AbstractProblemområde: Övergången från mellanstadiet till högstadiet upplever många matematiklärare som en problematisk situation för eleverna. Den information som förmedlas är inte alltid tillräcklig och inte alltid den information som mottagande lärare efterfrågar. Samtidigt som avlämnande lärare saknar kunskaper om vilken information mottagande lärare vill ha.Syfte: Att undersöka lärares uppfattning om övergången mellan årskurs 6 och 7, med fokus på hur och vilken information om elevers kunskaper i matematik som överförs.Teoretisk ram: I mitt arbete utgår jag ifrån den sociokulturella teorin med medierande verktyg i centrum. Medierande verktyg är ett huvudbegrepp inom teorin, som fungerar som stöd för lärare vid övergången.Metod: En kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma mellanstadielärare och högstadielärare ligger till grund för analys och diskussion.Resultat och analys: Min studie visar att den information som överlämnas delas in i tre delar och överförs på olika sätt. Den formella informationen angående social status, exempelvis diagnoser och åtgärdsprogram, lämnas skriftlig. Den formella och summativa informationen angående resultat på nationella prov och andra prov som förmedlas muntligt och skriftlig. Den informella informationen som handlar om elevens sociala status, sådan som är för känsligt att skriva ned i ett formellt sammanhang samt generella kunskaper i matematik, lämnas muntlig.Slutsats: Det som mottagande lärare saknar är mer information om elevers kunskaper i matematik, eftersom informationen de får är alldeles för kortfattad och generell, den borde vara längre och mer specifik. Även avlämnande lärare efterfrågar vilken information som mottagande lärare vill ha. Därför behövs bättre kommunikation och samverkan vid övergångar mellan stadier.Nyckelord: högstadiet, matematik, mellanstadiet, sociokulturell teori, övergångar.

Studiens syfte var att undersöka hur åtta förskollärare uttrycker att de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning, för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer fick vi fram det empiriska datamaterialet som ligger till grund för studien. Datamaterialet tematiserades genom färgkodning, vilket resulterade i tre olika teman som sedan analyserades genom den sociokulturella teorin. Resultatet visar att digitala verktyg används i skilda syften, där dokumentation är framträdande. Resultatet visar också att förskollärarna använder sig av olika appar och projektorer för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Studiens slutsats påvisar att förskollärarna värdesätter kollegialt lärande, där de interagerar med varandra för att utveckla sina egna kunskaper kring digitala verktyg och genom dessa skapa en utvecklande lärmiljö för barnen.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om språkutvecklandearbetssätt i samhällsorienterade ämnen. I vårt arbete har vi valt att fokusera på årskurserna 6–9. Vad säger forskning om språkutvecklande undervisning i samhällsorienterande ämnen i den svenska skolan? Vidare så undersöks det i arbetet vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt i den svenska skolan. Den svenska skolan är inte likadan som den har varit. Klassrummet idag präglas av en stor mångfald. Det gäller inte minst elevernas språkliga bakgrund men även dess kulturella bakgrund. En sökmetod har genomförts för att leta fram relevant litteratur till vårt arbete. Några av de slutsatser som har gjorts är att interaktion mellan elever är en central del i språkutvecklingen. Genom interaktion så kan man föras in i ämnesspråket med hjälp av olika språkliga aktiviteter.

Den här studien syftar till att undersöka förskollärares arbetssätt för att främja barns delaktighet i förskolan. Studiens forskningsansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet analyserades utifrån Vygotskys sociokulturella teori för att undersöka hur delaktighet kan främjas. Studiens resultat synliggör att förskollärarna har en samsyn på vad begreppet delaktighet i förskolan innebär. Det synliggörs även hur de genom sitt arbetssätt främjar barns delaktighet. Studiens slutsats är för att skapa delaktighet måste förskollärarna tänka på sitt förhållningssätt där barnen ges möjlighet att uttrycka intresse, tankar och idéer.

Studien eftersträvar efter att få en ökad förståelse av förskollärares berättelser om arbetet med digitala verktyg samt huruvida digitala verktyg kan bidra till en likvärdig utbildning. Vårt syfte med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till digitala verktyg i förskolans undervisning och vilken betydelse detta har för barns lärande, samt hur förskollärare resonerar kring sin kompetens för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet genom kvalitativa intervjuer. De huvudsakliga resultaten visade utifrån förskollärares beskrivningar att det varierar i hur stor del digitala verktyg tas upp i verksamheten men också vilka digitala verktyg som finns i förskolorna. Förskollärares egna kunskaper och intresse för att använda digitala verktyg gör att barn får olika förutsättningar till lärande och utveckling inom området. Resultatet visade även att de flesta av förskollärarna hade en positiv inställning till digitala verktyg och att det fungerade som ett komplement till det analoga. Studiens resultat visade också att en del av förskollärarna har en negativ inställning till digitaliseringen. En del förskollärare uttryckte en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg i verksamheten, där workshops sågs som önskvärt. Slutligen visades det att förskollärarna värdesätter ett kollegialt lärande, där de approprierade kunskaper av varandra i arbetet med digitala verktyg för att ge barnen en utvecklande och lärande miljö. I resultatet framgick det att digitala verktyg skulle användas i ett lärande syfte.

Syftet med studien är att jämföra hur populärkulturen kommer till uttryck i barns lek samt få en insyn i hur pedagoger reflekterar kring populärkulturen i Reggio Emilia respektive Waldorfförskolor. Vi har sedan brutit ner syftet i två frågeställningar: Hur kommer barns intresse för populärkultur till uttryck i leken på förskolan? Hur ser pedagoger inom förskolan på populärkultur? Vår teoretiska ansats bygger på Säljös sociokulturella teori och Vygotskijs fantasiteori. Vi har använt oss av kvalitativ metod med deltagande observationer och kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet av vår studie visar att barnen inom Waldorf och Reggio Emilia uttrycker populärkulturen på liknande sätt med hjälp av erfarenheter från TV och film. Resultatet visar även att pedagogerna inom Reggio Emilia och Waldorf har liknande syn på populärkulturen, pedagogerna är förhållandevis negativa till populärkulturella inslag på förskolan.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för språkutveckling samt om det finns en medveten progression i högläsningsarbetet mellan förskoleklass till årskurs 3. Studien bygger på fem lärares arbete och uppfattningar gällande högläsning som språkutvecklande arbetssätt. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande där språk och interaktion har en central roll. En kvalitativ forskningsmetod användes där materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Den analysmetod somanvändes för att bearbeta den insamlade empirin var tematisk analys. Resultatet visar att lärarens medvetenhet om högläsningens samtliga aspekter påverkar dess möjlighet till språkutveckling. Arbetet med högläsning kan se väldigt olika ut men ändå vara framgångsrik ur ett språkutvecklande perspektiv.

Tidigare forskningsresultat visar olika språkutvecklande metoder som en pedagog kan använda sig av i relation till förskolans utbildningsinnehåll. Musik, högläsning, fysisk aktivitet är exempel på sådana. Vid analys av tidigare forskningsresultat kring språkutvecklande metoder upplevdes en svaghet inom området då förskollärares upplevelser av språkutvecklande metoder faller i skuggan av hur de språkutvecklande metoderna kan påverka barnens språkutveckling. Studiens syfte är att, genom kvalitativ metod, undersöka förskollärares upplevelser kring språkutvecklande metoder. Målet med studien är således att bredda våra kunskaper samt bidra till forskningsfältet språkutvecklande metoder och att vi, genom resultatet, kan agera utefter djupare vetenskaplig grund i våra kommande yrkesroller. Fyra frågeställningar ligger till grund för intervjuguidens utformning. • Vilka språkutvecklande metoder beskriver förskollärare i studien att de använder sig av? • Hur beskriver förskollärare i studien att de använder metoderna? • Varför använder förskollärare, i studien, metoden/metoderna? • Finns det metoder som förskollärare i studien är bekanta med, men inte använder sig av? Om så, varför? Förskollärares upplevelser har därför fokus i den kvalitativa studien. Nio förskollärare intervjuades med avstamp i den sociokulturella teorin. Insamlade data har analyserats genom Giorgis metodanalys, tagen ur den fenomenologiska metodologin. I resultatet går att utläsa en variation av språkutvecklande metoder, bland annat högläsning, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och GAKK (Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Även andra språkutvecklande metoder som inte används av förskollärarna går att utläsa. Bakgrunden till användandet av de språkutvecklande metoderna varierar. Fortbildningar samt kollegialt arbete lyfts av flera förskollärare som bakgrund till användandet av de olika språkutvecklande metoderna, likväl beprövad erfarenhet. Likaså framkommer, i resultatet, varierande upplevelser kring de språkutvecklande metoderna GAKK och Bornholmsmodellen

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen. Vi gjorde ett sannolikhetsurval som innebär att alla elever i klassen har en chans att bli utvalda till intervjun. Vi valde att göra parintervjuer för att de deltagande skulle kunna stödja varandra. Resultatet visade att eleverna såg bild som något de gör t.ex. klippa, måla, rita osv. De upplever att bild förekommer i andra ämnen som, att läraren använder sig av White boarden för att konkretisera kunskap eller att de jobbar med olika teman där de får möjlighet att använda sig av bild. Eleverna uttrycker att de förstår bättre med hjälp av bild i undervisningen och på fritiden. Slutsatsen blir att eleverna uppfattar att bild ger stöd för lärande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik.