Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp. Från denna abstrakta bild blir texten mer konkret när olika miljöer i staden introduceras. Dessa miljöer (både abstrakta och konkreta) relaterades sedan till varandra. Utifrån detta undersöks den konkreta konstruktionen av sexualitet. Detta avsnitt visar bland annat hur miljöer tenderar att konstrueras heterosexuella vilket förklarar heterosexualitetens position som en tvingande norm det sociala livet. Sålunda dras slutsatsen att den rumliga konstruktionen, jämte andra faktorer, är synnerligen relevant i konstruktionen av sexualitet. / The purpose of the following paper is to exam the construction of space and its signification for sexuality in the contemporary. The thesis stands on threefold ground. Ontologically from a social constructions perspective and its view of sexuality, epistemology in the critical hermeneutics, meaning that its purpose is to explain and understand, and finally it takes its incipience in Foucault and his view of sexuality and discourse. In the following chapter the constructed society is deconstructed and presented on the basis of concepts as gender, sexuality, room and body. From this abstract image the text becomes more concrete introducing the different areas of the city. These areas (both abstract and concrete) are then related to each other. From this, the concrete construction of sexuality was examined. This chapter showed, amongst other thing, how places normally are constructed heterosexuality, whish explains the position as a forcing norm whish heterosexuality upholds. Thus the conclusion is drawn that the spatial construction, amongst other factors, are extremely relevant in the construction of sexuality.

The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: the normal gambler, the professional gambler and the problem gambler. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible.

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrån aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjänstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorierna socialkonstruktionism och roll­teori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden är central i mötet mellan hem­tjänstpersonal och kunder då den inverkar på när och hur länge insatserna ska utföras. Lyhörd­het och att utgå från kundens behov och önskemål definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhållandet växlar mellan hemtjänstpersonal och kund utifrån varje unikt om­sorgs­möte. För att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelser av mötet med kunderna behöver aspekterna kvalitet, tid och makt belysas och analyseras i en och samma kontext. Resultaten visar att de tre aspekterna samverkar i mötet och analysen med­verkar till att nå en djupare förståelse för hemtjänstpersonalens upplevelser. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding and knowledge of home based care giver´s experiences of the encounter with clients from three perspectives: quality, time and power. We conducted a qualitative interview study with six people working in home based care. Our results have been analyzed and interpreted by the theories social construc­tionism and role theory and the concept of relational power. The results of the study demon­strate that time is central for the encounter between home care giver´s and clients affecting both when and how long the care should be performed. Responsiveness and putting the client´s needs in focus are defined as good quality of care, while the power relationship between home care givers and clients changes between each unique encounter. To get a deeper understanding and knowledge of home care givers experiences of the encounter with clients the three aspects: quality, time and power, needs to be highlighted and studied in the same context. The results demonstrate that the three aspects interact in the encounter and analyzing these together creates a deeper understanding of home care giver´s experience of the encounter.

Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare. Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer. / Film is a medium that influences the construction of identities and the perception of norms and reality. One of the most popular movie genres is comedy. Therefore, it is of interest to study the construction of the film characters to see what standards are prevailing today. The study's aim is to - from a social constructionist perspective - examine different characters in a contemporary comedy film to research how gender is constructed, the humorous function different characters are assigned, and the differences between a comedy film with mainly male actors and a comedy film with mainly female actors. The results of the content analysis showed that a comedy film with mainly male actors confirms traditional gender norms and social norms as a comedy film with mainly female actors shows new trends regarding masculine and feminine characters. Masculine characteristics were shown, however, to be more desirable. The study also found that the humorous function of the characters lies in the breaking of social norms, stereotyping and exaggeration.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp. Studien uppvisar även att variationer vad gäller uppfattningar och föreställningar om genus och kön påverkar hur genusarbete i förskolan kan införas. Studiens båda delstudier belyser den problematik som arbetslaget på den valda förskolan står inför, att enas runt ett gemensamt förhållningssätt, när pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar och föreställningar om genus. / This case study deals with conceptions and attitudes about gender in a preschool context and the study includes both preschool pedagogues and parents. The frame work of the study is made up by the Social constructive perspective and the study includes two parts. The first part includes interviews analyzed with Critical Discourse analysis and the second part includes an Ethnographical perspective. The reason to include two part studies is to draw attention to the difficulties in the working processes that surrounds the enforcement of a common ground for gender equality work in a preschool context. The study shows that the informants’ conceptions and attitudes about the word gender differ and this aspect effects the implementation of gender equality work at the examined preschool.

<p>Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.</p>

<p>Every year, approximately 17 500 drunk drivers are sued in Sweden. Of these, only 10 percent are women. The women are therefore considered a minority. In this study, I have taken interest in how the female drunk driver is constructed implemented by the probation service. By using critical discourse analysis I have found that the woman in these investigations is contributed the role of a deviant in two senses. She deviates because she is a woman who has committed a criminal deed and also because she often has problems with alcohol as well. I have found that the woman, because of these deviations, is depicted as a victim, both for the situation she is in and for her own actions.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp. Från denna abstrakta bild blir texten mer konkret när olika miljöer i staden introduceras. Dessa miljöer (både abstrakta och konkreta) relaterades sedan till varandra. Utifrån detta undersöks den konkreta konstruktionen av sexualitet. Detta avsnitt visar bland annat hur miljöer tenderar att konstrueras heterosexuella vilket förklarar heterosexualitetens position som en tvingande norm det sociala livet. Sålunda dras slutsatsen att den rumliga konstruktionen, jämte andra faktorer, är synnerligen relevant i konstruktionen av sexualitet.</p> / <p>The purpose of the following paper is to exam the construction of space and its signification for sexuality in the contemporary. The thesis stands on threefold ground. Ontologically from a social constructions perspective and its view of sexuality, epistemology in the critical hermeneutics, meaning that its purpose is to explain and understand, and finally it takes its incipience in Foucault and his view of sexuality and discourse. In the following chapter the constructed society is deconstructed and presented on the basis of concepts as gender, sexuality, room and body. From this abstract image the text becomes more concrete introducing the different areas of the city. These areas (both abstract and concrete) are then related to each other. From this, the concrete construction of sexuality was examined. This chapter showed, amongst other thing, how places normally are constructed heterosexuality, whish explains the position as a forcing norm whish heterosexuality upholds. Thus the conclusion is drawn that the spatial construction, amongst other factors, are extremely relevant in the construction of sexuality.</p>

The purpose of this study is to research how preschool teachers describe the participation of children in their pedagogical documentation. The hypothesis that the study is trying to answer are: What is the purpose of pedagogical documentation? How can you make the children a part of the pedagogical documentation? What signifies the choice of the individual documentation tool for the participation of the child during the documentation process? To reassures the empirical investigation of the study and its hypothesis, I used a qualitative research approach and interviews as a collection method. The study has its starting point in the social constructive perspective where also a power structure within the pedagogical documentation is used, as well as different views on children out of the pedagogues perspective. The study shows that the most common approach is reflection, in order to evaluate children in the pedagogical documentation. Reflection is done in various ways but mostly with the help of photographs taken by the pedagogues. Throughout the study it appeared that preschool teachers came to the conclusion that it is very complex to present the participation of the children in their educational documentary work. Depending on a range of different factors, most preschool teachers start to document from the children's point of view in order  to interpret the their learning process. The study also shows that there is a clear power structure in how preschool teachers communicate concerning the children's participation in their pedagogical documentation. The pedagogues control what to document and how the children's learning progress should be documented. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. De frågeställningar som studien försöker svara på är: Vad har förskollärarna för syfte med sitt pedagogiska dokumentationsarbete? Hur görs barnen delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? Vilken betydelse har valet av dokumentationsverktyg för barns delaktighet i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? För att få undersöka studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvalitativ forskningsansats och intervjuer som insamlingsmetod. Studien har sin utgångspunkt inom det socialkonstruktionistiska perspektivet där även en maktstruktur inom pedagogisk dokumentation används samt pedagogers olika barnsyn. Studien visar att det vanligaste sättet som barnen görs delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete är via reflektion. Reflektionen sker på olika sätt men framförallt över bilder som förskollärarna har tagit. Det framgår att förskollärarna tycker att barns delaktighet i deras pedagogiska dokumentationsarbete är komplext och beroende av många olika faktorer. De flesta förskollärarna utgår från ett barnperspektiv där de försöker tolka barnens lärsituationer. Studien visar även att det finns en tydlig maktstruktur i förskollärarnas sätta att tala om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Förskollärarna styr vad som ska dokumenteras och hur barnens lärande ska dokumenteras.

Studiens syfte var att undersöka hur ett föräldraskap som är good enough beskrivs och definieras av personal på ett utredningshem för barn och föräldrar. Metoden som användes var en semistrukturerad fokusgruppsintervju med ett urval av personal från ett utredningshem. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionism och ett genusperspektiv. Resultatet visade att utredningspersonalen hade en samstämmig definition och beskrivning av när ett föräldraskap är och inte är good enough. Fokusgruppen delade uppfattningen om att ett good enough föräldraskap innebär att föräldrar behöver visa personalen förändringsförmåga och förmåga till att mentalisera kring barnets behov utifrån ett åldersadekvat bemötande. Informanterna ansåg inte att de gör skillnad på mödrar och fäder gällande ansvarsfördelning. Utifrån socialkonstruktionistisk teori diskuterades huruvida det är möjligt för föräldrar att visa personalen efterfrågade föräldraegenskaper då utredningshemmets sociala konstruktioner av vad det innebär att vara good enough förälder kan kollidera med föräldrarnas. / The aim of this study was to investigate how a parenthood that is good enough is described and defined by personnel at an assessment home for children and parents. The method used was a semi-structured focus group interview with a selection of personnel from an assessment home. The result was analysed based on social constructionism and gender perspective. The results showed that the assessment personnel had a consistent definition and description of when a parenthood is and is not good enough. The focus group shared the notion that a good enough parenting means that parents need to show the personnel the ability to change and the ability to mentor about the child's needs based on age-sensitive treatment. The informants did not consider that they make a distinction between mothers and fathers regarding the division of responsibilities. Based on social construction theory, it was discussed whether parents can show the requested parenting skills when the social construction of the assessment home of what it means to be good enough parent may collide with the parents.