Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?

<p>2023-10-12</p>

Herlin, Camilla (2023). Att se kommunikation ur ett vidare perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av språkutvecklande arbete och språklig sårbarhet. Syftet är även att synliggöra pedagogernas egna utmaningar och eventuella behov av kompetensutveckling. Utifrån syftet presenteras följande forskningsfrågor: Hur beskriver pedagogerna arbetet med språkutveckling? Vilka är, enligt pedagogerna, framgångsfaktorerna respektive utmaningarna i det språkutvecklande arbetet med barn i språklig sårbarhet? Vilka eventuella utvecklingsbehov upplever pedagogerna att de själva har för att kunna arbeta språkutvecklande med barn i språklig sårbarhet? Uppsatsens resultat analyseras utifrån sociokulturell teori med hjälp av specialpedagogiska perspektiv; det relationella och det kategoriska. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten sätts även i relation till tidigare forskning. Sex förskollärare, varav två förste förskollärare, från två olika förskolor från södra Sverige intervjuades. Resultatet visar att det finns en enad förståelse i vad pedagogernas språkutvecklande arbete med barn bör vara men att förutsättningarna ser olika ut. Den pedagogiska sårbarheten ligger i somliga pedagogers uppfattning att inte kunna tillgodose barns behov i det språkutvecklande arbetet, vilket leder till att vissa språkliga aktiviteter minskar. Pedagoger uttrycker även ett behov av kompetensutveckling hos all personal för att kunna möta barn i deras språkutveckling. Det finns en önskan av kollegialt lärande för att kunna utbyta erfarenheter och utveckla det språkutvecklande arbetet, vilket kan kopplas till specialpedagogens arbetsfält.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kopplingar mellan utomhusmiljö och barns språkutveckling. För denna studie tas utgångspunkt i två frågeställningar: hur uppfattar förskollärare utomhusmiljöns funktion för barns språkutveckling och hur uppfattar förskollärare sin roll i främjandet av barns språkutveckling i utomhusmiljön. För att uppfylla detta syfte valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuer av sex förskollärare från fyra olika förskolor i Mellansverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Studien har teoretiskt utgångspunkt i den sociokulturella teorin och begreppen den proximal utvecklingszonen, stöttning och medierande redskap. Resultatet pekar på att förskollärare uppfattar utomhusmiljön som språkfrämjande för barn, detta bland annat för att barnen får uppleva fler saker i utomhusmiljön än i inomhusmiljön. Förskollärarna i studien framhåller att det är viktigt att de är aktiva och närvarande när de är ute tillsammans med barnen för att de ska kunna sätta ord på saker i barnens omgivning och detta stimulerar barnens språkutveckling. En övergripande slutsats i vår studie är att det finns goda möjligheter för att barns språk ska kunna utvecklas i utomhusmiljön under förutsättning att förskollärarna är närvarande och upptäcker omgivningarna tillsammans med barnen. Utomhusmiljön bör ses som ett komplement till inomhusmiljön och båda miljöerna är lika viktiga. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Sammanfattning  På grund av det ökade våldet i samhället blir ämnet konflikthantering även i yngre åldrar ett angeläget uppdrag för förskollärare. Konflikter uppstår varje dag och är till sin natur varken positiva eller negativa, däremot påverkas de av hur de hanteras. Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 8) beskriver att det ligger i förskollärarens roll och uppdrag att arbeta med och förebygga konflikter i barngruppen. Det är därför viktigt att den enskilde förskolläraren har strategier för att hantera de konflikter som uppstår samt att förebygga konflikter i barngruppen. De två vanligast förekommande metoderna som framkom i forskningen var att medla i konflikter eller att avsluta dem.  Syfte  Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskollärare beskriver arbetet med konflikter i barngruppen. Frågeställningarna var ”vilka metoder beskriver förskollärare för att lösa konflikter i barngruppen?” och ”hur beskriver förskollärare ett konfliktförebyggande arbete?”  Metod  Metoden för studien är intervjuer med förskollärare. Totalt genomfördes tio intervjuer på sju förskolor. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning och transkriberades löpande. När alla intervjuer genomförts analyserades de för att hitta teman och likheter i svaren. Dessa teman utgjorde sedan resultatet.  Resultat  De resultat som framkom i denna undersökning var att förskollärare använder sig av medling, bekräftande av känslor, visuellt stöd och avledning för att hantera de konflikter som uppstår i barngrupperna. För att förebygga konflikter använde de sig av relationsskapande, uppmärksammande av de beteenden som fungerar, smågrupper, kollegial samsyn och positiv syn på konflikter.

I takt med att svenska samhället blir alltmer mångkulturellt och flerspråkigt kommer framtidens lärare ställas inför nya utmaningar då många av deras elever inte har svenska som modersmål. Då är det viktigt att man har en fördjupad förståelse om hur läromedel i svenska skolor kan bemöta dessa elever. I denna studie, har två läromedelsanalyser utförts utifrån ett historiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur språket, texten och innehållet i läromedel för f-3 har förändrats under 40 år samt att undersöka om läromedlens text är anpassad att använda för andraspråkselever. Studien utgår från den sociokulturella teorin och har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som utgår från textanalys och innehållsanalys .Resultatet av studien visar att det äldre läromedlet knappast är lämpligt för nyanlända elever i fråga om språk, text och innehåll. Det nyare läromedlet är bättre anpassad men inte heller den motsvarar helt de behov som nyanlända andraspråkselever har.

Internationella undersökningar visar på att svenska elevers läsförmåga försämrats under desenaste decennierna. Forskning visar på att högläsning är en undervisningsform som gynnarelevers språkutveckling. Därför är det betydelsefullt att lärare använder sig av högläsning i sinundervisning.I vår studie utgår vi från det sociokulturella perspektivet på lärande, där samspelet mellan eleveroch lärare är viktigt för att lärande ska ske.Syftet med vår studie är att undersöka hur en lärare i förskoleklass använder sig av högläsningsom en språkutvecklande aktivitet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer. Empirin harsedan analyserats och resultatet visar att vår informant använder sig av högläsning som enpedagogisk metod i strävan att utveckla elevernas språk.

In today's digital age, students must develop technology skills for various purposes, including music-making. To this end, the Swedish school system has mandated that music teachers incorporate digital tools for music-making into the curriculum for primary students from 1st to 9th grade. This essay examines integrating digital tools for music-making with primary students and the experiences of music teachers who have used these tools in their teaching. The study employed two methods, including interviews with two music teachers who participated in workshops organized by an organization’s project that focuses on digital tools for music- making with teachers and students. Additionally, observations were made during one of these workshops. The study's findings showed that the workshops have equipped the teachers with new knowledge on how to incorporate digital tools into their music teaching and that there are interactive methods to implement digital tools for music-making.

Att ha en god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för att klara sig i dagens kommunikationssamhälle. Idag ser man att svenska som andraspråkselever i allt större utsträckning inte klarar godkänd nivå i läsförståelse på de nationella proven i grundskolan och på gymnasiet. En avgörande del i att bli en god läsare är att kunna göra inferenser till text man läser. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka viktiga faktorer tidigare forskning har identifierat när det kommer till andraspråksinlärare och inferensläsning, samt vilken effekt strategiorienterad undervisning har för att stötta andraspråkseleverna i utvecklingen av denna förmåga. Nio artiklar och en avhandling har analyserats genom en systematisk litteraturanalys. Enligt analysen framgår det att ordförrådsdjup, språkkunskaper och ordavkodning är avgörande faktorer för andraspråkselevers läsförståelse samt att strategiorienterande undervisning har positiva effekter på andraspråkselevers inferensläsförmåga. Denna studie bidrar med kunskap om vilka avgörande faktorer andraspråkselever behöver för inferensläsning och för att kunna bli goda läsare. Resultaten visar att lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper för att tidigt upptäcka om det finns språkkunskapsluckor för att stötta dessa elever i deras fortsatta läsutveckling. Studien visar även på att strategiorienterad undervisning har en positiv effekt på andraspråkselevers inferensläsförmåga och att denna undervisningsmetod bör etableras i tidiga åldrar.

Syftet med studien var att undersöka hur lågstadielärare beskriver hur de arbetar inkluderande med de samhällsorienterande ämnena i flerspråkiga klassrum. Vi ville bland annat få en insikt i vilka arbetssätt de intervjuade lärarna använder sig av, samt vilka utmaningar de upplever i sin undervisning och hur dessa utmaningar hanteras.   Vi genomförde åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få den information som behövdes, det vill säga, få en inblick i lågstadielärares vardag samt deras tankar rörande arbetet med de samhällsorienterade ämnena med flerspråkiga elever. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys samt med stöd i den sociokulturella teorin. Vi använde oss av tre sociokulturella begrepp för att analysera studien: den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. Utifrån dessa begrepp kommer vi att analysera de intervjuade lågstadielärarnas svar och se hur dessa speglar sig i undervisningen.   Resultatet visade att respondenterna hade ett varierat arbetssätt. De arbetade ofta tematiskt och användning av digitala och analoga hjälpmedel var vanligt förekommande i undervisningen. Respondenterna uppskattade när det fanns personal i form av SVA-lärare och studiehandledare tillgängligt. Däremot visade studiens resultat att det fanns en viss önskan kring förbättringar i undervisningen, samt för lärarna att kunna bedriva en mer eftersträvansvärd SO-undervisning. Bland annat uttryckte de en önskan om uppdaterade läromedel samt möjligheter till studiebesök.