<p>Sammandrag</p><p>Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.</p><p>I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser. Att det är tidskrävande framkommer i intervjuerna och känslan av att dokumentation ses mer som ett måste än en möjlighet framträder diskret.</p>

<p>The aim of this thesis is to establish whether In Cold Blood could be considered to be the true account Truman Capote intended it to be. Capote spent many years researching the murder in Kansas with the aim of writing a news story in the style of fiction. Even so, this essay argues that it is not a completely true account. In order to reach a conclusion this essay studies the concept of new journalism and answers the following questions:</p><p>•What are the problems of depicting reality in writing?</p><p>•What narrative techniques are found in In Cold Blood?</p><p>•Is In Cold Blood subjective or objective in its portrayal of the story and its characters?</p><p>The conclusion also shows that In Cold Blood is too manipulated and subjective in order to be seen as a completely true account that can be read as a news story. It is merely one view of the murder and In Cold Blood is therefore best read as a fiction novel.</p>

<p>This study sets out to investigate the extent to which slasher movies can be said to carry out linguistic female stereotyping in their portrayal of female characters. It has been proposed (cf. Coates 1993)that female speech is often associated with politeness, tentativeness, talkativeness and weaker expressions in comparison with men, descending from a female subculture (Graddol & Swann 1989: 90). Considering this, a stereotypical profile was created, consisting of linguistic features such as hedges, questions, expletives, empty adjectives and verbosity, through which the former characteristics may be manifested. The stereotypical profile was then applied to the corpus consisting of the transcripts of the two slasher movies "Halloween" and "I Know What You Did Last Summer". Evidence of all linguistic features mentioned above was found in the corpus, and the female characters' use of these features did match, to a considerable extent, the stereotypical profile.</p><p>Keywords: linguistics, female stereotyping, gender, horror</p>

<p>Abstract</p><p>This essay deals with the creation and usage of nicknames in synchronous CMC. Nicknames from four different IRC chat conversations related to three different topic groups have been examined. The method draws on Bechar-Israeli’s (1996) categorisation of nicknames, which has been adapted to suit the type of data sampled. Three research questions have been posed, which, in view of other studies related to this field of research (e.g. Ellison et al. 2006, Scheidt 2001, Chester & Gwynne 1998, etc.) have been examined to obtain information about the degree of anonymity and the topic-relatedness of nicknames used in chatrooms. The results show that users participating in synchronous CMC indeed follow topic-related rules for self-presentation and that anonymity has varying importance in different chatrooms.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.</p>

<p>This essay analyses fifty electronic Nigerian scam letters or spam in order to find out whether they can be considered a genre of their own according to Swales’ (1990) definition. It is comparing the Nigerian scam letters to sales promotion letters, as presented by Bhatia (1993). The functional moves Bhatia (1993) found in the sales promotion letters were applied to the Nigerian scam letters, and three functional moves unique for the scam letters were established. The functional moves specific to the Nigerian scam letters together with the scam letters’ compatibility with Swales’ (1990) definition of genre, give support for this essay’s argument that the Nigerian scam letters constitute a genre of their own.</p>

<p>Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan. C-uppsats, 10 p.) Växjö universitet, Institutionen för humaniora (GLC180).</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande, hos en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen gjordes med fallstudien som metod. Flera informationskällor användes: intervjuer; skriftliga dokument i form av läsloggar och skönlitterära texter. Resultatet visar att Anton, det unika fallet, utvecklat sin läsning, det vill säga ökat sin kompetens både språkligt och litterärt samt utvecklat läslust. Det har också framkommit att talboken har varit det medel som gjort att detta varit möjligt för Anton, trots hans läs- och skrivsvårighet.</p>

<p>Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.</p><p>För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede. De elever som erbjöds tekniska läshjälpmedel är de som har stora svårigheter i läsprocessen och därmed uppnår de inte kursplanens mål.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor:</p><p>· Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet?</p><p>· Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden?</p><p>Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten.</p><p>Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet.</p><p>Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.</p>

<p>I den här undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolår. Skillnader i texterna jämförs på helhets-, menings-, ord- och teckennivå, mellan de olika skolåren. Tjugo texter, tio från skolår 3 och tio från skolår 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jämn könsfördelning och hälften har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolåren är små och främst på menings- och ordnivå. I skolår 5 skriver eleverna fler fullständiga meningar, använder fler långord och färre särskrivningar men textlängderna varierar mer än i skolår 3. Oavsett skolår använder eleverna sagans berättelsestruktur, avslutar meningarna med punkt och använder initial versal. Några elever skriver korta texter, har en enkel syntax eller skriver inte enligt skrifspråkets normer, vilket kan tyda på att eleverna har språksvårigheter eller svenska som andraspråk.</p>