Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra med ökad förståelse för meningserbjudanden i gruppundervisning i trumset. Studien söker svar på hur meningserbjudanden tar sig uttryck i samtal om gruppundervisning med trumpedagoger. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar med trumundervisning i grupp på kulturskolan och gymnasiet. Resultatet från studien visar att meningserbjudanden framförallt tar sig uttryck på två olika sätt. För det första i diskussion om hantverksmässiga och speltekniska färdigheter och utveckling. Här tas möjligheterna med att trumset i sig är fler instrument upp och att det således innebär flera medierande verktyg för pedagogen att skapa meningserbjudanden med. Användandet av de medierande verktygen gör att pedagogerna kan erbjuda och möjliggöra meningserbjudanden i form av övningar, stycken och etyder som går att spela på flera delar av trumsetet och slagverksinstrument. Således visar det sig även att det kräver att det finns tillgång till de medierande verktygen i form av olika instrument samt att meningserbjudanden således formas efter de ramfaktorer som finns. För det andra tas meningserbjudande upp i diskussion om social utveckling. Här visar resultatet på att då undervisningen sker i grupp, kan det i sig innebära ett meningserbjudande för elevernas sociala utveckling. Resultatet visar att detta sker på olika sätt beroende på elevernas ålder och utvecklingsnivå vilket visar att meningserbjudanden formas utifrån den sociala situationen.

I detta självständiga arbete riktas intresset mot hur musikproducenter samtalar kring användningen av equalizer och kompressor. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer. Data har samlats in genom intervjuer med tre musikproducenter och därefter analyserats utifrån sociokulturell begreppsapparat. Resultatet visar att musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer genom medierande redskap som ljudfiler, samarbeta med andra musikproducenter och genom lärare. Det framgår även att utmaningar finns i att olika informationskällor ger motsägande information, att använda information i rätt kontext, att kompressorer är svåra att förstå samt att det är svårt att höra hur equalizer och kompressorer bearbetar ljudet.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer.Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material.

Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på musik som metod för språkutveckling.Lärarutbildningen: Malmö högskola.Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns språkutveckling. Våra frågeställningar är: •Hur resonerar förskollärare kring musik som språkstimulerande metod? •Vilka olika områden inom språkets lärande anser förskollärarna att musik utvecklar? Vår undersökningsgrupp består av sju stycken förskollärare som vi har intervjuat. Resultatet visar att förskollärarna har förståelse för att språket och musikens rytmer är förankrade hos barnen och att detta har betydelse för barns språkutveckling. Språkets lärande inom kommunikation och samspel kan barnen stimulera via musiken. Våra slutsatser utifrån intervjuerna och forskning är att musik och språk är nära sammanlänkande och att förskollärarna har en tydlig bild av detta.

Studiens syfte är att synliggöra och analysera samspel och makt mellan barn i leken med cyklar på förskolan. För att konkretisera detta fokuserades frågeställningarna på: Hur ser barns samspel ut i leken med cyklar? Hur ser makt ut mellan barn i leken med cyklar? Går det att se ett lärande mellan barn i leken med cyklar? Utifrån ett sociokulturellt lärandeperspektiv studeras lärande och det mänskliga beteende i samspelet mellan grupp och individ. Hur enskilda människor och grupper tillägnar sig och tar i anspråk fysiska och kognitiva resurser belyses. De sociokulturella kontexterna bygger på språk och kommunikation, de grundläggande principerna är deltagande och deltagarnas samspel. Kvalitativ forskningsmetod användes och dokumenterades genom filminspelning och fältanteckning. Observationer gjordes i utemiljö på två förskolor med cyklarna som fokus då cyklarna på förskolan ofta initierar till samspel och makt mellan barn. Resultatet av observationerna visar på att samspel och makt är en stor del i barns vardag på förskolan. Redan i tidig ålder är det viktigt att barn får rätt verktyg för att utveckla sina sociala kompetenser. Ur ett yrkes perspektiv är det viktiga att ta vara på situationerna och skapa ett lärande

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon. Undersökningen är gjord på två olika förskolor i ett mångkulturellt område i Malmö. Vi har bland annat utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där barnen utvecklas i samspel med varandra. Sker samlingen på ren rutin eller är samlingen ett inlärningstillfälle? Det kan vara så att pedagogerna anser att samlingen är ett tillfälle då varje barn uppmärksammas genom att ha ett dagligt närvaroupprop. Vi tycker att undersökningen har varit givande för att vi själva är verksamma inom förskolan. Genom denna undersökning har vi fått ett perspektiv på vad pedagoger och barn anser om samlingen i förskolan.

No description available.

Syftet med vår studie är att ta del av och analysera förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden. Vår huvudfrågeställning baseras på vad som sker under den pedagogiska måltiden samt hur förskolepersonalen väljer att beskriva den. Våra frågeställningar har utvecklats utifrån förskolepersonalens uppfattningar angående barns lärande under den pedagogiska måltiden. Därför valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med förskolepersonalen för att få fram deras tankar kring måltiden. Vi har valt att använda oss av ordet förskolepersonal eftersom vi har intervjuat personer med olika behörigheter. De kvalitativa intervjuerna utfördes på två förskolor i Skåne som ligger i olika kommuner. Materialet som vi samlade in analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, eftersom detta berör punkter som barns lärande och utveckling. Det sociokulturella perspektivet inrymmer också begrepp som är centrala för denna studie exempelvis den proximala utvecklingszonen. Efter analys av våra intervjuer såg vi ett mönster i att de flesta intervjuade ansåg att vuxna är förebilder under måltiden och att de vuxna behöver uppmärksamma barnen samt lärandet som sker. Den pedagogiska måltiden innehåller mycket lärande för barnen och de intervjuade uppmärksammade matematik samt språk. De framkommer även att det är viktigt att barnen ska ha inflytande över vad de vill äta eller vad man tycker är gott. De intervjuade hade tankar kring lärande kopplat till måltiden. Men lärandet skedde automatiskt och visades först under våra intervjuer samt diskussioner med förskolepersonalen.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av några barns och pedagogers tankar om arbetet med språk och skriftspråket. Vi ville även höra pedagogernas åsikter om en språkutvecklande miljö och själva få en bild av denna vid våra observationstillfällen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolår 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte används någon särskild metod i språk- och skriftspråksinlärningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. De utgår ifrån barnens erfarenheter och utvecklingsnivå och det erbjuds olika aktiviteter. Genom intervjuer och observationer framgår det att barnen har tillgång till stimulerande material exempelvis i form av böcker och spel. Majoriteten av barnen berättar att deras första tid i språk- och skriftspråksutvecklingen är lustfylld, flera av barnen är medvetna om hur det lär och varför det är viktigt att kunna läsa och skriva. Samtalet poängteras av pedagogerna och vi finner att interaktionen som Vygotskij (2002) framhåller har en betydande roll i en språkutvecklande lärandemiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man använder sig av litteratur i förskolan och ta reda på pedagogernas syn på arbetet med litteraturen i ett språkutvecklande syfte.Vi har observerat läsmiljön på olika förskolor samt intervjuat pedagoger för att få ett material att arbeta med. Teorin vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Vi fick genom vår studie syn på olika läsmiljöer och pedagogers engagemang kring olika bokaktiviteter. Studien visar även på medvetenhet från pedagogerna hur viktig boken kan vara som utgångspunkt samt miljöns betydelse för barns möjlighet till utveckling och lärande. Dock upptäckte vi att själva högläsningen i sig inte var lika prioriterad i tid och förberedelse som temaarbete utifrån en bok var. Det kommer även fram i studien att barn är intresserade av böcker och högläsning och vill ha möjlighet att kunna ta del av det under sin dag på förskolan. Man försöker göra barnen delaktiga och utgår oftast ifrån barnens intresse både när det gäller vilken litteratur som ska finnas på förskolan och till viss del av skapandet kring läsmiljön.