This study is a critical discourse analysis of Swedish newspaper articles about prostitution. The purpose of the study is to investigate which discourse/discourses about prostitution that is/are adressed in the articles and identify the power relations and meanings that are constructed by the different subject posititions in the articles. Apart from critical discourse analysis social constructionism and a discussion about gender are applied in the analysis. The results supports findings in earlier research about prostitutionin Sweden; that the debate is focused around prostitution as sexual domination or prostitution regarded as a voluntary choice which rises demands of human rights for sexworkers. No prostitutes or buyers of sex where given the opportunity to comment on the matter, only journalists, politicians, social workers and policemen. The prostitutes are represented mainly as women who are victims in relation to the buyers who foremost are represented as perpetrators and men with labours, significant others/wifes and children.

This paper aimed to investigate to what extent there is an age cut-off for teenage boys in the women’s shelters of Sweden and how a possible cut-off is described and maintained. This occurrence has not been investigated earlier to a large extent, which emphasizes the importance of this paper. A mixed strategy was used to cover both the frequency as well as the explanations to the age cut-off. The quantitative survey was sent to all women’s shelters in Sweden and the result showed that 56 % of the shelters had an age cut-off for teenage boys from 12 years of age and above. Qualitative interviews were conducted with six women’s shelters in Stockholm to examine how the notion teenage boys was constructed and used by the respondents to deny them refuge together with their mothers. The teenage boys were described as young men, aggressive and in the same time need of support, which all had the consequence that they could not stay at the shelters with collective housing. The age cut-off was neither discussed nor questioned by the members of the women’s shelters and was upheld by its legitimation. From a social constructive perspective the women’s shelters could be understood as institutionalized.

The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

Denna studie syftar till att studera hur yrkesverksamma konstruerar sina klienter utifrån kön, med fokus på killar. Dessutom söker vi belysa vilka diskurser som är närvarande i beskrivningarna och diskussionerna kring killarna. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Vi har tagit del av forskning som pekar på att konstruerandet av klienter påverkas av yrkesverksammas uppfattningar kring genus och könsroller. Vi har följt en arbetsgrupp på ett boende för ungdomar och observerat hur de pratat och diskuterat kring killar som är inskrivna på boendet. Studiens empiri består med andra ord av observationer samt en kompletterande fokusgruppintervju. Materialet har därefter analyserats genom diskursanalys. I vår analys har vi identifierat tre diskurser som präglar personalens beskrivningar av killarna: pojkar, killar och grabbar. Dessa skildrar både sättet personalen pratar kring killarna, men även hur de utifrån diskurserna förhåller sig till dem. Pojkar beskrivs ofta som snälla, ”små” och i behov av extra stöd och omsorg. Killar är en mer generell diskurs och fokuserar på det psykiska måendet, känslouttryck och tenderar även att jämställas med tjejer. Diskursen grabbar fokuserar på killarnas problematik och avvikande eller normbrytande beteende. Studiens resultat pekar på att personalens beskrivningar, i kontrast mot vad forskningen pekar på, mer reflekterar konstruktioner av klienter snarare än kön. Konstruktionen bygger snarare på kontext och fokuserar på killarnas beteende, situation och problematik. Konstruerandet av kön är dock närvarande, men är inget primärt som avsevärt påverkar beskrivningarna och framställningen av killarna. Trots att det inte har varit studiens syfte att studera framställningar av tjejer, har vi valt att redovisa samt diskutera de fall där de förekommer. Detta för att ytterligare styrka våra resultat, resonemang och slutsatser. Här har vi kunnat se att inte heller tjejer konstrueras primärt utifrån kön. Vidare har vi kunnat urskilja att tjejerna kan falla under samma diskurser som killarna, vilket pekar på att diskurserna är könsöverskridande. Utifrån diskurserna har vi uppmärksammat att personalens arbets- och förhållningssätt gentemot ungdomarna skiljer sig åt mellan diskurserna. Med detta menas att beroende på hur ungdomarna beskrivs gör att de hamnar inom en viss diskurs och att personalen utifrån detta identifierar behov som ligger till grund för förhållningssättet. / This study aims to explore how professionals construct their clients depending on gender, focusing mainly on males. Furthermore we seek to identify which discourses are present in the staff’s descriptions and discussions regarding the males. The study is based on social constructionism and a gender perspective. Previous research has shown that the construction of clients is influenced by professionals’ view on gender and gender roles. In this study we have followed a group of social workers in a local municipal organization which aims to provide support for young people. We have observed how the staff discusses and talks about male clients. The data collected consists of observations and a complementary focus group interview. The material has been analyzed using discourse analysis. Through the analysis we have identified three discourses that are present in the staff’s descriptions of male clients: boys, guys and blokes. These describe both how the staff talks about male clients and also how they, depending on discourse,relate to and approach them. Boys are often described as nice, “little” and as in need of extra support and care. Guys is a more general discourse which focuses on the males’ psychological wellbeing, their emotions and tends to equate them with girls. The blokes-discourse focuses on the males’ specific problematics and deviant or anti-social behavior. The results of this study indicate that the staff’s descriptions of the males, contrary to what previous research shows, rather reflects constructions of clients than that of gender. This client construction is contextual and primarily based on the behavior, situation and problematic of the males. Gender is, however, still present but more as a secondary factor that has no major effect on the staff’s description and construction of the male clients. Even though the aim of this study hasn’t been to explore this phenomenon for female clients, we have been able to see that the construction of female clients also is non-dependent of gender. We have also observed that females can be derived to the same discourses as males, which indicates that the discourses are not bound by gender. Through these discourses we have discovered that the staff’s approach to their clients differs between the discourses. This means that depending on how the clients are described puts them under a certain discourse. Based on this the staff then identifies needs of the client that in turn affects the staff’s approach to the client.

In Sweden prostitution is by many considered to be a social problem that primarily affects women. To counteract prostitution is a political priority and as a result the purchase of sexual services is prohibited by law. Since the law that prohibits the purchase of sexual services entered into force it has been continuously debated and widely disputed. The aim of this thesis is to compare the image of prostitution found in the travaux préparatoires of the law with four sex workers’ view of the phenomenon. A discourse analysis is performed to establish which images of prostitution appear in theory and in practice. The results show that the images of prostitution in the travaux préparatoires of the law differ widely from the views expressed by the interviewees. The discourses identified in the travaux préparatoires unanimously emphasize the injurious effects of the prostitution and the exposed situation of the sex workers. In the discourses identified in the interview material the businesslike aspects of prostitution and the sex workers’ autonomy is emphasized. The results raise questions about the completeness of the travaux préparatoires and bring the need for studies where different groups of sex workers are questioned to the fore.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet “barnets bästa” används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ”barnets bästa” och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna. Det som utifrån min analys går att se är att ”barnets bästa” fylls med mening utifrån regelverk och styrdokument. Det framgår även att principen om ”barnets bästa” konkurrerar med andra samhälleliga intressen som t.ex. ”reglerad invandring”. Det har även framkommit att det förekommer en maktrelation mellan regelverk och tjänsteman samt mellan tjänsteman och barn. / This essay is a critical discourse analysis which purpose is to investigate how the principle of “In the Child's Best Interest” is used and interpreted in the work with children without custodians seeking asylum. I have investigated how the workers at the migration board who make decisions about asylum for children without custodians formulates conceptions about “In the Child's Best Interest” and how the concept relates to other concepts within the discourse. This, I have done through an analysis of documents and policies that underlies and grounds the decisions about asylum and decisions from the migration board and from migration court. My analysis shows, that “In the Child's Best Interest” is a concepts which is made meaningful by the rules and policy documents. Also, it is shown that the principle of “In the Child's Best Interest” is related to other interests of society such as”regulated migration”. Moreover, the analysis shows that there is a power relationship between policy documents but also between the workers at the migration board and the child.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues. In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe – especially when it comes to muslim identity? My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice – the increasing islamophobic ideas in Europe – and what effect this may have on muslim identity in a European context. The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic. In that sense, the discourse fits in with the predominant order of discourse regarding islam and muslims (in Europe) – and strengthen it. Though my results are neither absolute nor uniform, they show, persuasively enough, that sharia (as it is seen by the Parliament) is not consistent with and can not be included in or accepted by “European norms and values”. However, this must be said with one reservation: sharia is not always excluded as a whole. Still, it is not difficult to maintain that it is sharia as such that activates the (negative and) excluding connotations. Thus, an “approved” European muslim identity, as it seems, can not have too close connections with sharia, if (any) at all. Moreover, there is a risk that muslims themselves take on a restricting practice concerning their identity. In all, this will to a large extent circumscribe the possible muslim identities in Europe. To form a substantial and really pluralistic diversity in Europe, the EU, and others, must liberate itself from the logic of these discourses. But this is not an easy thing to do. One way that might be profitable, is to challenge the prevailing discourse with new narratives – narratives and voices that for the most part must come from the muslims themselves. Despite the fact that these voices do exist, as has been shown, the question is how and under what circumstances they can be seen – or rather heard. Unfortunately the answer is not to be found in this thesis; the need of further research is obvious.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext? Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt. Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter med barn diskuteras. I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid. Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.