Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.

Trenden med hållbara investeringar har vuxit sig starkare och intressenter ställer krav på etiskt företagande och söker möjligheter till hållbara investeringar. Fenomenet ESG, miljö (E), sociala aspekter (S) och bolagsstyrning (G), är ett av få medel som bedömer och jämför hållbart företagande. Konstruktionen av ESG betyg har förändrats, förr bedömde detta hur väl företag arbetade med hållbarhetsaspekterna, numera fokuseras betygen snarare kring företags exponering mot dessa aspekter. Detta har lett till att ämnet har fått ökad relevans för marknadsaktörer. Tidigare forskning har genererat tvetydiga resultat inom ämnet. Inom denna kontext ämnar uppsatsen undersöka huruvida ESG kan minska den systematiska risken. Detta i syfte att se om hållbarhets beaktning kan ge investerare fördelar i form av lägre risk inom en aktieportfölj. Detta har genomförts med en kvantitativ metod då statistiska tester har tillämpats i syfte att undersöka sambandet mellan betavärde och ESG betyg. Resultaten visade ett statistiskt samband för det allmänna ESG betyget för företagen inom EU, dock ett positivt samband vilket indikerar att högre ESG betyg korrelerar med högre systematisk risk. Vidare diskuteras geografiska skillnader för stora företag inom EU och USA. Trots de icke signifikanta sambanden för företagen inom USA, observerades en negativ korrelation vilket öppnar upp för en diskussion huruvida marknadskrafter eller statliga ingripanden är vägen framåt för hållbara investeringar. / The trend of sustainable investment has been steadily increasing, and stakeholders request both sustainable practices from companies and ways to make sustainable investments. ESG, environmental social and governance, offers one of few ways to judge and compare sustainable business practice. The shift in constructing ESG scores, going from a metric describing a company's sustainable performance to being centered around risk exposure, has led to the area being of higher relevance for market practitioners. Previous research has generated ambiguous results regarding the area. In this context this paper aims to examine whether ESG considerations can minimize systematic risk, resulting in benefits for investors. This is done through a quantitative methodology with a regression analysis in search for a connection between beta value (proxy for systematic risk) and ESG scores (provided by Refinitiv). The results show a statistically significant correlation between the global ESG score and beta within the EU region. However, the correlation was positive, indicating that higher ESG scores gives higher systematic risk. Furthermore, the paper discusses the indicated geographical differences between the examined regions of large cap companies in the EU and USA. Despite the non-significant results from the USA sample, the observed negative correlation can spark a debate whether market power or government involvement is the way forward within sustainable investments.

Dagens klädindustri är känd för att vara en mycket arbetsintensiv bransch och står därav inför betydande utmaningar när det gäller att integrera social hållbarhet vid olika stadier i leveranskedjan. I debatten kring hållbar utveckling är det framförallt miljömässig hållbarhet som har fått utrymme och därför krävs det mer forskning som lyfter även social hållbarhet. Syftet med studien är att därför undersöka och analysera hur svenska klädföretag arbetar med social hållbarhet i produktion. Genom att analysera befintliga metoder och strategier som svenska klädföretag har, avser studien identifiera kontextuella utmaningar som försvårar arbetet med social hållbarhet i produktionsverksamheten. För att ta hänsyn till kontexten använder studien Contingency Theory som teoretisk referensram. Enligt denna teori framhävs två huvudsakliga idéer: (1) att det inte existerar en enda optimal organisationsstruktur för alla företag och (2) att effektiviteten av en given organisationsstruktur är kontextuell och beroende av omgivande faktorer. De metoder som tillämpats är semistrukturerade intervjuer med relevanta yrkespersoner på fyra svenska klädföretag som har insyn och kompetens inom området. Utöver intervjuer granskades även företagens hållbarhetsdokument. Resultatet visar att kontexter har en betydande roll vid arbetet med social hållbarhet i produktionsverksamheten för svenska klädföretag. Social hållbarhet är komplext och studien bekräftar att ingen enskild organisationsstruktur passar alla företag. Utförandet påverkas av kontextuella faktorer, vilket kräver anpassningsbarhet för att möta skiftande arbetskulturer och lokala förhållanden. Begränsningen för studien är att den baseras på fyra svenska klädföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för fenomenet och företag kan använda sig av resultatet för att utveckla strategier för social hållbarhet. För framtida forskning bör fler företag inkluderas för att se hur strategier och utmaningar kan skilja sig i ett större sammanhang. / The clothing industry today is known for being a highly labor-intensive sector and therefore faces significant challenges in integrating social sustainability at various stages of the supply chain. In the debate on sustainable development, environmental sustainability has primarily been in focus, highlighting the need for more research that also emphasizes social sustainability. The purpose of this study is to examine and analyze how Swedish clothing companies work with social sustainability in production. By analyzing existing methods and strategies employed by Swedish clothing companies, the study aims to identify contextual challenges that complicate efforts towards social sustainability in production operations. To consider the context, the study uses Contingency Theory as its theoretical framework. According to this theory, two main ideas are emphasized: (1) there is no one optimal organizational structure for all companies, and (2) the effectiveness of a given organizational structure is contextual and dependent on surrounding factors. The methods applied include semi-structured interviews with relevant professionals at four Swedish clothing companies who have insight and expertise in the area. In addition to interviews, the companies' sustainability documents were also reviewed. The results show that contexts play a significant role in the work on social sustainability in production operations for Swedish clothing companies. Social sustainability is complex, and the study confirms that no single organizational structure fits all companies. Implementation is influenced by contextual factors, requiring adaptability to meet varying work cultures and local conditions. The limitation of the study is that it is based on four Swedish clothing companies. The study contributes to a deeper understanding of the phenomenon, and companies can use the results to develop strategies for social sustainability. Future research should include more companies to see how strategies and challenges may differ in a larger context