Uppsatsen analyserar bankmarknaden för de finansiella tjänsterna sparkontooch fondsparande från ett konsumentperspektiv, med fokus på informationsasymmetrioch inlåsningeffekter. Speciellt undersöktes skillnader mellanunga och äldre, och vilka möjligheter som fanns till förbättring. Uppsatsenbaserades på en enkätundersökning riktad mot främst unga ekonomstuderande,andra studerande och högutbildade. Skillnader och trender isvaren kopplades till tidigare forskning på området och förklarades utifrånStructure-Conduct-Performance-modellen och teori kring byteskostnader, intressekonflikteroch asymmetrisk information. Enkätundersökningen visadeatt konsumenter hade lite kunskap och att deras främsta informationskällavar banken. Vidare användes jämförelsetjänster i liten utsträckning, vilketsammantaget skapade ett starkt beroende till bankens rådgivning. Dennakunskapsbrist och beroendeställning är en av flera förklaringar till den bristanderörligheten på marknaden. Marknadsföringen för fonder kunde visasupplevas svagt vilseledande utan skillnader mellan ekonomstuderande ochövriga, vilket tyder på att upplevelsen inte främst beror på konsumentenskunskap men på marknadsföringens innehåll. Undersökningen kunde intepåvisa några skillnader mellan äldre och yngre i hur ofta jämförelsetjänsteranvändes. Ett problem var att antalet svarande som själva valt sparkontooch fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt. Ettproblem var att antalet svarande som själva valt fonder eller flyttat tillgångarmellan fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt.Möjligheten att förbättra situationen anses som god genom bland annatinförande av striktare regler kring marknadsföring av fonder och ökad informationtill konsumenterna för att öka deras makt.