The purpose of this project is to examine how educationalists work with children’s language development in a Reggie Emilia- and in one Montessori preschool. I am going to compare these two educational philosophies and search for differences and similarities in how they approach language development. The background of the study is the key role that language development plays when preparing children for later studies in comprehensive school. Information has been gathered both through present specialist literature as well as through interviews with educationalists from the different educational philosophies.  I have also made direct observations of some of the different activities performed by the educationalists. It was harder than I thought to get answers for the questions at issue because language developement in preschool is an extensive field of study and there is much to examine. The analysis and result has been carried out and presented according to language expert Veli Tuomelas principles in language. The study shows that there are some differences but that the preschools mainly operate in similar ways.

Syftet med studien är att beskriva och reflektera kring ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan, med fokus på att tala, läsa och skriva. Vidare är syftet att observera hur ett antal barn agerar i det språkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utsträckning ett sådant arbetssätt skulle kunna vara förebyggande av språksvårigheter. I denna observationsstudie av ett språkstimulerande arbetssätt bland femåringar på en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollärare och genomfört observationer av miljön och barnen, både enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med språket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien är: samling och samtal, lust och lek, högläsning, miljö, material och språklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av språksvårigheter bland barnen. Dessa teman följer med genom hela studien. I litteraturstudien beskrivs bland annat hur man arbetar med ”Före Bornholmsmodellen” och ”God läsutveckling”, här framkommer också att man genom att arbeta förebyggande med språkstimulering i förskolan, kan förhindra att det uppstår språksvårigheter senare i barnens språkutveckling. I resultatdelen finns det exempel på barnens lust att lära, särskilt i leken. I diskussionen reflekterar jag kring det språkstimulerande arbetet i allmänhet, men också specifikt kring arbetet i den observerade barngruppen. Kunskapen är gratis, men leken är frivillig, detta gäller allt arbete med språket inom förskolan, tror jag.

Studien behandlar förskollärares syn på en social och fysisk språkstimulerande miljö i förskolan. Detta med fokus på förskollärares användning av språkstimulerande strategier samt utformningen av en flexibel lärmiljö som kan främja barns utveckling och lärande. Densociala och fysiska miljön i förskolan är nära sammankopplade och har stor betydelse för barns utveckling av språket. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt där samspel och kommunikation är betydelsefulla aspekter för att främja barns utveckling och lärande. En föränderlig miljö som innehåller intressanta samt utmanande artefakter, det vill säga material, kan bidra till barns samspel och kommunikation i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med den sociala och den fysiska språkmiljön i förskolan för att stimulera barns språkutveckling. Metoden utgår från en kvalitativ undersökning i form av intervjuformulär. Syftet med intervjuformulären är att ta reda på förskollärares beskrivningar om hur de nyttjar den fysiska miljön i förskolan samt hur de beskriver att de använder den sociala språkmiljön för att främja barns språkutveckling. Deras beskrivningar av den fysiska och sociala språkmiljön i förskolan är väsentliga för att få svar på studiens syfte. I studiens resultat framgår det att förskollärarna är medvetna om att den sociala och fysiska språkmiljön hör nära samman. Förskollärarna beskriver att de använder språkstimulerande strategier för att främja barns utveckling av språket såsom att dela in barnen i mindre grupper och erbjuda dem ett varierat utbud av material. Resultatet visar att förskollärarna försöker utforma en flexibel språkmiljö utifrån barns intressen och behov för att främja samspel och kommunikation.

Litteraturstudien gjordes i syfte att undersöka hur språkstimulerande övningar, såsom rim, ramsor, sång och musik hjälper elevers bildning av fonologisk medvetenhet. Studiens frågeställning mynnar ut i; Hur påverkar arbete med språkstimulerande övningar som rim, ramsor, sång och musik lågstadieelevers fonologiska medvetenhet? Inledningsvis presenteras styrdokument, vetenskapliga artiklar och litteratur som förklarar syftet med användning av språkstimulerande övningar. Det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat är vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att rim, ramsor, sång och musik bidrar till fonologisk medvetenhet hos elever. En annan slutsats som kunde dras av resultatet var att de språkstimulerande övningarna hade bäst resultat bland elever i de lägre årskurserna. Samtliga studier i resultatet visar ett samband mellan fonologisk medvetenhet och elevers läsutveckling.

Flerspråkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lärare vars uppdrag bland annat är att stödja och stimulera barnets språkutveckling i det svenska språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med flerspråkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlärning och språkutveckling. Vi undersökte också skillnaden i val av arbetssätt beroende på lärarens utbildning och därför intervjuade vi även lärare som har svenska som andraspråk i utbildningen. Genom att vara med och observera några lärarledda undervisningstillfällen i två förskoleklasser hoppades vi på att se en variation av olika arbetssätt som lärare använder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst. Dessutom visade det sig att lärarens förhållningssätt spelar en avgörande roll för val av arbetssätt och hur det valda arbetssättet utförs av läraren. / Multilingual children in a preschool group can be challenging for teachers whose mission is to support and stimulate the child's language development in the Swedish. The purpose of this study was to examine how teachers, working with bilingual children in today's preschool, stimulate their learning and language development. We also investigated the difference in the choice of approach depending on the teacher training and therefore we interviewed also teachers who have Swedish as a second language in education. By being with and observing some instructor-led training sessions in two preschool classes we were hoping to see a variety of different approaches that teachers use and during the interview discuss these choices. The conclusion we came to is that there is no single approach that is language developing but a mixture of them promotes language development best. In addition, it was found that the teacher's attitude plays a crucial role in choosing the way of working and how the chosen approach is performed by the teacher.

Studiens syfte är att undersöka den språkliga och kommunikativa interaktionen i informella lärsituationer som upprepas dagligen, och pedagogens roll i dessa. Den lärsituation som undersöks är rutinsituationen påklädning inför utevistelse. För att utreda syftet ställs de två problemfrågorna Vilken typ av språklig och kommunikativ interaktion förekommer vid de dagliga rutinsituationerna? och Vilken är pedagogens roll i barns språkutveckling vid rutinsituationen? Företrädesvis används Lev Vygotskijs och John Deweys teorier om språkutveckling och samspel. Det empiriska material som ligger till grund för studien är intervjuer med pedagoger i verksamheten och metoden är av kvalitativ art. Analysen av materialet visar att språklig och kommunikativ interaktion förekommer både mellan barn-barn och barn-vuxna. Interaktionen mellan barnen består mest av ett samspel som skapar inblick i varandras liv och vardag medan interaktionen mellan vuxen och barn är av mer vägledande art där den vuxne hjälper barnet att förstå sin vardag genom språkliga benämningar och begreppsbeskrivningar. Pedagogernas medvetenhet om rutinsituationen som språkutvecklande finns men får enligt intervjuerna en mer undanskymd roll på grund av stort barnantal i grupperna och stressig situation. Dock visar studien att pedagogernas kommunikativa interaktion är språkstimulerande även då den inte utförs medvetet och torde därför kunna utvecklas ytterligare.

Studiens syfte var att undersöka varför flerspråkiga barn lämnar förskolan med otillräckliga kunskaper i svenska samt hur den fysiska miljön och undervisningen påverkar flerspråkiga barns språkutveckling. För att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor använde vi oss av kvalitativ metod med semistrukturerad intervju som verktyg och en innehållsanalys där kategoriseringsmetoder tillämpades. Åtta förskollärare och två specialpedagoger på fyra förskolor intervjuades i studien. I analysarbetet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och viktiga begrepp i perspektivet: den proximala utvecklingszonen, mediering, scaffolding och appropriering. Resultat visade att kunskaper om modersmålet betydelse för barns språkinlärning saknas i organisationen och pedagoger är osäkra kring hur undervisningen anpassas till flerspråkiga barn. Barnen exponeras för lite för det svenska språket och gruppsammansättningen där annat språk än svenska dominerar påverkar också språkinlärningen. Språkpolicy saknas på alla förskolor vilket skapar osäkerhet kring arbetssätt. Den fysiska miljön är anpassad utifrån tillgänglig pedagogik och tillgängliga lärmiljöer men dessa anpassningar ses inte som språkutvecklande. Samverkan mellan specialpedagoger och arbetslaget är betydelsefull men tydligheten behövs kring hur organisationen ska anpassas utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. Specialpedagogiska kunskaper bidrar till tydliggörande pedagogik och tillgängliga lärmiljöer men enligt förskollärare bidrar inte dessa till flerspråkiga barns språkutveckling vilket betyder att kunskaper som specialpedagogen bidrar med tas inte till vara.

<p>Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.</p>

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.

During my studies and my work as a teacher and school librarian, I have come into contact with different reading and language stimulating activities. I wanted to study how school librarians work with gamified booktalks and how they perceive students' participation. The purpose of the study is to help show how some selected school librarians use gamified booktalks and how they experience students' participation and interest in reading during and after gamified booktalks. My questions in this study:   -    How do school librarians reason about gamified text conversations as reading-promoting activities for the students in the school? -    How do school librarians experience that gamified text conversations affect reading interest and participation? The study shows that school librarians agree that gamified booktalks are a new and interesting way of working that they want to use to develop more and that they perceive it as an inspiring form of teaching for students. The school librarians also experience that students become more involved and engaged during and after the gamified booktalks. The study also shows that school librarians want to collaborate with teachers in gamified booktalks, but it is difficult to get time for planning together.