Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor. Endast en pedagog var negativ till integreringen, men ingen av pedagogerna menar att integrering påverkar barnens läs- och skrivutveckling, trots en tidigare skolstart. En slutsats från vår sida är att integreringen både har positiva och negativa sidor och om man ska integrera måste man göra det på rätt sätt för att det ska gynna både barn och vuxna i skolan.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.

I studien undersöks hur matematikundervisningen bedrivs i två klasser, motsvarande år fem i Sverige, i en skola på Nya Zeeland, samt elevernas och lärarnas uppfattningar om densamma. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär till samtliga elever, samt genom intervjuer med de båda lärarna var för sig, samt enskilda intervjuer med fem av eleverna. Därtill har även egna observationer genomförts vid fyra lektionstillfällen, två för vardera klassen. Några generella slutsatser kan ej dras, men man kan konstatera att en kombination av olika undervisningsmetoder är något som samtliga elever föredrar. Dock finns det metoder som eleverna hellre arbetar med än andra, såsom matematiska spel och undersökningar som relaterar till det vardagliga livet. Även lärarna föredrar undersökningar, men också gruppövningar i små grupper. Vidare föredrar de att göra undervisningen så praktiskt inriktad som möjligt för att försöka uppnå bästa möjliga förståelse hos eleverna.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare.

Syftet med vår undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tänker kring musik, utifrån aktuell forskning och läroplan, för att främja yngre barns språkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollärare på olika orter i södra Sverige. Förskollärarna som intervjuats arbetar med barn i åldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade på att musiken används på varierande sätt på förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sångsamlingar, men även spontant i vardagen av både barn och vuxna. Utifrån resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att musiken är viktig för språkutvecklingen, gemenskapen i gruppen samt att de använder musiken för att förtydliga innebörden i bland annat ord och begrepp. Pedagogerna använder förskolans läroplan aktivt och på ett varierande sett, dock syns en brist när det gäller att använda forskning kring musik och språk i verksamheten. I resultatet kan dock en potential till att forskningen skulle kunna användas mer skymtas då de flesta pedagogerna uttryckte att de har viljan, men inte tiden, att sätta sig in i forskning.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå. Nackdelar är att det finns lite samlad erfarenhet av metoden och att det krävs mycket av läraren. För att uppnå lärande i matematik, krävs ett tydligt syfte med lektionen, reflektion med eleverna samt ett öppet och prestigefritt klimat. Slutligen visar studien att drama kan användas både för att arbeta med slutna frågor av uppgiftskaraktär och med öppna frågeställningar som syftar till matematiska samtal, vilket är att föredra.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig.

Uppsatsen är en studie av elevers bildarbete med inriktning på skapelseprocessen, från idé till färdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrån idén kom, vad som påverkade motivvalet samt hur själva skapandet gick till. Här har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion såväl på fritiden som i skolan samt elevens tillvägagångssätt vid själva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartläggande undersökning av sex elever i år nio. Materialet har bestått av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den färdiga målningen. I resultatdelen har vi kunnat konstatera att idéerna har uppstått ur olika källor. De flesta av idéerna har kommit till genom en inre bearbetning av upplevda erfarenheter och företeelser i omvärlden. Vidare har jag analyserat arbetsprocessen utifrån Ragnar Josephsons vetenskapliga teorier och sociokulturella faktorers betydelse för motivvalet. Jag har kommit till slutsatsen att elevernas arbetssätt överensstämde i hög grad med Josephsons teorier. Sociokulturell påverkan har kunnat iakttas i elevernas bildarbete, dock har denna påverkan varit en relativ omedveten process hos flertalet elever. Resultatet pekar på vikten att föra samtal med eleven om dess arbete för att rättvist kunnabedöma dennes arbete.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser. Kategorierna frågor och förklaring/instruktion/vägledning förekom flest gånger och kategorin kritik förekom minst antal gånger. Den frågeform som lärarna använde sig mest av, 83 % i introduktionsgruppen respektive 71 % i sva-gruppen, var syntaktisk form, där frågorna antingen inleddes med ett frågeord (vad, vem, vilka, hur etc.) eller hade omvänd ordföljd med det finita verbet först. De andra formerna som förekom, dock i något mindre skala, var evokativa partiklar, evokativ prosodi, lucklämning samt ingen explicit uppmaning till svar. Den frågetyp i responsstyrningen som dominerade i de båda observerade grupperna var den neutrala (positiva) ja/nej-frågan ca 30 respektive 41 procent av frågorna. De övriga frågorna som förekom i båda grupperna var öppen fråga, fokuserad fråga, styrande ja/nej-fråga, alternativ fråga, retorisk fråga, ingen explicit uppmaning till svar samt uppskjutande fråga. Eleverna i de observerade grupperna stod för ca 40 % av talhandlingarna och ca 20 % av antalet ord och lärarna för ca 60 % av talhandlingarna och ca 80 % av antalet ord. Eleverna i båda grupperna tog tillvara på det talutrymme som lärarna inbjöd till, i sva-gruppen oftast med hela minimalt adekvata meningar och i introduktionsgruppen oftast med enstaka minimalt adekvata ord.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning.