The notion that prediction plays a role in language processing is getting less controversial, however research and discussion is ongoing as to the nature and extent of its involvement. Previous studies have mainly focused on prediction during comprehension in restricted paradigms. The current fMRI study makes use of the information theoretic measure of surprisal to investigate the neural basis of predictability during conversation. A computational model determined surprisal for each word of 288 minutes (4.8 hours) of existing conversational data summed up over twenty-four healthy participants and a confederate. Areas sensitive to surprisal for comprehension were the bilateral superior temporal and middle temporal gyri. In production, areas sensitive to surprisal were the bilateral supplementary motor area and sensorimotor areas, importantly extending to the inferior frontal cortex in the left hemisphere. We conclude that predictability during language processing plays a role at the level of word form also during conversation. A novel finding is an asymmetry for the surprisal effects on production and comprehension, respectively. This thesis also shows the viability of combining computational and neuroscientific methods to study linguistic data from naturalistic language use. / Uppfattningen om att förutsägelser är i bruk vid språkprocessning blir allt minde kontroversiell, men forskning och diskussion pågår fortfarande om dess natur och omfattning. Tidigare studier har främst fokuserat på förutsägelse vid förståelse i begränsade paradigm. Den aktuella fMRI-studien använder det informationsteroretiska måttet surprisal för att undersöka de neurala korrelaten för förutsägbarhet under konversation. En beräkningsmodell tog fram surprisalvärden för varje enskilt ord från 288 minuter (4,8 timmar) av befintliga konversationsdata summerat över tjugofyra friska deltagare och en forskningsledare. Områden som var känsliga för surprisal vid förståelse var bilaterala superiora temporala och middle temporala gyrus. Vid produktion var områden känsliga för surprisal de bilaterala supplementära motorområdena och sensorimotor områdena, av vikt också med utbredning till inferiora frontala cortex i vänstra hemisfären. Vi drar slutsatsen att förutsägbarhet under språkprocessning är i bruk på ord-nivå, också under konversation. En ny upptäckt är en asymmetri för surprisaleffekter på produktion respektive förståelse. Denna uppsats visar också på användbarheten av att kombinera beräknings- och neurovetenskapliga metoder för att studera lingvistisk data från naturligt språkbruk.

Aim and research questions: The study examined how text comprehension of middle school students in Sweden changed depending on the modalities of reading and speech synthesis. Impact on the outcome based on factors such as decoding ability, working memory, gender and multilingualism were examined. A new text comprehension test was evaluated. Method: Questionnaires and measuring instruments including the text comprehension test were used in an in-group design. Results: In the given sample (N=94), reading generated best results on the text comprehension test in comparison to speech synthesis. The effects were strongest in the group with weaker decoding ability. No significant correlations were found when working memory or gender was taken into account. The results of the study showed that monolingual participants got better results on the text comprehension test after speech synthesis than multilingual participants. Conclusion: The study found significant differences between modalities, where reading generated better results on the text comprehension test than speech synthesis. Multilingual children scored significantly lower with speech synthesis than monolinguals. Further studies are required. / Syfte och frågeställningar: Studien undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever i Sverige förändrades beroende på modaliteterna läsning respektive talsyntes. Påverkan på utfallet utifrån faktorer som avkodningsförmåga, arbetsminne, könstillhörighet och flerspråkighet undersöktes. Ett nytt textförståelsetest utvärderades. Metod: Frågeformulär och mätinstrument inklusive textförståelsetestet användes i en inomgruppsdesign. Resultat: I givet urval (N=94) gav läsning bäst resultat på textförståelsetest i jämförelse med talsyntes. Effekterna var starkast i gruppen med svag avkodningsförmåga. Inga signifikanta korrelationer hittades när hänsyn togs till arbetsminne eller könstillhörighet. Studiens resultat visade att enspråkiga deltagare fick bättre resultat på textförståelsetestet efter talsyntes än flerspråkiga deltagare. Slutsats: Studien fann signifikanta skillnader mellan modaliteterna, där läsning gav bättre resultat på textförståelsetest än talsyntes. Flerspråkiga barn fick signifikant sämre resultat med talsyntes än enspråkiga. Vidare studier krävs.