Problemområdet i föreliggande studie utgår från att tidigare forskning belyser förskolepersonalens osäkerhet i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd samt att det finns en avsaknad i tidigare forskning om vilka tolkningsrepertoarer som framträder i förskolepersonalens tal inom området barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet konkretiseras följande forskningsfråga: vilka tolkningsrepertoarer framträder under fokusgruppssamtal i pedagogers resonemang om sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd och hur resonerar pedagogerna om dessa barn som deltagare i barngruppen? Syfte och forskningsfråga besvarades genom tre stycken fokusgruppssamtal med sammanlagt tio pedagoger från tre olika förskolor i södra Sverige. Studien tar avstamp i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vi har använt oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering och retorik. Det framträder i resultatet genom pedagogernas tal tolkningsrepertoarer vilka härleds till att specialpedagogiska hjälpmedel är av betydelse för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska underlättas. Vidare resonerar pedagogerna om tiden som en bristvara i förskolan vilket medför att pedagogerna känner sig otillräckliga i sitt arbete. Slutligen resonerar pedagogerna om att barns olikheter ses som en berikande tillgång till barngruppen men även för hela verksamheten. Resultatet i föreliggande studie bidrar till en ökad kunskap om hur pedagoger talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket är av betydelse för verksamma pedagoger men även för studenter som läser pedagogik för att det ger möjlighet till nya reflektioner.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och analysera yrkesverksammas erfarenheter och beskrivningar av att arbeta med terapihund inom socialt arbete. Den klientgrupp vi valt att fokusera på är personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien behandlar de yrkesverksammas upplevelser och beskrivningar av behandlingsprocessen och interaktionen mellan yrkesverksam, klient och terapihund. Studien bygger på löst strukturerade kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma från verksamheter utspridda över stora delar av Sverige. Studien har en socialkonstruktionistisk och symboliskt interaktionistisk utgångspunkt. De yrkesverksammas beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av vad som sker i mötet med klient och terapihund har utgjort studiens empiri. Empirin har belysts och analyserats tematiskt samt diskuterats i förhållande till studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: interaktion, relation mellan yrkesverksam och klient, terapihundens långsiktiga påverkan på klienten samt förutsättningar. Med utgångspunkt i informanternas utsagor behandlar studien bland annat hur klient och hund lär sig kommunicera med varandra och hur terapihundens närvaro underlättar samtalet genom att skapa ett tryggare samtalsklimat. Vidare beskrivs och diskuteras hur terapihundens deltagande bidrar till bland annat ökat självförtroende och ökad motivation hos klienten. Slutligen belyses de förutsättningar som informanterna lyfter är nödvändiga för arbetet med terapihund, vilka bland annat inkluderar hanteringen av pälsdjursallergi.

The main purpose of this study was to analyze how Swedish media portrays social work. The collected material underlying the analysis was published during the period 2007-01-01 to 2017-10-08 in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study focused on how social services and social workers were constructed in the articles, what discourses could be identified and what power structures were made visible inthe discourses. The chosen method was based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and more specifically his three-dimensional model. Furthermore, the analysis was conducted on the basis of the social constructionist and discourse theoretic perspective that formed the basis for analysis and interpretation of the material. The study's findings of the material showed that the four dominated discourses of social services in the articles were: criticizing the social services, social services bureaucracy, the work environment at social offices and progressive areas of social services. These discourses showed high interdiscursivity, which refers to are production of the current discourse regime. Furthermore, the study showed that Swedish media depreciate social work to a lesser extent in comparison with other countries. However, results showed that Swedish media often tend to portray social work with ill-founded claims, as the previous research also showed. / Syftet med denna studie var att analysera hur svenska medier skildrar socialt arbete. Det insamlade materialet som låg till grund för analysen publicerades under tidsperioden 2007-01-01 till 2017-10-08 i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien fokuserade på hur socialtjänsten och socialarbetare konstruerades i artiklarna, vilka diskurser som kunde urskiljas och vilka maktstrukturer som synliggjordes i diskurserna. Den valda metoden utgick från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och mer specifikt hans tredimensionella modell. Vidare genomfördes analysen utifrån socialkonstruktionistiskt och diskursteorietiskt perspektiv som låg till grund för analys och tolkning av materialet. Studiens resultat av empirin visade att de fyra dominerade diskurserna av socialtjänsten i artiklarna var kritik mot socialtjänsten, socialtjänstens byråkrati, arbetsmiljön på socialkontoren och progressiva yrkesområden av socialtjänsten. Dessa diskurser visade på hög interdiskursivitet, det vill säga att en reproduktion av den rådande diskursordningen. Vidare visade studiens resultat att svenska medier skildrar det sociala arbetet negativt i mindre utsträckning i jämförelse med andra länder. Dock visade resultat att svenska medier ofta tenderar att skildra socialt arbete med grundlösa påståenden, vilket den tidigare forskningen också visade. / <p>2018-06-04</p>

A number of studies have been published concerning preschool teachers’ child perspectives. Over the past 50 years the construction of the preschool child in Swedish preschool policy documents have deve­loped from mainly depicting a dependent, immature, becoming child to a more rational, competent, being child. But what about the guardians’ child perspectives? Have they changed in a similar way? The aim of this study is to add to the understanding of the preschool-home cooperation, through exami­ning guardians’ constructions of the preschool child and how the constructions may influence their needs and expectations of what preschools have to offer. The method used to obtain data for analysis was qualitative interviews. Five guardians were interviewed and the audiotapes transcribed verbatim. Both audio and text were studied multiple times to discern pat-terns, expressions that could be interpreted as representing specific constructions of the preschool child. The theoretical framework for the study is social constructionism. In short, social constructionism is part of the post modern movement that unites in its’ critique of universal truths. Instead, knowledge is looked upon as constructed in a specific context, such as time and culture. In this study this means a belief in that there is no one, universal child but a number of views of what children are. The data was analyzed through different accepted constructions of children. The results showed four different constructions of the preschool child that could be interpreted from the interviews; the unchangeable, the curious knowledger, the social and the playing. In terms of needs and expectations, the guardians are likely to have very different views of what preschools should offer de­pending on which construction they express. Many of the quotes depict the child as a primarily social being, which is coherent with previous research on guardians’ views of preschool. The results of the study implicates that guardians come to the preschool context with a wide range of different constructions of what a preschool child is and what it needs. There is, at least in theory, often a gap between the perceived child that preschool is made for by policy documents and teachers and the percieved child by the guardians. To ensure that the cooperation between preschool and families works as good as possible, professionals in preschool need to be humble to this fact and understand that the different expectations and demands we experience from guardians are rooted in more than plain opinions and whimsicality. Namely, a firm belief in what is best for the children.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism &amp; feminists, gender equality &amp; equality and sex/gender &amp; sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century. The discourse theory’s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories. The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion. The differences between today’s feminist movement and the 1970’s feminist movement are connected to thoughts on a practical and a theoretical movement. It is shown how paradoxes, formed by norms and power structures in society, create a void where some people are forced to exist. Critical voices from within the movement are high lighted and connections between the feminist movement and discourse theory are established.

Syftet med vår studie är att bidra med forskning om pedagogers samtal kring deras praktik om barns inflytande i förskolan. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor. Vår vetenskapsteori och metodologi grundar sig i socialkonstruktionism, där studiens empiri har analyserats med diskursanalys inriktat på diskurspsykologi. Utifrån vårt resultat har vi besvarat frågeställningen; vilka diskurser framträder i samtalet med pedagogerna när de talar om barns chans till inflytande? Det diskuteras i studien om hur pedagogers viljor står i konflikt med barnens intressen och att inflytande begränsas till olika alternativ utifrån samtalet. Resultatet visar att pedagoger har en teoretisk medvetenhet kring barns inflytande, men har svårt att samtala om det i förhållande till sin egen praktik.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare under fokusgruppssamtal resonerar kring en inkluderande verksamhet för barn i en svensk förskolekontext. Utifrån syftet konkretiserade vi följande frågesä̈llningar: Vilka tolkningsrepertoarer kring inkludering för barn i behov av särskilt stöd framträder i förskollärarnas diskussioner? och Vilka kategoriseringar av barn eller vuxna synliggörs i fokusgruppssamtalen? Studien tar avstamp i problemområdet att det saknas tidigare forskning gällande just vilka tolkningsrepertoarer som konstrueras i förskollärarnas samtal inom ämnet inkludering, samt vilka kategoriseringar som görs av barn eller vuxna i förskollärares samtal. Den här studien utgår ifrån socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Vi använde oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering. Syftet och forskningsfrågorna besvarades genom användandet av tre stycken fokusgruppssamtal. Sammanlagt deltog tolv förskollärare, varav elva stycken kvinnliga och en manlig, förskollärarna är verksamma på två förskolor i södra Sverige uppdelade på sex avdelningar. Det framkommer i resultatet att förskollärarna har ansvaret att planera verksamheten. I och med det är det enligt förskollärarna av betydelse att de inom arbetslaget har en samsyn där de ser olikheter som en tillgång. Det finns enligt förskollärarna möjligheter till inkludering i verksamheten, däremot framkommer det till viss del i resultatet att det finns svårigheter i form av för lite personal. Det framkommer även att förskollärarna hittar nya strategier och att de därmed är nytänkande och öppna för nya möjligheter att inkludera alla barn. Eftersom att tidigare forskning bland annat lyfter fram inkluderingens betydelse för barnen i förskolan, är våra förhoppningar att vår studie ska kunna tillämpas för att synliggöra hur förskollärare samtalar om en inkluderande verksamhet och på så vis väcka diskussioner på andra förskolor.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Forskningsläget på ämnet barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen. Då den mesta forskningen utgår ifrån kvantitativa undersökningar kunde vi se en avsaknad av hur förskolepersonal talar om de barn som inte leker med andra barn. Därför valde vi för att besvara forskningsfrågan; Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträder kring barn som inte leker med andra barn att utgå ifrån en kvalitativ fokusgruppsintervju metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där diskursanalys och diskurspsykologi använts som analysmetod. För att producera data till studien har två fokusgruppsintervjuer med totalt sju deltagare genomförts. Resultatet visar att de tolkningsrepertoarer som framträder är de vuxnas överordnade ställning kring leken, exkludering av det enskilda barnet med hänsyn till kollektivet, det normbrytande barnet och att alla barn vill leka. Studiens slutsats är att barn som inte leker med andra barn ses som en utmaning för förskolepersonalen där de barn som inte leker med andra barn konstrueras som ”speciella”, ”brötiga” och som saknar de sociala koderna samt en oförmåga att tyda leksignaler från andra barn.