Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations.  Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR. We aim to examine whether leaders in major Swedish banks can use their leadership to influence CSR. This study is based on a qualitative research method and the deductive approach was applied. Our primary data was collected through four personal interviews with five respondents. We achieved our purpose by exploring managers'/leaders' attitudes about and interest in CSR. Thereby, we got an insight in whether leaders can create conditions for sustainable development. The four major banks that we have been studying are Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, all of them located in Halmstad. The result was analyzed based on the concepts of communication, business ethics/values and leadership. The study has demonstrated that leadership possessed by the leaders within major Swedish banks can be used to influence CSR, using three factors: communication, values and transformational leadership. This way, a leader may be able to create a solid base for CSR, increase understanding and also motivate employees' commitment and awareness of CSR.

<p>Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.</p><p>Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina.</p> / Nominerad till bästa uppsats

<p>I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.</p>

Hur företag ska arbeta för att uppfattas som legitima av samhället har förändrats över tid och det innefattar även arbetet med hållbarhetsfrågor. Förr var frågor rörande miljö och sociala förhållanden inte av relevans i de flesta företag, utan fokus låg främst på de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Med åren har samhällets värderingar förändrats till att fokusera mer på hållbarhet vilket förutom ekonomiska aspekter även innefattar sociala och miljömässiga aspekter. Den 31 december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Lagregleringen innebär att stora företag, som omfattas av lagens kriterier, i år för första gången tvingas upprätta en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen för räkenskapsår 2017. Anledningen till lagregleringens införande var att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt att stödja och utveckla företagens arbete med de olika hållbarhetsfrågorna. Då möbelbranschen är en industri som är förknippad med negativ miljöpåverkan och då studier gällande den nya lagregleringens påverkan på företag i praktiken saknas, ämnar denna studie fylla gapet. Studien avser att besvara frågan “Vilken påverkan har den nya lagregleringen (2016:947) på stora, svenska möbelföretag när det kommer till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och varför påverkas de som de gör?”. Studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska möbelföretag påverkas av och anpassar sig efter den nya lagregleringen. För att besvara frågeställningen användes kvalitativ metod där tio respondenter med koppling till upprättandet av hållbarhetsrapportering har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lagregleringen har olika stor påverkan på svenska möbelföretag beroende på fyra faktorer: tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, företagens ambitionsnivå gällande hållbarhetsrapportering, de krav intressenterna ställer på företagen och slutligen om företagen väljer att använda externa eller interna resurser vid upprättandet av rapporten. Utifrån en social aspekt förväntas lagregleringen främst att påverka att mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och att kontrollen av leverantörskedjan ökar. Utifrån en miljömässig aspekt får lagregleringen företag som inte tidigare har hållbarhetsrapporterat att ta fram nyckeltal och resultatindikatorer gällande sitt miljöarbete vilket gör dem mer medvetna om sin påverkan på miljön. Slutligen utifrån en ekonomisk aspekt är lagregleringen kostsam för de företag som inte tidigare har upprättat hållbarhetsrapporter. Den kan leda till både försämrad konkurrens på marknaden rent ekonomiskt men även till konkurrensfördelar tack vare legitimitet från det utökade hållbarhetsarbetet. / The ways companies are supposed to act to be perceived as legitimate by society has changed over time and that include their work with sustainability issues. Previously, environmental and social issues have not been of relevance to most companies and the focus has mainly been on the economic aspects of the business. Over the years, the values of society have changed to consist of a more sustainable view that focuses more on social and environmental aspects. On December 31, 2016, the amendment (2016:947) of the Annual Accounts Act (1995:1554) came into effect. The act establishes that companies covered by the regulation have to create a sustainability report. The first report will be presented along with the annual report for the fiscal year of 2017. The reason for the amendment was to increase transparency and comparability between companies as well as support and develop the work of companies regarding various sustainability issues. Since the furniture industry is an industry associated with negative effects on the environment and since studies on the practical effects of the amendment on companies are non-existent, this study intends to fill that gap. The research question of this study is “What impact does amendment (2016:947) have on large, Swedish furniture companies when it comes to economic, environmental and social aspects and why are they affected the way they are?”. The aim of the study is to increase the understanding of how Swedish furniture companies are influenced by and how they adapt to the new legislation. To answer that question a qualitative method was used where ten respondents who have a connection to the production of sustainability reports have been interviewed through semi structured interviews. The results of the study show that the regulation has different impacts on Swedish furniture companies depending on four factors: previous experience with sustainability reporting, the company's level of ambition when producing the report, the requirements of the companies’ stakeholders and, finally, whether the companies choose to use external or internal resources when preparing the report. Based on a social aspect, the amendment is expected to increase the companies' consideration regarding human rights and will increase their responsibility concerning the supply chain. Based on an environmental aspect, the amendment will encourage companies to produce key figures and performance indicators regarding their environmental undertakings which will make them more aware of the impact they have on the environment. Finally, based on an economic aspect, the amendment is costly for those companies that have not previously prepared sustainability reports. It can lead to both deteriorating competition in the market, purely financially, but also to competitive advantages due to the legitimacy acquired from the extended sustainability effort.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro. De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser. Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt. En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga. Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring. / The purpose of this thesis is to identify probable outcome influencing factors that enable a successful implemented outcome of social considerations in public procurement in a Swedish context. The analysis and conclusions are based on a comparison between two cases where the outcome is the common denominator. The empirical material for the thesis is primarily gathered from interviews with officials and politicians in Sigtuna and in Örebro municipalities. The theoretical tools used for analysis in this thesis are taken from Rational choice and Normative institutionalism. Three thematic factors have been used to categorize the similarities and differences between the cases: these are the rules of the game, preferences and resources. The result shows that the cases have more probable outcome influencing factors in common than they exhibit outcome influencing factors that set them apart. A likely important probable explanatory factor is to be found in the fact that the subject of social considerations was handled at a management / political level as a strategic issue, rather than as a legal or technical issue. The cases can also be understood in a manner which informs us that the need for procurement and the need for social action have evolved independently of each other and before the actual procurement processes. It is through the actors’ actions that the procurement issues and the social considerations have been combined into a common issue. However, the result does not indicate an institutional change as a catalyst for the implementation, but rather that the change in the perception of public procurement as a tool with social policy implication represents an incremental change within the existing institutions.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.

This study aims finding the significance of value-creating networking, for actors organizing themselves to take social responsibility, by examining three empirical cases. The study takes on the networkproblematic by investigating: (1) how the organizing actors network, (2) for whom they organize their activities, (3) when they generate value by networking, and (4) what the results of their networking are.   The study comprises both primary with secondary data. The primary data accounts for the empirical material of this study and consists of interviews held with organizing actors from three networks. These actors then, have been selected by using the snowball method. The primary data has then been analyzed by using bottom-up implementation research policy analysis. This research method has then been combined with a well-proven methodological scheme that has been used to arrange the structure of the study, as well as designing the interview questions. The secondary data, in turn, supports the primary data with existing theories on networking, social responsibility, organization, and organizing.   The three empirical cases indicate that socially responsible actors organize themselves by networking to address mutually defined needs. The study also shows that the networking, in the three empirical cases, takes place through the exchange of resources among actors within the networks. Based on the three empirical cases, the study draws the conclusion that the networks generate value to their participants, as long as there is a need, or demand, of their activities. However, when the networks no longer generate additional value to their participants, there will be no demand, or need for their activities. This in turn would imply that the examined networks would no longer be organized.   By using the three empirical cases to exemplify, the study contributes with increased knowledge of how these socially responsible actors network, for whom they organize their activities, when they generate value by networking, and what the results of their networking are. The three examined networks thus enables for approaching how socially responsible actors generate additional value by organising themselves in networks. / Denna studie ämnar finna signifikansen av värdeskapande nätverk, för aktörer som organiserar sig för att ta socialt ansvar. Studien tar sig an nätverksproblematiken genom att, utifrån tre empiriska fall, undersöka: (1) hur de organiserande aktörerna nätverkar, (2) för vem aktörerna organiserar sina aktiviteter, (3) när nätverkandet genererar värde och (4) vad resultaten av deras nätverkande är.   Studien består av både primär och sekundärdata. Primärdatan utgör studiens empiriska material och består av samtalsintervjuer som förts med aktörer från tre nätverk, vilka har valts ut med hjälp av snöbollsmetoden. Primärdatan har sedan analyserats med hjälp av implementationsmässig policyanalys från ett bottom-up perspektiv. Denna forskningsmetodik har vidare kombinerats med en väl beprövad metodologisk analysram, vilken har använts både för att strukturera det forskningsmässiga upplägget av studien, men också för att utforma intervjufrågorna. Sekundärdatan, i sin tur, stödjer primärdatan med befintliga teorier inom nätverkande, socialt ansvar, organisation och organisering.   Utifrån de tre empiriska fallen påvisar studien att socialt ansvarstagande aktörer organiserar sig i nätverk för att möta gemensamt definerade behov. Studien visar också att nätverkandet ide tre empiriska fallen gestaltas av resursutbyten mellan aktörer inom nätverken. Baserat på de tre empiriska fallen drar studien sedan slutsatsen att nätverken genererar värde tilldeltagarna så länge som det finns ett behov, eller en efterfrågan av dess aktiviteter. Huruvida, då nätverken inte längre genererar extra värde till deltagarna, finns det heller inget behov eller efterfrågan av dess aktiviteter. Detta i sin tur skulle innebära att de studerade nätverken inte längre skulle vara organiserade. Genom att exemplifiera utifrån de tre empiriska fallen bidrar studien med ökad kunskap om hur dessa socialt ansvarstagande aktörer nätverkar, för vem de organiserar sina aktiviteter, närde genererar värde genom att nätverka, samt vilka resultaten av deras nätverkande är. De trestuderade nätverken möjliggör på så vis för att närma hur socialt ansvarstagande aktörer genererar mervärde genom att organisera sig i nätverk.

SAMMANFATTNING   Titel: Hållbarhetsprestationer och bolagsskatt: Komplement eller substitut? - En kvantitativ studie om publika europeiska bolag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Nicklas Johansson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 - Januari   Syfte: Företagens sociala ansvar (CSR) är en viktig fråga för många av företagets intressenter, inte minst samhället. Hur företag betraktar bolagsskatt som en del av detta ansvar är därmed en betydelsefull fråga då statens skatteintäkter bidrar till välfärden i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och europeiska bolags effektiva skattesats, dels utifrån total CSR-prestation samt utifrån dimensioner av CSR.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. Studien har vidare en kvantitativ strategi och en longitudinell design för att samla in sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream för åren 2011-2016. Urvalet består av 465 publika europeiska företag för vilka data analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat indikerar ett negativt samband mellan total CSR-prestation och bolagsskatt, men att detta samband drivs av att CSR-aktiviteter inom miljödimensionen har en starkare negativ inverkan än den positiva inverkan som CSR-aktiviteter inom den sociala dimensionen bidrar med. Slutsatsen därav är att CSR och bolagsskatt både kan utgöra substitut och komplement till varandra. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen används som substitut till bolagsskatt medan bolagsskatt betraktas som ett komplement till CSR inom den sociala dimensionen.   Förslag till fortsatt forskning: Då sambanden visat sig skilja sig åt mellan olika dimensioner bör framtida forskning inte utgå från ett samlat mått på CSR utan gå in mer i detalj på de kategorier och indikatorer som bygger upp dimensionerna. Det kan också finnas skillnader mellan industrier och land, varför det vore intressant med studier som undersöker sambandet inom respektive industritillhörighet och land i Europa.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet som existerat för europeiska bolag om sambandet mellan CSR och bolagsskatt samt till att undersöka sambandet på dimensionsnivå av CSR. Studien bidrar också till teorin om CSR och bolagsskatt som substitut, komplement eller oberoende aktiviteter. Slutligen kan studien öka förståelsen för hur bolags CSR- och skattebeteende hänger ihop hos myndigheter och organisationer som arbetar med lagstiftning och upprättandet av riktlinjer för hållbarhetsredovisning.   Nyckelord: CSR, ETR, ESG, socialt ansvar, hållbarhetsarbete, bolagsskatt, skattebetalningar, miljödimension, social dimension och företagsstyrningsdimension. / ABSTRACT   Title: Sustainability performance and corporate tax: Complement or substitute? - A quantitative study of public European companies   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Nicklas Johansson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - January   Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is an important issue for many of the company's stakeholders, not least society. How companies regard corporate tax as part of this responsibility is therefore an important issue as the state's tax revenues contribute to the welfare of society. The purpose of this study is to investigate the relationship between CSR and European companies' effective tax rate, partly based on total CSR performance as well as dimensions of CSR.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a deductive approach. The study also has a quantitative strategy and a longitudinal design for collecting secondary data from the Thomson Reuters database Datastream for the years 2011-2016. The sample consists of 465 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program.   Result &amp; conclusions: The study's results indicate a negative relationship between total CSR performance and corporate tax, but this connection is driven by the stronger impact of CSR activities in the environmental dimension relative to the positive impact of CSR activities in the social dimension. The conclusion is that CSR and corporate tax can both be substitutes and complementary to each other. CSR activities within the environmental dimension are used as substitutes for corporate tax while corporate tax is considered as a complement to CSR in the social dimension.   Suggestions for future research: When the relationships were found to differ between different dimensions, future research should not be based on a single measure of CSR, but go into more detail on the categories and indicators that build the dimensions. There may also be differences between industries and countries, so it would be interesting with studies that examine the relationship within each industry and country in Europe.   Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies on the relationship between CSR and corporate taxation and to investigate the relationship at the dimensional level of CSR. The study also contributes to the theory of CSR and corporate taxation as substitutes, complements or independent activities. Finally, the study can increase understanding of how companies' CSR and tax behavior relate to government agencies and organizations involved in legislation and the establishment of guidelines for sustainability reporting.   Keywords: ETR, Corporate Tax, Tax Payments, CSR, ESG, Social Responsibility, Sustainability, Environmental Dimension, Social Dimension and Corporate Governance Dimension.

CSR och hållbart företagande är traditionellt sett flexibelt hållna begrepp som företag uppmuntras att arbeta med på eget initiativ. Med vägledning av internationella standarder uppmuntras företag minimera negativa konsekvenser som deras verksamheter kan generera. Mot bakgrund av ett ökat behov av transparens och enhetlighet mellan företag som är verksamma på EU:s inre marknad har hållbarhetsredovisningsdirektivet antagits. Direktivet, vilket har genomförts i svensk rätt genom införande av bland annat 6 kap 12 § årsredovisningslagen, föreskriver en skyldighet för företag av viss storlek att identifiera väsentliga risker i verksamheten och redovisa dessa i en hållbarhetsredovisning som del av företagets förvaltningsberättelse. Riskidentifieringen ska göras mot bakgrund av vad som är nödvändigt för förståelse av företagets verksamhet, och innefatta risker i affärsförbindelser när det är relevant. En av de aspekterna som företag ska identifiera och redovisa risken för är korruption. Hållbarhetsredovisningskravet gäller från och med redovisningen av verksamhetsåret 2017. Svenska staten är en stor bolagsägare i Sverige och ställer krav på de statligt ägda bolagen att agera föredömligt på området för hållbart företagande, bland annat genom krav på efterlevnad av en framtagen ägarpolicy. Inom ramen för en empirisk studie har 47 statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2016 granskats. Syftet var att fastställa hur de statligt ägda bolagen arbetar med identifiering och redovisning av risker för korruption, mot bakgrund av att redovisningskravet hittills inte har varit rättsligt bindande. Mot bakgrund av det varierande resultatet som studien visar kan ifrågasättas om samtliga av de statligt ägda bolagen agerar med en sådan föredömlighet som föreskrivs i ägarpolicyn. Genom en analys av huruvida hållbarhetsredovisningsdirektivet och 6 kap. 12 § årsredovisningslagen kan förhindra den underlåtenhet att redovisa risker för korruption som idag torde vara möjlig, konstateras att direktivet i teorin uppfyller sitt ändamål. Efter att redovisningskravet har börjat gälla kan korruption presumeras utgöra en väsentlig fråga för företag, vilket ställer höga krav för utelämnande av identifiering av korruptionsrisker i redovisningen. Ur praktisk synpunkt kan däremot anföras att direktivets språkliga utformning erbjuder en sådan flexibilitet vad gäller bedömningen av riskernas väsentlighet, att överträdelser av direktivet torde bli svåra att tillskriva företag eller dess företrädare ansvar för. Som slutsats anförs att direktivets föreskrifter borde ha utformats med mindre flexibilitet, i syfte att uppnå den enhetlighet mellan företags redovisningar som eftersträvas.