Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs. Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet av intervjuerna resulterade i tre teman: hög arbetsbelastning, gemenskap på arbetsplatsen och rollen som arbetsförmedlare. Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever sin arbetssituation orimlig till följd av att arbetet innehar alldeles för höga arbetskrav i förhållande till deras möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det visar sig att socialt stöd har en betydelsefull funktion och att en god relation mellan chef och arbetskollegor kompenserar den orimliga arbetssituationen. Slutligen visar det att rollen som arbetsförmedlare generar många känslor, där rollen som arbetsförmedlare innefattar många olika perspektiv och det blir därmed svårt att finna rätt balansgång. Det framkommer att en arbetsförmedlare ska både vara empatiskt men även rationell, där det blir viktigt att bry sig om andra människor samtidigt som en myndighetsperson ska följa regelverket och inte glömma bort det huvudsakliga uppdraget.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor. Resultaten antyder att informanterna upplever att de stödsökande har ett behov av att få sina känslor och upplevelser legitimerade, att de behöver lyfta bort känslor av skuld och skam hos den stödsökande samt tydliggöra att det är ett brott hon har utsatts för. Informanterna från Kvinnofridsenheten beskriver ett mer utvecklat samarbete med andra samhällsaktörer medan informanterna från tjejjouren beskriver en bristande samverkan med andra samhällsaktörer. Även om informanterna upplever att stödarbetet som bedrivs i Uppsala är bra ser de många delar av arbetet som kan och behöver utvecklas. Något som främst behövs införas är enligt informanterna utbildning på alla nivåer för att säkerställa ett bättre bemötande av våldtäktsdrabbade kvinnor hos alla samhällsaktörer.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet. Detta för att kunna se om sociala stödet har samband med arbetshälsan och hur det påverkar arbetstagarnes vämående. Metod: I studien har en kvalitativ ansats använts, där 4 respondenter intervjuvades på en myndighet i ett län i Mellansverige. I studien har data analyserats och styrkats från en deskriptiv innehållsanalys, där intervjuerna transkriberades och kategoriserades för att kunna få fram resultatet.  Resultat: visade att samtliga respondenter upplevde att socialt stöd på arbetsplatsen är något positivt och kan även fungera som ett hjälpmedel främst vid stressiga perioder. Studien har även visat att socialt stöd från arbetskollegor skapar trygghet i arbetet. Detta genom att man vid svåra situationer får stöd från kollegor för att finna lösningar på problem som kan uppstå. Slutsatsen: visar att med ett gott arbetsteam skapas det en förutsättning för en bättre arbetshälsa med ökad välbefinnande även vid stressiga situationer.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. Egenvård omfattar olika aktiviteter som en person måste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. Omvårdnad vid diabetesvård baseras råd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Analysen utgick med inspiration av Axelsson i Granskär och Björklund-Nielsen. Resultat: Kunskap om sjukdomen resulterade i en självsäkerhet och en självständighet hos patienter. Kunna ta del av andras erfarenheter var viktigt för att finna motivation till att hantera sjukdomen. Uppföljning, utbildning och kommunikation beskrivs som viktiga delar i mötet mellan patient och vårdpersonal. Bättre egenvård och socialt stöd kunde leda till att en högre livskvalitet uppnåddes. Diskussion: Kunskap och förståelse om sjukdomen var till synes viktiga faktorer samt att få stöd och råd från vårdpersonal. Motiverande och stödjande samtal samt information är viktigt för att egenvården skulle fungera. Slutsats: Faktorer som studien beskriver ligger till grund för att patienter skulle kunna utföra en god egenvård och kunna fatta välgrundade beslut.

På senare tid har media uppmärksammat läraryrkets arbetsmiljö som i många avseenden inte är hållbar. Grundskollärare tillhör idag en av de yrkesgrupper där arbetsmiljön har en stor påverkan för deras arbetsmiljö och hälsa. Syftet med studien var att belysa grundskollärares upplevelser av arbetskrav, social stöd och egenkontroll och dess eventuella påverkan för deras arbete. Studien undersökte även vilka faktorer i läraryrket som grundskollärarna anser framkallar stress. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts med 8 verksamma grundskollärare. Resultatet visar att grundskollärarnas arbete består av mer än bara undervisning och att arbetskrav, socialt stöd och egenkontroll har en påverkan i deras arbete men att samtliga lärare upplever och handskas med dem på olika sätt. Samtliga lärare har vid något tillfälle i yrket upplevt stress och det är olika faktorer som bidragit till upplevelsen. Slutsatsen kan förklaras med att läraryrket är ett yrke där stress förekommer i olika grad och att varje lärare upplever och handskas med det på sitt sätt. Arbetskrav förekommer i arbetet både från lärarna själva och från omgivningen och sättet att kontrollera kraven är individuellt. Det sociala stödet har en betydande roll men det är inte alla lärare som upplever att det stödet finns.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress.  Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.   Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades.  Resultat: Resultatet visade att det fanns många olika faktorer på sjuksköterskans arbete som kan leda till negativ stress. Dessa faktorer delades upp i tre huvudkategorier: Brister i organisationen och ledarskapet, med två underrubriker Underbemanning, tidsbrist och otillräckliga resurser och Långa arbetspass och växlande arbetstider, Att inte kunna tillgodose patienten med adekvat vård och Brister i den psykosociala miljön.  Diskussion: Resultatet diskuterades främst utifrån Aaron Antonovskys salutogena modell om Känsla av sammanhang (KASAM).  Resultatet visade sig stämma överens med tidigare utförd forskning inom området. Den negativa stressen påverkade inte enbart sjuksköterskan utan även omvårdnaden med en försämrad vårdkvalitet, försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för att begå misstag.

Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan krav, kontroll och socialt stöd med upplevelsen av stress hos undersköterskor i en kommun i Mellansverige. Den kvantitativa studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning baserad på frågor från mätinstrumenten The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) samt delar av The Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Enkäten besvarades av 73 yrkesverksamma undersköterskor. Resultaten visade två signifikanta samband; ett negativt mellan socialt stöd och stress och ett positivt mellan krav och stress. Sambandet mellan kontroll och stress var inte signifikant, men tendens till ett negativt samband kunde utläsas