Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp.

Inledningsvis ställde vi oss frågan om hur synen på speciallärarens yrkesroll ser ut idag eftersom man på politisk nivå önskat förändringar kring den specialpedagogiska rollen. Man brukar säga att förändring tar tid och vi ville undersöka var vi befinner oss nu.   Vårt syfte med studien var att fördjupa vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger i språk-, skriv- och läsutveckling verkar på fältet. Detta gjorde vi med fokus på två frågeställningar: Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger sin yrkesroll? <ul type="disc">Hur implementeras      stödinsatser på skolan enligt speciallärarna/specialpedagogerna? Vi använde en kvalitativ forskningsansats då denna möjliggjorde det direkta mötet och interaktionen som skapas mellan människor när de samtalar om ett ämne som intresserar dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer med 11 verksamma speciallärare/specialpedagoger inom grundskolans årskurs F-6 varav en intervjuperson arbetar inom grundsärskolan. Intervjupersonerna är sysselsatta både bland de yngre (F-3) och de äldre (4-6) eleverna, de har olika lång erfarenhet av att arbeta som speciallärare/specialpedagog och två S håller på med sin utbildning. Resultatet visade på många och höga förväntningar på speciallärarrollen, att undervisningen är överrepresenterad i schemat och att få speciallärare deltar i skolutvecklingsfrågor utifrån sin speciallärarkompetens. Slutsatser vi kan dra från vår studie är att speciallärarens uppdrag är mångfacetterat och komplext. Att det finns variationer i perspektiv och förhållningssätt ute på skolorna, vilket resulterar i variationer på hur särskilt stöd bedrivs på skolorna. Våra verksamheter är byråkratiska och kan sätta käppar i hjulen när skolan vill effektivisera insatser. Implementering av stödinsatser påverkas av förhållningssätt i verksamheten på speciallärarrollen men även förhållningssättet till elever i behov av stöd. Vi kan också se att speciallärarens tänkta funktion, från den uråldriga synen, individfokuserad och särskiljande till kompetensberikad med förebyggande och utvecklande arbete med arbetsmiljö i fokus har en bit kvar. Olika förklaringar beskrivs kring detta. Vi anser att hela verksamheten och ledningen är viktiga för arbetet med elever i behov av stöd och speciallärarens möjligheter att påverka och använda sin kompetens till fullo. För att undvika ett parallellsystem av specialpedagogik behöver vi ge specialundervisningen ett naturligt utrymme i den reguljära undervisningen och att specialläraren blir en lagmedlem, för förändring krävs samarbete där alla bidrar med sin kompetens.

Har specialläraren i matematik en plats i folkhögskolan? Genom en kvalitativ intervjustudie av sex anställda på två olika folkhögskolor analyserades behovet och förväntningarna på en speciallärare i matematik. Tre kategorier av personalgrupper intervjuades: rektor, lärare i matematik och stödperson/ resurs. Resultatet visar att det finns ett uttalat behov av specialpedagogisk kompetens hos alla kategorier av intervjuade. Det framgår också att folkhögskolans arbetssätt har ett specialpedagogiskt perspektiv som till stor del kan fylla detta behov. Folkhögskolans verksamhet bygger på en god kommunikativ förmåga mellan deltagare och lärare och ett kontinuerligt professionellt samarbete mellan olika personalkategorier. Det bidrag en speciallärare kan tillföra i folkhögskolan är att utveckla lärmiljön och introducera nya verktyg i matematikundervisningen. / Does special educators in mathematics have a function in Folk High Schools? Through a study using a qualitative interview method, the need and the expectation of a special educator in mathematics were investigated. From two different Folk High Schools six employees from three different categories; principals, teacher in mathematics and assistants were interviewed. In the interviews an expression of a need for special education among the pupils were addressed. This need was shown to be fulfilled through the Folk High Schools way of teaching. The Folk High School education system is built on good communication between pupils and teachers and an extended collaboration between professions. A special educator can contribute with new tools for education in mathematics and develop the local school environment at the Folk High School.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förväntningar rektorer och ämneslärare i svenska respektive matematik har på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Studien kan bidra till att fylla en kunskapslucka genom att den utfördes bland rektorer och ämneslärare verksamma på gymnasiet samt att studien särskilde förväntningar på speciallärare i inriktningarna språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Studien byggde på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor som besvarades av totalt 162 rektorer, svensklärare och matematiklärare. De slutna frågornas svar analyserades kvantitativt i tabeller och diagram och de öppna frågornas svar analyserades kvalitativt genom att de delades in i olika kategorier. Studiens resultat visade att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas förväntningar på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Resultatet visade även att deltagarna har ett i huvudsak kategoriskt synsätt på skolsvårigheter och specialpedagogiska insatser förväntas främst vara åtgärdande på individnivå.