<p>Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på.</p><p>Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande?</p><p>Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk. Uppmärksammandet av begreppet lugt gjorde även att ytterligare tankar om luft kom fram. Medveten om hur barnen tänker och förstår saker och ting får jag som blivande pedagog möjlighet att agera och bygga min undervisning vidare utifrån detta. Detta ger den meningsfulla undervisning jag som pedagog ska sträva efter.</p><p>Med en ökad insikt om att även små barn har funderingar om naturvetenskapliga begrepp hoppas jag kunna visa att det är mycket lönsamt och givande att jobba på ett förundersökande sätt. Genom att eleverna är delaktiga från början och får hjälpa till att forma undervisningen får jag respons i form av ett positivt engagemang, nyfikenhet och vetgirighet.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet. "Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls. Den sociala aspekten tillgodoses för sin egen skull. Den sociala aspekten kan också bidra till att den didaktiska aspekten underlättas för eleven. Det som vi också lägger märke till är grundsärskoleelevernas sociala samspel sinsemellan. Detta kommer inte fram i vår frågeställning eftersom vi utgår ifrån ett inkluderingsperspektiv.

På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna. Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta. Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook? Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande. Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?   Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.   Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.   Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.

Sammanfattning I dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete. Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare. Utifrån den undersökning som har genomförts visar det sig att hem, skola och kamrater i hög utsträckning påverkar en individs formande av en social identitet i skolan. En individs bakgrund är på olika sätt en sammanbindande länk i detta avseende. Det visar sig att elever med utländsk bakgrund många gånger kommer i kläm mellan olika sociala kontexter, i form av exempelvis hem och skola. För att förstå en individ är det väsentligt för en lärare att även ha förståelse för den bakgrund som en individ med utländsk bakgrund kommer ifrån. Det visar sig att det därmed också blir väsentligt att skola och hem samarbetar med varandra.

Denna studie undersöker elever i svårigheter som lyckas vända sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgångsfaktorer för att skapa en skola för alla är, individuell anpassning och stöd i lärandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstärkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svårigheterna runt eleven är en problematik som skolan idag har svårt att hantera. Särskiljande lösningar som en åtgärd runt elever i behov av särskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk åtgärd är den särskilda undervisningsgruppen. En åtgärd som ofta möts av kritik. Undersökningen ger en bild utifrån elever och föräldrar som tagit del av denna stödåtgärd för att sedan återgå till sin ordinarie skolform. De belyser ur deras perspektiv vad de sett fungera och göra skillnad kring en tidigare kaotisk skolsituation.  För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer gjorts för att hitta framgångsfaktorer i de intervjuades erfarenheter. Syftet med studien är alltså att belysa faktorer som fyra elever och deras föräldrar anser möjliggjort en återgång till ordinarie skolform från en särskild undervisningsgrupp. Som en teoretisk referensram i studien finns det sociokulturella samt det salutogena perspektivet. Studien har valt att fokusera på faktorer som gör att skolsituationen fungerar istället för motsatsen. Resultatet visar att stöd relaterat till sociala aspekter av skolgången upplevs som betydelsefullt. De intervjuade uppger till exempel att mindre grupper, personella resurser, tydlig struktur och ramar, trygghet i skolmiljön, samverkan och kommunikation mellan hem och skola, kompetenta och engagerade lärare, social träning, bra kamratrelationer, vilja och motivation varit bidragande faktorer som möjliggjort en återgång till ordinarie skolform. I studiens konklusion beskrivs faktorer som föräldrar och barn i studien anser vara framgångsrika och bidrar till att det ska fungera för eleven i ordinarie skolform.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av en tolkningsram bestående av begreppen Interaktion, Stigmatisering, Identitet och Rollövertagande. Resultatet visar att respondenterna upplever att det finns en betydandebristande kunskap om ADHD hos omgivningen, vilket skapar en stigmatisering av personer med ADHD. Stigmatiseringen speglar respondenternas identitet. I interaktion med omgivningen gör respondenterna ett medvetet och påtvingat rollövertagande för att bli accepterade, vilket är ett resultat av omgivningens krav på att följa normer. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD is one of the most common neuropsychiatric impairments among Swedish children and is more common among boys than girls. Knowledge of ADHD in adults is not as extensive, however, more than half of the children who are diagnosed are experience parts of the symptoms after the age of 20 years. The study aims to examine how people with ADHD are affected by their environments perception of the diagnosis. The selected method for the study is qualitative approach and semistructured interviews. The results are based on interviews with six individuals diagnosed with ADHD. The results were analyzed using an interpretive framework consisting the concepts of Interaction, Stigma, Identity and Role taking. The results show that the respondents experience that there is a significant lack of knowledge of ADHD, in the environment which means that it creates a stigma associated with ADHD. Stigma reflects respondent’s identity. In interaction with the environment the respondents make a conscious and forced role taking to be accepted, which is a result of the environments demands of meeting standards.

This study is based on a qualitative internet research about people with Asperger syndrome and their thoughts and opinions about the difficulties that occurs in the environment outside the home and their experiences of Internet. We have analyzed Internets social influences for those with Asperger syndrome, as a consequence of the difficulties that they meet in other environments. The constructed communities in the environment outside the home and the social interaction that occurs there is not adjusted for those with the diagnosis. This leads to difficulties to be there for those with Asperger syndrome. By doing a content analysis of the assembled data from a community site on the Internet, we found out that the environment on Internet is more comfortable for those with the diagnosis in several ways. A lot of people who earlier felt alone and excluded has thanks to the Internet been able to develop a healthy social life. / Den här uppsatsen grundar sig på en kvalitativ internetstudie om personer med Asperger syndroms tankar och åsikter om svårigheter som de möter i miljön utanför hemmet och erfarenheter av internet. Vi har analyserat hur internet har påverkat de med Asperger syndrom socialt, till följd av svårigheterna som de möter i andra miljöer. De konstruerade mötesplatserna i miljön utanför hemmet och den kommunikation som sker där är inte anpassad för de med diagnosen, vilket har lett till att de med Asperger syndrom har svårt att visats där. Genom att göra en innehållsanalys av material från ett diskussionsforum på internet, har vi kommit fram till att internets miljö tilltalar de med diagnosen på flera olika sätt. Flera personer som tidigare känt sig ensamma och utanför har tack vare internet kunnat utveckla en god livskvalitet.

In this essay I reflect on a situation where I as a preschool teacher amworried about a child whose behavior I cannot understand nor recognize. The situation is characterized by the fact that I cannot explain my worries to my colleagues. I also discuss why different pedagogues understand the same situation differently, the importance of children´s play and how it creates opportunities to social interaction Through my reflections I can understand my concern and show that it is justified.  I also discuss the act of reflection as a method. Reflecting is a way to increase or knowledge. But I also claim that reflection might be used collectively by reflecting together we might increase our shared understanding and also find out how to proceed with our common work. The conclusion is that reflection is an important tool for us pedagogues when we want to increase our understanding and our knowledge. Through reflection we can see and understand things we usually don’t see or understand. / I denna uppsats reflekterar jag över en situation där jag som förskollärare är oroad över ett barn vars beteende jag inte kan förstå eller känna igen. Situationen kännetecknas av det faktum att jag inte kan förklara min oro för mina kollegor. Jag diskuterar också varför olika pedagoger förstår samma situation på olika sätt samt vikten av barns lek och hur den skapar möjligheter till socialt samspel. Genom mina funderingar kan jag förstå min oro och visa att den är berättigad. Jag diskuterar också handlingen att reflektera som en metod. Reflekterande är ett sätt att öka vår kunskap. Jag hävdar också att reflektion kan användas gemensamt. Genom att reflektera tillsammans kan vi öka vår gemensamma förståelse och även ta reda på hur vi ska gå vidare med vårt gemenesamma arbete. Slutsatsen är att reflektion är ett viktigt verktyg för pedagogen när han eller hon vill utöka sin förståelse och kunskap. Genom reflektion kan vi se och förstå saker vi vanligtvis inte ser eller förstår.