Bakgrund: Personer med spelproblem har betydligt oftare suicidtankar, suicidplaner och suicidförsök än den allmänna befolkningen. Spelproblem är ett folkhälsoproblem då det kan ge allvarliga sociala, hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser för individen, för närstående och för samhället i stort. Syftet med den kvalitativa studien är att öka kunskapen om spelberoende samt få fördjupad förståelse för de spelfria spelberoendes upplevelser om deras väg till tillfrisknande. Metoden jag har använt mig av är kvalitativt inriktad forskning till följd av att jag vill förstå problemspelares upplevelser och syn på deras livsvärld och på så sätt få detaljrika berättelser. Resultatet av studien är att åtta kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med åtta spelfria spelberoende från tre ideella föreningar i tre olika städer i landet. Intervjumaterialet har därefter analyserats utifrån två teoretiska verktyg; Känsla av sammanhang (KASAM) och stigma. Slutsatsen av studien är att intervjupersonerna hade upplevt personlighetsförändringar där lögn, manipulationer och stjäla pengar blev deras vardag. De levde i sin bubbla för att de kände skam och skuld över att berätta för sina närstående om spelberoendet som orsakade förödande negativa konsekvenser för deras psykiska hälsa, sociala relationer och ekonomi. Vägen mot tillfrisknandet har varit i samband med kapitulationen och stödet från anhöriga men framförallt från självhjälpsgrupperna som har varit avgörande för upprätthållandet av återhållsamheten. / Background: People with gambling problems have significantly more frequent suicidal thoughts, plans and suicide attempts than the general population. Gambling problems are a public health problem as it can have serious social, health and economic consequences for the individual, for relatives and for society as a whole. The purpose of the qualitative study is to increase knowledge about gambling addiction and gain an in-depth understanding of the former gambling addicts´ perceptions and experiences about their path to recovery. The method I have used is qualitative research as a result of the fact that I want to understand problem players' experiences and views of their world of life and thus get detailed stories. The result of the study is that eight qualitative research interviews were conducted with eight former gambling addicts from three non-profit support groups in three different cities in the country. The interview material was then analyzed based on two theoretical tools; Sense of coherence (SOC) and stigma. The conclusion of the study is that the interviewees had experienced personality changes where lying, manipulation and stealing money became their everyday life. They lived in their bubble because they felt ashamed and guilty about telling their loved ones about gambling addiction that caused devastating negative consequences for their mental health, social relationships and finances. The path to recovery has been in connection with the capitulation and support from relatives, but above all from the self-help groups that have been crucial for maintaining restraint.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka och kritiskt reflektera hur de berörda aktörerna i Halmstad utifrån befintliga resurser arbetar förebyggande med spelproblematiken. Detta vill vi undersöka i relation till den snabba utvecklingen av spelmarknaden och samhällets risker samt hur dessa påverkar utvecklingen av spelberoende. Genom att analysera samverkan mellan olika aktörer har vi skapat en bild om hur arbetet inom spelproblematiken utförs i Halmstad. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och analyserades med stöd i utvalda teorier. Risksamhällets teori kompletteras med utgångspunkt i begreppet ackumulation genom fråntagande och relateras till spelmarknadens utveckling och spelreklam som bidragande faktorer till att börja eller fortsätta spela om pengar. Riskerna belyses ur ett mikro- och makroperspektiv där individers livsvillkor och samhället i stort påverkas. Teorin om Jämlikhetsanden, bidrog till en förklaring om strävan efter en högre social status genom snabba pengar. Den lärande organisationsmodellen användes som komplement till den byråkratiska modellen för att nå en utveckling inom samverkan i arbetet. Med utgångspunkt i begreppen personliga bekymmer och allmänna problem beskrevs en viktig del av resultatet som visade ett stort mörkertal i frågan.  Från och med den 1 januari 2018 är kommuner, landsting och regioner förpliktade att förebygga spelproblem. Det innebär att personer med spelproblem har samma rätt till hjälp och stöd som personer med alkohol- eller drogproblem. Resultatet visade att lagändringen inte implementerats på samtliga verksamheter och att det finns ett behov av utveckling inom det förebyggande arbetet. / The purpose of this qualitative study is to map how the invlovled actors, based on existing resources, work preventively with the gamblingproblem. We want to examine how the work is carried out in relation to society's risks and development, and how these factors influence the development of gambling addiction. By analyzing the interaction between different actors, we have created a picture of how the work with the gambling problem is carried out in Halmstad. The study was interpreted from a hermeneutic perspective and was analyzed with support from selected theories. The risk society's theory is supplemented on the basis of the concept of accumulation by dispossession and is related to the game market's development and gambling advertising as contributing factors to starting or continuing to play for money. The risks are highlighted from a micro- and macro-perspective where individuals' living conditions and society as a whole are affected. The spirit level theory contributed to the explanation about the pursuit of a higher social status through quick money. The learning organizational model was used as a complement to the bureaucratic model in order to achieve a development within collaboration at work. The structural issues and personal troubles concept, an important part of the result was described, which showed a great deal of darkness on the issue. As of January 1st, 2018, municipalities, county councils and regions are obliged to prevent gambling problems. This means that people with gambling problems have the same right to help and support as people with alcohol or drug problems. The result showed that the change to the law was not implemented on all activities and that there is a need for development in the preventive work.

<p>The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: <em>the normal gambler</em>, <em>the professional gambler </em>and<em> the problem gambler</em>. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible.</p>

The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: the normal gambler, the professional gambler and the problem gambler. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible.

Syftet med denna studie var att svara på hur personer med ett icke aktivt spelberoende beskriver sin situation som spelberoende. Studien bygger på fem intervjuer som transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Analysen bygger på tidigare forskning och teorin the defining moment av Devine och Sparks (2014) samt Beckers (2006) avvikelseteori. Resultatet presenteras med hjälp av teman och kategorier. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplevde negativa konsekvenser till följd av spelandet. Konsekvenserna kunde visa sig ekonomiskt, hälsomässigt, socialt, arbetsmässigt samt påverkade även respondenternas närstående. Vidare framkom att samtliga respondenter ägnade en stor del av sin tid till att spela. Motivation var en stor faktor till att respondenterna till slut lyckades med sitt utträde ur spelberoendet. / The purpose of this study was to answer how people with a non-active gambling addiction described their situation as gambling addicts. The study is based on five interviews that were transcribed and then analyzed using a content analysis. The analysis is based on previous research and the theory the defining moment by Devine and Sparks (2014) aswell as Becker (2006) theory about outsiders. The result is presented with the help of themes and categories. The study results show that all respondents experienced negative consequences as a result of gambling. The consequences could prove economically, health, social, at the workplace and also affected the respondents relatives. Furthermore, it was found that all respondents spent a great deal of their time playing. Motivation was a major factor in the fact that the respondents eventually managed to withdraw from the game addiction.

Spelberoende är ett allvarligt folkhälsoproblem som förorsakar en rad negativa konsekvenser för individer, där spelberoendet ofta är kombinerat med samsjuklighet, vilket gör problematiken mer komplex. På grund av denna problematik är det viktigt att ta reda på hur behandlare uppfattar behandlingsmetoder. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares uppfattningar av behandlingsarbetet med personer som har spelberoende i kombination med samsjuklighet. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer med behandlare. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna belyser vikten av att integrera och anpassa olika metoder, teorier, besitta ett brett förhållningssätt och att samverka med andra aktörer för att kunna bemöta och behandla denna komplexa målgrupp. En slutsats är att behandlarna tycks ha en medvetenhet av behandlingsarbetet som tvärdisciplinärt där arbetet med olika behandlingsmetoder används eklektiskt. Studien påvisar behovet av ytterligare forskning och mer förebyggande arbete. / Gambling addiction is a public health problem that causes negative consequences for individuals, where gambling addiction is often combined with co-morbidity, which makes the problem more complex. Because of this problem, it is important to examinate how therapists perceive treatment methods. This study aimed to investigate therapists' perceptions of the treatment work, with people who have gambling addiction combined with co-morbidity. Six semi-structured interviews were conducted with therapists based on a qualitative approach. The material was analyzed through thematic analysis. The results indicate that the therapists highlight the importance of integrating and adapting different methods and theories, having a broad approach and cooperation with other actors to treat this complex target group. A conclusion is that the therapists seem to be aware that the treatment work is interdisciplinary where the work with different treatment methods is used eclectically. The study demonstrates the need for further research and preventive work.

<p>Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. </p><p>I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. </p><p>Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.</p>

<p>Massiva onlinerollspel är idag mycket populära och försäljningen och spelandet utav dessa ökar markant. I och med detta väcks frågan om vad det är i dessa onlinespel som gör att människor spelar och fortsätter spela. Denna uppsats inriktas främst mot MMORPG:s, Massively Multiplayer Online Role-Playing Games, då författarna anser att det är i denna onlinespelsgenre den största möjligheten att finna och definiera de faktorer, som påverkar</p><p>spelares vilja att spela, finns. För att ta reda på dessa faktorer skapades en enkät vars frågor utformades med en gameflowmodell i baktanken. Denna enkät lades sedan ut på sex olika onlinespelsanknutna forum, där totalt 105 spelare anonymt deltog. Den bygger dock även på tidigare gjorda undersökningar och rapporter om onlinespelandets anledningar, analyserade artiklar inom ämnet MMORPG spel och sist men inte minst författarnas egna erfarenheter utav MMORPG spel.</p>

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

Massiva onlinerollspel är idag mycket populära och försäljningen och spelandet utav dessa ökar markant. I och med detta väcks frågan om vad det är i dessa onlinespel som gör att människor spelar och fortsätter spela. Denna uppsats inriktas främst mot MMORPG:s, Massively Multiplayer Online Role-Playing Games, då författarna anser att det är i denna onlinespelsgenre den största möjligheten att finna och definiera de faktorer, som påverkar spelares vilja att spela, finns. För att ta reda på dessa faktorer skapades en enkät vars frågor utformades med en gameflowmodell i baktanken. Denna enkät lades sedan ut på sex olika onlinespelsanknutna forum, där totalt 105 spelare anonymt deltog. Den bygger dock även på tidigare gjorda undersökningar och rapporter om onlinespelandets anledningar, analyserade artiklar inom ämnet MMORPG spel och sist men inte minst författarnas egna erfarenheter utav MMORPG spel.