<p>Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.</p>

<p>I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.

Syftet med vår studie är att utifrån en sociologisk frågeställning belysa utvecklingenav spel om pengar över tid. Vidare vill vi också se hur spelandet övergår från sporadiskt spelande till mer vanemässigt spelande samt utvecklingen av ettspelberoende och hur detta kan avlösas av en situation utan spel. Vi är riktigt intresserade utav processen in i ett spelberoende och vilka faktorer som ligger till grund att en person utvecklar ett spelberoende samt vägen ur. Detta är inte likaväl belagt i forskningen och därför har vi valt att uppmärksamma det. De frågeställningar vi kommer att belysa i uppsatsen handlar om vilka förhållanden som bidrar till att en person börjar spela om pengar och hur någon tar sig ur sitt spelberoende. Metoden som användes var kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med fem män som tidigare varit spelberoende. Resultatet av studien visar på att enligt intervjupersonernas berättelser så var det deras familjeförhållanden samt omgivning som var orsaken till att dem kom i kontakt med spel. Det kan konstateras nu i efterhand att våra fem intervjupersoner satt sig själva i enormt höga skulder på grund av spelandet. De har alla fått välja mellan att gå under eller söka hjälp. Valet blev att söka hjälp och alla har hittat en väg ut från spelberoendet trots att det krävdes förödande konsekvenser. Idag arbetar dem som stöd och rådgivare på en spelberoendeförening i Västsverige emot spelberoende.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning. Det övergripande skälet till att informanterna begick brott var de finansiella påfrestningarna, men bekräftelse och status var också bidragande faktorer.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen. Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel. Det är dubbelt så många pojkar än flickor som har problem med spelande. Problemspelande flickor har i större utsträckning fler psykiatriska diagnoser och depressiva symptom än flickor utan problem. Problemspelande flickor har större riskfylld alkoholkonsumtion än pojkar. Inga samband har hittats mellan problemspelande ungdomar och föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Resultaten som har framkommit i studien, har kritiskt granskats och diskuterats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.</p>

<p>Studien var en kvantitativ undersökning som genomfördes vid Socialhögskolan i Stockholm. Syftet med denna C-uppsats var att öka kunskapen om socionomstuderandes kunskaper och attityder till spel och spelberoende. Forskningsfrågorna var: ”Vilka kunskaper och attityder kan socionomstuderande ha till spel och spelberoende?”, ”Finns det bland socionomstuderande några skillnader i attityder till spelberoende jämfört med attityder till alkoholberoende?” samt ”Finns det några skillnader, i kunskaper och attityder till spel och spelberoende, beroende på hur långt man har kommit i socionomutbildningen?. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning i två klasser ur termin 1 och två klasser ur termin 5. Resultatet av undersökningen visade att studenterna hade en viss kunskap på området samt att det fanns skillnader i attityder beroende på hur långt studenterna kommit i sin utbildning. Resultatet visade också att det fanns attitydskillnader i jämförelse mellan spel och alkoholberoende. Materialet analyserades med utgångspunkt från våra forskningsfrågor utifrån kognitiv teori och det socialkonstruktivistiska perspektivet.</p>

Syftet med studien har varit att analysera spelberoende personers process genom en kris och dess lärande. Studien har gjorts genom kvalitativa livsberättelseintervjuer, tematisk analys och Mezirows tio faser vilka utgår från fas ett: ett desorienterat dilemma. I studien undersöktes hur en spelare tar sig igenom en allvarlig kris och vad individen lär sig under en kris. De tio faserna har sökts i materialet och sedan knutits till sju teman: Kris, Lögner, Avslöjandet, Ta tag i problemen, Socialt stöd och relationer, Lärdomar och utveckling samt Efter krisen. Analysen och resultatet har visat att nästan alla Mezirows faser finns i processen hos de spelberoende. Det betyder att resultatet till stora delar bekräftar teorin och analysmetoden. De intervjuade har genomgått faserna 1-9 förutom hos en person där fas fyra inte kan bekräftas. Om fullständig transformation har uppnåtts kan studien inte med säkerhet fastställa. Det finns skäl att tro att deltagarna har närmat sig detta i olika grad. Det sociala stödet och vikten av relationer är något som tydligt framkommer i resultatet. Ambitionen har varit att studien kan komma att vara till gagn i diskussion eller utformning av framtida behandling för spelberoende.