In organizations today Corporate Social Responsibility (CSR) is becoming a common means to try to gain legitimacy and credibility for their business. A successful CSR strategy has the potential to generate positive outcomes for a company and reaching out to stakeholders about the corporation’s contribution in the field is an important part of the work. In this study I examine how the employees at Max Hamburgare receive the corporation’s efforts within sustainability, how it is perceived and what this means to the employees. The study is based on qualitative interviews with employees and the CSR manager at Max Hamburgare, and through a wider survey among employees. The result reveals that organizational members receive information about CSR through both direct and indirect channels. Moreover the employees indicate appreciation towards oral communication about the corporation’s commitment within sustainability. The employees at Max Hamburgare perceive the corporation’s CSR activities as credible and the results show that the work within sustainability contribute to the employees’ organizational identification. The result from this study of how the employees’ communicate about sustainability also seems to add value and strengthening the corporate culture. / Det har blivit allt vanligare att företag engagerar sig i frågor som rör CSR (Corporate Social Responsibility) som på svenska kan översättas som socialt ansvar. Engagemanget kan ses som ett medel för att uppnå legitimitet och förtroende för sin verksamhet bland ett företags intressenter. En lyckad CSR-strategi sägs kunna generera positiva resultat för företag. För att gynnas av sitt arbete inom CSR gäller det att nå ut med sina åtaganden till sina intressenter. I den här studien undersöks hur de anställda på Max Hamburgare tar del av information angående företagets hållbarhetsarbete, hur det uppfattas och vilken betydelse det har för de anställda. Studien har inletts med en förstudie med genomförda kvalitativa intervjuer med Max Hamburgares CSR- och hållbarhetschef och anställda på företaget. Vidare är det empiriska materialet baserat på en enkätundersökning som skickats ut till företagets samtliga restaurangchefer och biträdande restaurangchefer. Resultatet av undersökningen visar att de anställda på Max Hamburgare tar del av information genom dels direkta kanaler och dels via indirekta kanaler samt att de uppskattar muntlig kommunikation i frågor angående hållbarhetsarbetet. Företagets arbete inom det sociala ansvaret uppfattas bland de anställda som mycket trovärdigt och resultaten av studien pekar mot att hållbarhetsarbetet bidrar till att de anställda identifierar sig med organisationen. Hur de anställda på Max Hamburgare pratar om hållbarhetsarbetet tyder på att stärka företagskulturen.

<p>Bakgrund: Det verkar som om inte en enda dag går förbi utan att det är något i media beträffande företag och deras olika aktiviteter som berör samhället som helhet eller enskilda individer. På senare år har både media och allmänheten kritiserat företag för att ha verksamhet som påverkar såväl individer som hela orter och kommuner negativt. Pudelns kärna i sammanhanget är den klassiska debatten kring företags etiska och sociala skyldigheter samt vems intressen företag egentligen existerar för att tillgodose. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att finna huruvida det under de senaste 30 åren har skett en förändring, eller flera förändringar, avseende "shareholder" versus "stakeholder"-värdeorientering i svenska storföretags årsredovisningar. Vidare belyses och förklaras våra rön utifrån ett historiskt perspektiv. </p><p>Resultat: Vi upptäcker två trender i årsredovisningarna. Den första trenden uppvisar en starkare orientering mot att skapa shareholder-värde, medan den andra trenden tyder på en orientering mot att skapa stakeholder-värde. Denna förändring i värdeorientering förefaller inträffa någon gång mellan 1984 och 1990. De två trenderna och förändringen i värdeorientering kan till stor del belysas och förklaras av den historiska kontexten.</p> / <p>Background: It seems as not a single day goes by nowadays without there being something in the news concerning companies and their various activities, which affect society as a whole or single individuals or both. In recent years, both media and the public have debated and criticized companies for undertaking activities that negatively affect everything from single individuals to populations of entire towns and municipalities. What these debated issues and other similar events boil down to is the classical question and debate of the extent to which companies have a moral and social responsibility and whose interests companies exist to serve.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find out whether there has been a shift, or several shifts, in terms of shareholder versus stakeholder value orientation in annual reports of large Swedish companies during the past 30 years. Moreover, the findings are elucidated and explained from a historical perspective.</p><p>Results: We detect two trends in the annual reports. The first is a stronger orientation towards the shareholder value perspective, followed by a second trend towards the stakeholder value perspective. The shift in orientation seems to occur sometime between 1984 and 1990. The two trends and the shift can to a large extent be explained and elucidated by the historical context.</p>

Sveriges fackförbund har sedan 2000-talet förlorat medlemmar och allmänhetens syn på fackförbund är att de har förlegade arbetssätt. Problematiken för fackförbunden är att de tvingas förändra sitt arbetssätt för att vinna tillbaka medlemmar. Förändringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat användas för att stärka förbundens roll mot näringslivet och arbetsmarknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett verktyg som fackförbund kan använda för att förändra sig och stärka sin legitimitet i samhället. Frågor som ämnar bli besvarade i denna uppsats är vilka faktorer som påverkar CSR-strategier inom fackförbund och hur CSR som strategi används i dessa organisationer. I denna kvalitativa studie undersöktes fyra svenska fackförbund för att svara på dessa frågor och resultatet jämfördes sedan med ett teoretiskt ramverk för att härleda slutsatser. Studiens slutsats visar att externa och interna faktorer påverkar fackförbunds CSR-strategier i olika utsträckningar. En ytterligare slutsats är att tyngdpunkten i hur de använder CSR-strategier bygger på att minska sin klimatpåverkan och främja alla människors lika värde på arbetsmarknaden. Avslutningsvis bidrar denna studie med ökade insikter i hur CSR-strategier inom fackförbund påverkar det svenska näringslivet och arbetsmarknaden.

Begreppet influencer har idag blivit allt mer vedertaget. Tack vare det digitala samhällets framväxt har individer med starka identiteter fått möjligheten att synas mer på sociala medier. Genom sin position och popularitet har de makten att både inspirera och påverka andra människor. I vår studie väljer vi att skifta fokus från den frekvent använda termen influencer marketing, som hänvisar till att påverka människors köpbeteenden, till ett scenario där kommersiella influencers istället skulle använda sin makt för att kommunicera opinionsbildande och politiska budskap i sina kanaler. I en tid där politiken tagit sig in på sociala medier och det finns få regleringar om vem som får yttra vad, är influencers fältbyte något som vi kan förvänta oss att se mer av framöver. Vår studie syftar därför till att redogöra för hur influencers trovärdighet påverkas enligt deras följare, när de byter från ett kommersiellt fält till ett politiskt. För att identifiera följares attityder till influencers trovärdighet vände vi oss till 14 personer i Karlstad, i åldrarna 20-30, för att genomföra den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppsintervju. För att ge spänst till vår studie valde vi att jämföra attityder mellan följare till kommersiella influencers, samt personer som är politiskt aktiva inom politiska organisationer. Därefter delade vi in personerna i åtskilda fokusgrupper för att i efterhand jämföra deras åsikter. Genom tidigare forskning och en god teoretisk grund kunde vi identifiera tre huvudteman; trovärdighet, makt och opinionsbildning. Våra huvudteman utgjorde därefter de övergripande och tillhörande intervjufrågor som vi ställde inom respektive fokusgrupp. Frågorna vi ställde gav oss möjligheten att urskilja attityder till influencers som budbärare åt politiska budskap, vikten av att ha rätt kunskap och erfarenhet med sig i bagaget, samt det sociala ansvar som tillkommer vid ett fältbyte. Vi fick ta lärdom av att trovärdighet utgjordes av flera faktorer, och att vissa opinionsbildande- och politiska frågor är lättare att beröra än andra. Förankrat till vetenskapliga teorier och modeller utifrån Bourdieu, Hall och Weber, kunde vi identifiera nya teman i resultatet som etik och moral, källkritik och socialt ansvar. Det framkom en del åsikter om huruvida riskabelt det kan vara för en influencer att bege sig in i den politiska debatten. Att som kommersiell influencer beröra politiska- och samhällsrelaterade frågor, kan med fördel öppna till diskussion om politik på en mer personlig och påtaglig nivå. När sociala- och digitala medier utgör en stor del av vardagen är det nästintill oundvikligt att inte vidröra de rådande samhällsfrågorna och dess budskap.

Den här studien har som syfte att ge en bild av och undersöka hur legitimitet kan uppnås i en kontroversiell bransch. Tre välkända svenska spelbolag gås systematiskt igenom och granskas för att utröna om de tar, och i så fall hur, socialt ansvar. För att bedöma om socialt ansvar uppfylls av de berörda spelbolagen används Legitimitetsteorin och Carrolls CSR pyramid.Dessa två teorier används som måttstockar för att avgöra i vilken utsträckning varje bolag lyckas erhålla legitimitet genom socialt ansvar.Vidare har studien till syfte att besvara eventuella skillnader i CSR-åtaganden mellan statligtoch privat ägda spelbolag. Även görs en beskrivning om hur den nya Spellagen har påverkat de utvalda spelbolagen att ändra beteende för att vinna legitimitet. Studien utgår från spelföretagens årsredovisningar, hållbarhetsrapporter samt hemsidor.Information har även hämtats från myndighetensorganisationerna Spelbranschens Riksorganisation (SPER) och Spelinspektionen. Förutom direkt data från dessa två organ, har också data hämtats från opinionsinstituten Novus och Svensk Kvalitetsindex. Denna empiriinsamling gagnar studien till att lyfta olika segment inom en och samma bransch.Genom den empiriska insamlingen har både likheter och skillnader kunnat åskådliggöras.Olikheter som i vilken utsträckning och i vilket utförande socialt ansvar tas medan likheterna är att följa svensk spellag vilket innefattar bland annat spelansvar och gränssättning. Slutsatser som kan dras är, bland flera, att spelbranschens anseende idag är lågt och att de trebolagen gör olika ansträngningar för att tillskansa sig legitimitet. Gemensamt för samtliga tre spelbolag är att det tydligt finns förbättringspotential i jakten på legitimitet. / The purpose of this study is to provide a picture of and explore how legitimacy can beachieved in a controversial industry. Three well-known Swedish gambling companies are systematically researched in order to determine their level of social responsibility. To assess whether social responsibility is fulfilled by the gambling companies concerned or not, the Legitimacy Theory and Carroll's CSR pyramid are used. These two theories are employed as benchmarks to determine the extent to which each company succeeds in gaining legitimacy through social responsibility. Furthermore, the study aims to answer if there are differences in CSR commitments between state and privately owned gambling companies. A description is also made of how the new gambling law has influenced the selected gambling companies to change behavior to gain legitimacy. The study is based on the gambling companies’ annual reports, sustainability reports and websites and thus contributes to a qualitative research method. Information has also been obtained from the government organizations, Spelbranschens Riksorganisation (SPER) and Spelinspektionen. In addition to the direct data from these two authorities, data has also been collected from the opinion institutes Novus and Svensk Kvalitetsindex. This empirical collection will benefit the study by headlighting different segments within the same industry. Drawing on empirical evidence from sustainability reports have both similarities and differences been found. Differences such as to what extent and in which shape social responsibility is taken while the similarities is to follow the Swedish gambling law which includes, among other things, gambling responsibility and boundaries for customers deposit. Conclusion that can be made are, among others, that today the reputation of the gambling companies is exiguous and that the three companies makes different kind of efforts to achieve legitimacy. Common to all three gambling companies is that there is a potential for improvement in the pursuit of legitimacy.

Det förändrade omvärldsläget sedan Rysslands invasion av Ukraina har tvingat bolag att taställning och många har valt att lämna den ryska marknaden. Det kvarstår frågetecken om detär ett ställningstagande utifrån företags moraliska kompass eller om det är till följd utav delagligt reglerade sanktionerna som införts. Problematiken återfinns i hur konsumenterupplever företags agerande utifrån Corporate Social Responsibility. Under det senastedecenniet har samhällets digitala utveckling gått i rasande fart, vilket även bidragit till enökad informationsspridning. Utifrån detta har konsumenters medvetenhet ökat kring hurprodukter tillverkas samt företags värderingar, därför har fenomenet CSR ställts i ett nytt ljus.På grund utav detta saknas det därmed studier kring hur bolags agerande utifrån CSRpåverkar svenska konsumenter. Syftet med studien är att skapa förståelse för svenskakonsumenters uppfattning om bolags agerande inom CSR och hur det påverkar deraskonsumtionsbeteende. Genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp harstudien undersökt svenska konsumenternas uppfattning, känslor och deras upplevda påverkanutifrån bolags agerande. Det har framkommit olika perspektiv på hur de svenskakonsumenterna reagerat på hur bolag har agerat med anledning av kriget i Ukraina. Även ommånga tycker att företag ska ta ansvar så ifrågasätts det även om de ska engagera sig ipolitiska beslut. Vidare visar konsumenterna en misstro gentemot bolagens egnakommunikation, och de kanaler som istället påverkar dem i störst utsträckning är socialamedier, trender och dess bekantskapskrets. Slutsatsen indikerar på att konsumenter inteupplever att de agerar annorlunda eller förändrar sitt köpbeteende utifrån att bolag tarställning i sociala frågor. Det framgår istället att svenska konsumenter värderar faktorer sompris och kvalite högt, men även bekvämlighet kontra välbehag i deras konsumtion.Avslutningsvis är värdet av den moraliska kompassen därför för företag fortsatt oklar, menändock av stor vikt för konsumenten. Huruvida CSR därför kan anses vara ett strategisktverktyg kan varken bekräftas eller förkastas.

Titel: Corporate Social Responsibility och Goodwill Impairment: Sambandet mellan CSR och goodwillnedskrivningar. En kvantitativ studie på 703 noterade europiska företag under 2022.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jawad Taqwaei &amp; Fuad Anuar Ali   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2023 – Januari   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om nivån av CSR påverkar goodwillnedskrivningar i europiska börsnoterade företag.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en tvärsnittsdesign som genomförts med data på 703 noterade europiska företag, för året 2022. Studien baseras på sekundära data inhämtad från databasen Refinitiv Eikon. Data har analyserats i två statistikprogram SPSS och MINITAB.   Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar inget samband mellan hållbarhet och goodwillnedskrivningar. Undersökningen visar inget samband mellan att socialt ansvarsfulla företag är benägna att ha mindre goodwillnedskrivningar. Dessutom finner undersökningen inget samband mellan att socialt oansvarsfulla tenderar ha mindre storlek på goodwillnedskrivningsposten. Inget samband mellan hållbarhet och goodwillnedskrivningar är därefter någonting som verkar sammanträffa med tanke på de brister ESG-betygen har som mått på hållbarhet, samt de institutionella skillnaderna mellan Amerikas och Europas börsnoterade marknad som har en påverkan på sambandet.   Examensarbetets bidrag: Bidraget sker genom att undersöka om sambandet mellan variablerna CSR och goodwillnedskrivningar skiljer sig åt mellan kontinenterna Nordamerika (USA) och Europa. På så sätt öka kunskapen och förhoppningsvis bidra med mer förståelse till hur sambandet utformar sig världen över (med tanke på de institutionella skillnaderna).    Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan belysa andra faktorer som påverkar sannolikheten eller manipulering av goodwillnedskrivningar. Genomföra longitudinell design i utbyte för tvärsnittsdesign och exkludera England i urvalet.   Nyckelord: CSR, ESG, Goodwill Impairment och Stakeholder Theory, Socialt ansvar / Title: Corporate Social Responsibility and Goodwill Impairment: The relationship between CSR and Goodwill Impairment. A quantitative study of 703 listed European companies in 2022.    Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration   Author: Jawad Taqwaei &amp; Fuad Anuar Ali    Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2023 – January   Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of CSR affects Goodwill Impairment in European listed companies.   Method: The study is assuming a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative approach and a cross-sectional design implemented with data of 703 listed European companies, for the year 2022. The study is based on secondary data from the database Refinitiv Eikon. The data has been analyzed in two statistical programs: SPSS and MINITAB.   Result &amp; Conclusion: The study's results show no connection between sustainability and Goodwill Impairment. The study shows no association between socially responsible companies tending to have less Goodwill Impairments. In addition, the study finds no association between the fact that socially irresponsible firms tend to have a smaller magnitude of Goodwill Impairment. No association between sustainability and Goodwill Impairment is subsequently something that seems to coincide given the shortcomings of ESG ratings as a measure of sustainability, as well as the institutional differences between America's and Europe's listed markets that have an impact on the association.   Contribution of the thesis: The contribution is made by examining whether the relationship between the variables CSR and Goodwill Impairment differs between the continents of North America (USA) and Europe. In this way, increase knowledge and hopefully contribute with more understanding to how the connection takes shape worldwide (considering the institutional differences). Suggestion for future research: Future studies may highlight other factors that influence the likelihood or manipulation of goodwill impairments. Conduct longitudinal design in exchange for cross-sectional design and exclude England from the sample. Key word: CSR, ESG, Goodwill Impairment, Stakeholder Theory and Sustainability.

The thesis explores how social responsibility is addressed by firms importing certified organic food from developing countries to Sweden. The approaches to social responsibility of 13 Swedish firms were investigated, of which the majority were small or medium size (&lt; 250 employees) and none belonged to the market-dominating group of grocery retailers. The results show that a majority of the firms consider social responsibility in relation with their suppliers but in view of scarce resources trust intermediary firms for follow up. Many mix ethical trading approaches focused on production conditions, and fair trade initiatives focused on community development. Companies experience uncertainty as to whether organic certification that includes requirements for social responsibility will render a higher price premium. The co-existence of multiple social schemes related to organic trade enables flexibility but in some cases resulted in a perception of subjectivity and differentiation of control measures, which risks to result in a loss of systemic trust. Working through intermediaries has benefits but at the same time leads to the loss of connection to the place and people that the social responsibility targets. Organic certification schemes need to be clearer about the scope and purpose of included social aspects. Further research is needed to understand and compare the social effects and differences at farm or factory level, in relation to the four identified approaches to social responsibility in organic trade. The four approaches were:  organic certification according to a standard with social requirements, combining organic certification according to minimum production standard either with a separate social label, or with a business supplier code of conduct, or finally the belief that conversion to organic farming will automatically bring about social benefits. / Uppsatsen undersöker hur företag som importerar certifierade ekologiska livsmedel från utvecklingsländer arbetar med socialt ansvar. 13 svenska firmor intervjuades om sina förhållningssätt, varav de flesta var små eller medelstora (&lt;250 anställda) och ingen tillhörde de marknadsdominerade dagligvaruhandelskedjorna. Resultaten visar att en majoritet av företagen tar upp socialt ansvar med sina underleverantörer, men då resurserna är begränsade handlar de flesta via mellanhänder som också ansvarar för uppföljningen. Företagen upplever en osäkerhet kring om ekologisk certifiering som inkluderar socialt ansvar berättigar till ett högre pris på varan. Förekomsten av olika sociala program relaterat till ekologisk produktion möjliggör flexibilitet men uppfattas också av vissa som subjektivt och oklart i fråga om kontrollmekanismerna. Detta riskerar att minska tilliten till systemet. Det har fördelar att arbeta via mellanhänder men samtidigt förloras den direkta kopplingen till platsen för produktionen och till producenterna. Ytterligare forskning behövs för att förstå och jämföra vilka sociala effekter och olikheter på producentnivå som kan uppnås med de fyra identiferade förhållningssätten till socialt ansvar: Ekologisk certifiering enligt en standard som innehåller socialt ansvar, en kombination av minimistandard för ekologisk produktion och separat social certifiering eller kombinerad med företagets egen sociala uppförandekod, och slutligen synsättet att ekologisk produktion automatiskt resulterar i bättre sociala förutsättningar

Syftet med denna essä är att undersöka ansvarsbegreppet, främst vad det gäller barns personliga ansvar. Detta genom att gestalta två egenupplevda händelser och använda dessa berättelser som utgångspunkt för att pröva mina erfarenheter gentemot, för mig, nya perspektiv. Mina frågeställningar är: Vad är ansvar? Vad är det för ansvar eleverna ska utveckla enligt styrdokument och forskning? Hur kan jag hitta ett fungerande förhållningssätt till mina elever vad det gäller deras personliga och individuella ansvarsutveckling? Hur kan ansvar tolkas i förhållande till begreppet mentalisering? Hur kan jag förstå ansvarsdiskursen i ett samtida ideologiskt perspektiv? De perspektiv och teorier jag använt mig av är bland andra psykoterapeuten Jesper Juuls distinktion mellan personligt och socialt ansvar, mentalisering, filosoferna Jean-Paul Sartre och Ann Heberleins existentialistiska grepp på ansvar i förhållande till individens frihet. Vad jag kommit fram till är bland annat att dagens samhälle ställer höga krav på människans förmåga att navigera och handla i ansvarighet. Jag som lärare ställs inför att stärka elevernas förmåga till mentalisering, agens och stötta dem i utvecklingen mot framtidens samhällsborgare. / The purpose of this essay is to examine the concept of responsibility, mainly in terms of human responsibility among primary school children. Through two narratives based on my experience working as a teacher at leisure-time centers for school children, I am analyzing the concept of responsibility and what it means to me in my daily work. The perspectives and theories I have used include psychotherapist Jesper Juul's distinction between personal and social responsibility, mentalization and the philosophers Jean-Paul Sartre and Ann Heberleins existentialist approach. My conclusions are that the world of today places high demands on the human ability to navigate as moral beings. As a teacher I am faced with the task to strengthen the students' ability of mentalization and agency and support them in their development to become future citizens.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ”socialt ansvarsfullt företag”. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt. Resultatet kan även hjälpa investerare att på ett tydligare sätt kunna förutse vad som sker med deras aktier vid händelser som påverkar företagets CSR-image. Metod: En event studie kommer att utföras för att se om företagets aktie ger en abnormal avkastning. Publiceringen av noggrant utvalda händelser i någon av de tre tidningarna Expressen, Aftonbladet &amp; Dagens Nyheter kommer att användas som händelsedatum. Ett t-test kommer att testa om den abnormala avkastningen kan bekräftas genom en dubbelsidig hypotesprövning. Slutsats: Nollhypotesen för de 30 utvalda händelserna kunde inte förkastas, vilket innebär att ingen signifikant abnormal avkastning uppstod vid publiceringen av nyheter som berörde företagens sociala misskötsel. Den finansiella marknaden reagerade alltså inte på sådana händelser. Slutsatsen blir därför att investerare är rationella aktörer som tycks ignorera händelser som inte berör företagets förmåga att skapa avkastning till dem.