslöt i högre utsträckning dagligen till Internet jämfört med tjejer med hästintresses där de flesta gick online 3-5 dagar per vecka. Intresset för att besöka sociala medier för att ta del av händelser och politik var lägre hos tjejer med ett hästintresse. Den övervägande delen av hästtjejerna angav att de delade surfplatta och dator med familjen i större utsträckning än tjejer utan hästintresse. Slutsats: Användandet av Internet skiljde sig inte däremot fanns det en skillnad i hur tjejerna anslöt till Internet och hur ofta de var uppkopplade samt vilka sociala medier de anslöt till.

Syftet med studien var att undersöka individers erfarenheter av att använda doping. Studien är kvalitativ och utgörs av narrativa intervjuer med två före detta dopinganvändare. Huvudresultaten visade att deltagarna började med dopingpreparat bland annat på grund av låg självkänsla och en vilja att ta revansch. Resultaten visade även att deltagarna upplevt både för- och nackdelar med dopingbruket. Båda intervjudeltagarna uppgav att bekräftelse och framgångar varit dopingens fördelar samt att bieffekter, blandmissbruk och skadade relationer varit de negativa konsekvenserna av bruket. Resultaten visade även att deltagarnas avslutade bruk grundat sig i fysiska bieffekter och i ett av fallen spelade även socialt stöd en avgörande roll. Den viktigaste slutsatsen i studien är att sociala faktorer har en betydande roll för individers beteende vid dopingbruk.

Traditionellt sett har människor använt sig av nyhetsmedia för att sprida kritik medan idag använder många sociala medier där det är lätt att sprida sina åsikter. Därför syftar studien till att undersöka samt jämföra kritiken som riktas mot socialtjänsten och socialarbetare i nyhetsmedia och på Facebook. De material som ligger till grund för detta arbete är hämtat från nyhetsartiklar från Dagens Nyheter och SVT nyheter samt inlägg från nio öppna och slutna grupper på Facebook med kriteriet att tydlig kritik ska framgå. Den metod och teori som ligger till grund för denna studie är den kritiska diskursanalysen, vi har analyserat materialet med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet i denna studie visar att när socialtjänsten kritiseras är det främst fall som rör barn både när det kommer till inlägg på Facebook och i nyhetsartiklar. Den främsta skillnaden mellan kritiken som riktas mot socialtjänsten via facebookinlägg och i nyhetsartiklar är att de som skriver inläggen på Facebook främst själva är drabbade av socialtjänsten och därmed är mer känslomässigt engagerade. Det vi sett att kritiken främst syftar till i nyhetsmedia är socialtjänstens brist på ansvar medan i facebookgrupper är det; socialtjänstens felaktiga agerande, socialtjänsten väljer aktivt att inte agera, socialtjänstens beslutfattande på felaktiga grunder, socialtjänstens brist på kompetens och socialtjänstens makthantering. Kritiken förstås med hjälp av maktbegreppet, då socialtjänstens handlingsutrymme kan ses som en maktresurs, vilket leder till att människor känner att socialtjänsten har ett för stort inflytande över deras liv på livsavgörande sätt. Kritiken kan även förstås med tillitsbegreppet och sammanhang. Beroende på det sociala sammanhanget kan kritiken yttras på olika sätt, och den kan uppstå på grund av bristande tillit för socialtjänsten.

Att integreras i ett främmande land är en komplex process som beror på flera olika faktorer. Förungdomar som migrerar till Sverige är ofta gymnasieskolan den primära kontexten därintegrationsprocessen tar sin början. Förvärvande av språkkunskaper, sociala kontakter och förståelseför samhällets normer och värderingar är faktorer som inom skolans sammanhang bidrar till enframgångsrik integration i samhället. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka, utifrån ettpersonalperspektiv samt elevers erfarenheter, hur personalen på två gymnasieskolor arbetar medintegration av immigrantelever. Empirin har samlats in med nio semistrukturerade intervjuer samt ensekundär analys av en tidigare genomförd fokusgruppsdiskussion. För att skapa förståelse förskolornas integrerande arbete analyserades intervju- och diskussionsmaterial med hjälp av ettkonceptuellt ramverk för integration. I resultatet utnämns tre komponenter som särskilt viktiga förintegrering av immigrantelever: interaktion mellan svenskfödda- och immigrantelever, förtroendefullarelationer mellan personal och elev samt att integration förstås som en värdefull resurs. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

I samband med ett allt mer flexibelt arbetsliv ökar de anställdas möjlighet att påverka var, när och hur arbetet utförs – samtidigt som samarbete och kommunikation ses som viktiga verktyg för att uppnå kreativitet, innovation och tillfredsställelse i arbetet. Detta har även inneburit att de sätt som organisationer utformar kontor och arbetssätt förändrats, vilket bland annat resulterat i uppkomsten av aktivitetsbaserade kontor. Dessa syftar att öka flexibilitet, medarbetares nöjdhet, produktivitet och hälsa. Trots de sociala relationernas vikt både för organisationens möjlighet att nå mål samt för medarbetares trivsel på arbetsplatsen, tycks tidigare forskning uttrycka hur det aktivitetsbaserade arbetssättet kan inverka på hur kommunikation sker på arbetsplatser. Denna studie har utgångspunkt i en kvalitativ ansats och syftar att undersöka och diskutera hur medarbetare upplever sociala relationer på ett aktivitetsbaserat kontor och vilka möjligheter och/eller hinder som uppstår för medarbetares gemenskap i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. Det teoretiska ramverk som presenteras berör arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd samt sociala relationer. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor i hög grad skiljer sig från varandra, vilket innebär att upplevelserna av samma arbetsmiljö inte delas mellan olika personer. Oavsett om intervjupersonerna är positivt eller negativt inställa till det aktivitetsbaserade arbetssättet beskriver de flesta att de sociala relationerna och gemenskapen försvåras eftersom de sällan träffar eller är i närheten av sina kollegor. Resultatet tyder även på att sociala relationer mellan enheter och avdelningar tycks förändras i ett aktivitetsbaserat kontor; vissa anser att det är enklare att kommunicera med fler personer vilket kan möjliggöra framtida samarbete, medan andra anser sig ha mindre kontakt med andra i detta typ av arbetssätt.