The aim of this master’s thesis is to explore concert institutions’ informative texts prior to upcoming concerts – texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts’ messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault’s theory about the relation between power and knowledge. On the basis of this theoretical framework, Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) is applied to an analysis of informative texts from Swedish public financed concert institutions. In addition to a linguistic text analysis the discourse analysis also turns to the texts’ intertextual and interdiscursive relationships and to the texts’ historical, cultural and social contexts. The results show that the texts, analysed in this study, primarily address individuals already initiated and established within the discourse. The texts are also addressing individuals not yet belonging to the discourse who, in order to become established within the discourse, have to acquire the cultural and social characteristics that are requested by the discourse. The discourse analysis indicates that the language of the informative texts contain an exclusive mechanism. With this mechanism, the texts constitute a barrier hindering access to the art form. Based on these findings, it is concluded that concert institutions for Western art music could be more generally inviting by using a more inclusive language in their informative texts prior to upcoming concerts.As I haven’t found any previous Swedish or other Nordic studies of texts that are published prior to upcoming concerts, it seems likely that a small research gap has been discovered. / Syftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues. In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe – especially when it comes to muslim identity? My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice – the increasing islamophobic ideas in Europe – and what effect this may have on muslim identity in a European context. The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic. In that sense, the discourse fits in with the predominant order of discourse regarding islam and muslims (in Europe) – and strengthen it. Though my results are neither absolute nor uniform, they show, persuasively enough, that sharia (as it is seen by the Parliament) is not consistent with and can not be included in or accepted by “European norms and values”. However, this must be said with one reservation: sharia is not always excluded as a whole. Still, it is not difficult to maintain that it is sharia as such that activates the (negative and) excluding connotations. Thus, an “approved” European muslim identity, as it seems, can not have too close connections with sharia, if (any) at all. Moreover, there is a risk that muslims themselves take on a restricting practice concerning their identity. In all, this will to a large extent circumscribe the possible muslim identities in Europe. To form a substantial and really pluralistic diversity in Europe, the EU, and others, must liberate itself from the logic of these discourses. But this is not an easy thing to do. One way that might be profitable, is to challenge the prevailing discourse with new narratives – narratives and voices that for the most part must come from the muslims themselves. Despite the fact that these voices do exist, as has been shown, the question is how and under what circumstances they can be seen – or rather heard. Unfortunately the answer is not to be found in this thesis; the need of further research is obvious.

I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön. För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön. / In my qualitative study, I examined textual analyses, interviews and reception analysis of how women and men are portrayed in advertising. By doing this triangulation, I have been able to highlight the research questions from different angles and therefore gotten a clearer general picture. The purpose of the essay is to increase understanding of whether and how, women and men are gender stereotyped in advertising and how they reason about this. I have also examined whether it is possible to distinguish patterns or themes, in how women and men reason if the gender-stereotyped is of the opposite sex. In order to analyse the research questions, the essay takes off in the assessments of notified advertisings made by industry's self-regulation regarding advertising and marketing communications, Reklamombudsmannen and Reklamombudsmannens opinionsnämnd. The survey shows that both women and men are good at perceiving gender stereotyping and the making of gender, in advertising. One of the selected advertisements was not convicted by Reklamombudsmannens opinionsnämnd, but both me and informants could identify gender stereotypes and gender markers in it. All informants expressed themselves to perceive gender stereotypes regarding both women and men, in the, for the essay chosen, advertisements. The analysis also shows that the individual itself, seems to be more important for how and if the informants reason about gender stereotyping, than their sex.

Globally, there is an ongoing debate whether child corporal punishment should be banned or not in the home environment. While several countries have banned it already, South Africa is currently in a process of change. Research indicates that child corporal punishment is commonly used in South Africa and that social workers opinions on child corporal punishment seems to be formed by their personal experiences, which affects their assessments. Furthermore, according to research legal reforms are not enough to change a society’s attitudes and norms about child corporal punishment. There is a need of campaigns and leadership. The aim of this study was to comprehend how eight South African social workers described that they understood their professional role, when they worked with caregivers who used child corporal punishment. The informants worked, at the time of the interviews, at different workplaces in Cape Town and had experiences in their professional role of meeting caregivers who used child corporal punishment. Social constructionism was used as the theory of science. The study uses theories by Burr, Gergen and Gergen and Foucault to analyse the impacts of language and discourse in the social workers’ understandings. The empirical material was analysed with qualitative content analysis. We found four themes where all except the first one, are divided into two sub-themes. The first theme is ‘How could corporal punishment be defined?’. Followed by ‘Opinions about corporal punishment’ with the sub-themes: ‘We need one standard to protect our children’ and ‘Corporal punishment should be allowed if it is not abusive’. ‘The roles of the social worker’ is the third theme, divided into the two sub-themes: ‘Social workers and the law’ and ‘The opportunity to make a change’. The last theme is Challenges the social worker face, divided into the sub-themes ‘Corporal punishment rooted in a violent society’ and ‘Corporal punishment in a cultural society’. The results of the study indicate that most of the social workers understood their role, when they worked with caregivers who use child corporal punishment, was to educate by presenting other alternatives than corporal punishment. However, when exploring definitions, opinions, challenges and abilities they sometimes had quite different understandings to one another. Child corporal punishment would be defined both as equivalent as well as separated from abuse, creating confusion to where a line should be drawn. The caregivers’ rights to use corporal punishment would be compared to the children’s rights to be protected from it. Laws regarding child corporal punishment was both present and nonexistent in described assessments. The social workers action space varied greatly. They expressed the need to balance different aspects in the assessment and decide where to draw the line between them. Most of the informants, understood themselves as powerful to bring about change concerning the use of child corporal punishment in the specific families. However, they highlighted the challenges with South Africa’s history and general accepting of child corporal punishment. / Det pågår globalt en debatt om barnaga ska förbjudas i hemmen eller inte. Ett flertal länder har förbjudit barnaga och Sydafrika befinner sig för tillfället i en förändringsprocess. Forskning tyder på att barnaga är vanligt förekommande i Sydafrika och att socialarbetares åsikter om barnaga tycks ha sitt ursprung i deras egna erfarenheter, som i sin tur påverkar deras professionella bedömningar. Forskning visar även att juridiska reformer inte är tillräckligt för att förändra ett samhälles attityder och normer. Det finns ett behov av kampanjer och ledarskap. Syftet med denna studie var att förstå hur åtta sydafrikanska socialarbetare beskrev att de förstod sin professionella roll när de arbetade med vårdnadshavare som använde sig av barnaga. Informanterna arbetade när intervjuerna genomfördes på olika arbetsplatser i Kapstaden och hade erfarenhet i deras professionella roll av att träffa vårdnadshavare som använda sig av barnaga. Studien utgår från socialkonstuktionism som vetenskapsteori. I studien används även teorier från Burr, Gregen och Gregen samt Foucault för att analysera språket och diskursers påverkan i socialarbetarnas förståelser. Det empiriska materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vi fann fyra teman där de tre senare hade två underteman vardera. Det första temat är ‘How could corporal punishment be defined?’. Följt av ‘Opinions about corporal punishment’ med underteman: ‘We need one standard to protect our children’ och ‘Corporal punishment should be allowed if it is not abusive’. ‘The roles of the social worker’ är det tredje temat, uppdelat i de två underteman: ‘Social workers and the law’ och ‘The opportunity to make a change’. Det sista temat är ‘Challenges the social worker face’ som delades in i underteman ‘Corporal punishment rooted in a violent society’ och ‘Corporal punishment in a cultural society’. Studiens resultat indikerar att de flesta socialarbetarna förstod sin roll i arbetet med vårdnadshavare som använde sig av barnaga, var att utbilda genom att presentera andra alternativ än barnaga. Gällande definitioner, åsikter, utmaningar och förmågor så hade de ofta olika förståelser. Barnaga definierades både som motsvarande såväl som separat från misshandel, vilket skapade förvirring gällande var gränsen borde dras däremellan. Vårdnadshavarnas rätt att använda barnaga ställdes i kontrast mot barnens rätt att bli skyddade från det. Lagar gällande barnaga var både närvarande och frånvarande I de olika svaren informanterna gav. Socialarbetarnas handlingsutrymme hade stor variation och de uttryckte hur de behövde balansera olika aspekter i mötet med vårdnadshavarna och var gränser skulle dras mellan dem. De flesta informanterna upplevde sin roll som maktfull att skapa förändring i familjerna de mötte där barnaga användes. Trots detta betonade dem utmaningarna med Sydafrikas historia och generella acceptans av barnaga.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma. Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden. Dagstidningarnas rapportering är klart strukturellt associerad till kvinnor. Det sexuella våldet mot män beskrivs neutralt och utan värderingar medan sexuellt våld mot kvinnor beskrivs med en större mängd känsloord och värdeyttringar. / Sexual violence in conflict situations is a phenomenon which befalls women as well as men. On the basis of nongovernmental organizations reports regarding sexual violence in conflict situations one might get the picture that it only befalls women. Research show that out of 4076 nongovernmental organizations which are aiding victims of sexual or political violence only 3 % mention men as victims of the previously mentioned violence. Consequently discrimination is taking place against men who are victims of sexual violence in conflict situations.The purpose of the thesis is to inquire into the gender normative nature of the Swedish daily papers reports regarding victims of sexual violence in conflict situations and whether sexual violence against men in conflict situations is taboo in the aforementioned papers. This inquiry will be carried out through a gender theoretical critical discourse analysis. The discourse analysis is the thesis’ analytical framework. The theoretical basis of the thesis is the discourse analysis and Norman Faircloughs three dimensional model. The results show a discrepancy in the reports of victims of sexual violence in conflict situations. The daily papers reports are clearly structurally associated with women. The sexual violence against men is described neutrally and without values while the violence against women is described with a greater amount of feelings and values.

Med syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan, har vi valt att göra en kvalitativ studie med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att kunna besvara vår forskningsfråga som lyder: “Vilka tolkningsrepertoarer framträder i pedagogernas resonemang?” har vi använt oss av fokusgruppssamtal som metod. Totalt 14 pedagoger ingick i tre fokusgruppssamtal. De tolkningsrepertoarer som framträdde i pedagogernas resonemang påvisar att barn i förskolan anses vara för små för att utmanas i ett källkritiskt förhållningssätt eftersom de ännu inte kan läsa. Barnen anses även vara utsatta och ömtåliga och pedagogerna lägger därmed ansvaret på sig själva som de som borde vara källkritiska eftersom det är de som läser för barnen. Det påvisas även en ”sanning” som bör förmedlas till barnen men detta problematiseras genom en avsaknad av lämpliga strategier och redskap som pedagogerna kan använda sig av för att kunna erbjuda barnen detta källkritiska förhållningssätt. Resultatet belyser även att ett källkritiskt förhållningssätt är något som blir viktigt först senare i skolåldern.

Studien syftar till att undersöka bemötandet av kunder på en kommunal bygglovsavdelning, ur ett genusperspektiv. Genom icke-deltagande observationer av den icke-verbala samt verbala kommunikationen analyserades bemötandet. Denna analys låg till grund för resultatet där gemensamma drag och skillnader i bemötandet av manliga och kvinnliga kunder redogörs för. Studiens resultat visar på många gemensamma drag i bygglovsmedarbetarnas bemötande av män och kvinnor. De skillnader som identifierats finns främst inom det verbala bemötandet. Det gjordes fler antaganden om de manliga kunderna och deras ärenden. I samtalen med de kvinnliga kunderna förklarades det mer om regelverk och lagstiftning än i samtalen med de manliga kunderna. Något som observerades mycket i både samtalen med de kvinnliga och manliga kunderna var förklaringar, tydlighet samt rekommendationer på tillvägagångssätt. Som en slutsats har fastslagits att ett fåtal skillnader finns i bemötandet av kvinnliga och manliga kunder, då de flesta kategorier och ageranden som mätts visar på ett likvärdigt bemötande. / The study aim to explore customer treatment at a building permit department from a gender perspective. By conducting non-participant observations of the non-verbal and verbal communication the customer treatment was analysed. The analysis worked as a foundation for the results where commonalities and differences in the treatment of female and male customers are described. The results tell of many commonalities in how the building permit employees treat their customers. The differences that was identified were mainly within the verbal communication. More assumptions were made about the male customers. More explanations about rules and regulations were made towards the female customers. Something that was observed plenty in most conversations, regardless of the customer’s gender, was explanations, clarifying and recommendations. As a conclusion a few differences in the treatment of female and male customers have been found but most categories speak of an equal treatment.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet. Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen. De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker". En oreflekterad och oproblematiserad förståelse av mångfald riskerar att"låsa fast"människors olikheter i"kategorier"och på så sätt riskerar olikheter att essentialiseras. Det problematiska i talet om mångfald är inte att man fokuserar på människors olikheter utan att olikhetsdiskussionen snarare utgår från olika kategorier av människor än från individer. / The focus of this study is the concept of diversity and the movement of Amnesty International in Sweden. The starting-point of the study is partly the unproblematic and positive way of referring to diversity in Swedish working life and the public debate and partly the decision taken by Amnesty in Sweden to introduce a “diversity-policy” in the association. The aim of the study is expressed in two steps: firstly, my aim is to analyse the understanding of Amnesty as an organisation, expressed by active Amnesty-members in Sweden. Secondly, my aim is to analyse the understanding of diversity, expressed by the members, and the way this understanding refers to the movement of Amnesty in Sweden. The empirical material is primarily based upon qualitative in-depths interviews with six active Amnesty-members. Social constructionism is used as a theoretical frame of reference and concepts as ethnicity, culture, multiculturalism and categorizing are essential in the study and used as theoretical tools in the analysis. The main results are that the image of Amnesty and its members given in the interviews, is, in principle, exclusively positive, giving no space for a discussion of discrimination in the organisation. The understanding of diversity is based upon a conception of representation of different categories of people, such as “men”, “women”, “immigrants”, “non-academics” etc. The unproblematic way of speaking of diversity run the risk of strengthen the conception of “difference” based upon different categories of people, not individuals.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.

The purpose of this study is to examine social workers’ discourses about the Swedish sex purchase law and how they perceive that the sex purchase law and the social workers’ professional ethical principles affect the social workers’ ability to support people who are selling sex. This study is a discourse analytical interview study based on a social constructionist perspective. The study focuses on analyzing the interviews based upon an inductive method. The interviews are qualitative and semi-structured. The interviews were conducted by interviews with three social workers with experiences of working with people who sell sex. The central focus of the study is to analyze the social workers’ statements that are regarded as their perceptions. The statements serve as arguments that answers the purpose questions. The results show that the interviewed social workers perceive that the sex purchase laws do affect the social workers’ ability to support people who sell sex. On the other hand, they show disagreement on whether the social workers’ professional ethical principles affected the social workers’ ability to support people who sell sex.