I dagens skola är det vanligt att elever pratar mer än ett språk och har ett annat modersmålän svenska. Flerspråkiga klassrum ställer högre krav på lärarens förmåga att undervisa påett sätt som tar hänsyn till alla elevers individuella förutsättningar. Syftet med den härkunskapsöversikten är att ta del av den forskning som finns kring hur undervisning kanbedrivas i flerspråkiga klassrum på ett sätt som främjar andraspråkselevers lärande. Genomtolkning av vetenskapliga artiklar har vi sökt svar på frågeställningarna “vilka faktorerpåverkar andraspråkselever lärande?" och “vilka didaktiska val kan lärare göra för attfrämja andraspråkselevers lärande i ett flerspråkigt klassrum?”.I analysen av materialet har det blivit tydligt att det finns en homogen språknorm både iskolans styrdokument och i den undervisning som bedrivs, vilket i sin tur påverkarandraspråkselevers lärande negativt. Om flerspråkigheten istället ses som en tillgång ochfår ta plats i undervisningen gynnar det lärandet. Något som också har positiv inverkan förandraspråkselever är ett helhetsperspektiv på elevens utbildning, där undervisningen isvenska som andraspråk och modersmålsundervisningen inte separeras från övrigundervisning. Det är viktigt att det finns en kollegial samsyn och att alla lärare arbetar påett språkutvecklande sätt och gemensamt tar ansvar för elevens skolgång. Undervisningenska differentieras med hänsyn till varje elevs bakgrund, språkliga förutsättningar och behov.Gruppbaserade aktiviteter med mycket interaktion främjar språk- ochkunskapsutvecklingen hos andraspråkselever. Läraren har en viktig roll och behövermedvetet skapa språkutvecklande interaktionsmönster och fungera som en brygga mellanvardagsspråk och ämnesspråk.

I denna kvalitativa studie undersöktes hur förskollärare anser sig använda högläsning i verksamheten, samt att undersöka hur pedagogerna uppfattar att högläsningen bidrar till barnens språkliga utveckling. Fem förskollärare observerades och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys för att hitta likheter och olikheter i förskollärarnas svar. Vår studie visade att förskollärare anser att högläsningen är viktig för barn, dock visade intervjuerna på att det perfekta högläsningstillfället för förskollärarna såg olika ut. Faktorer som spelade in var den socioekonomiska status upptagningsområdet hade, tid för planering, gruppstorlek, samarbete med bibliotek samt verksamhetens rutiner. Skillnaderna som gestaltade sig var dels hur ofta högläsningen skedde, hur förskollärarna valde att involvera barnen i läsningen, vilka böcker som användes, samt vilka förväntningar förskollärarna hade på högläsning vid olika tidpunkter på dagen. Trots skillnader och likheter visar denna studie på att förskollärare nedprioriterar högläsningen till fördel för annat, trots att förskollärarna var väl medvetna om att högläsningen gynnade barnens språkliga utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

No description available.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i SO-undervisning för elever som har svenskasom andraspråk. Examensarbetets syfte är att undersöka och få en inblick i de svårigheterlågstadielärare upplever när de undervisar elever som har svenska som andraspråk ochflerspråkiga elever i SO, samt hur lärarna ser på de metoder som de använder sig av för attgynna och stödja andraspråkselevers kunskapsutveckling och lärande. De teoretiskaperspektiven som vi har utgått är ifrån är transspråkande, sociokulturellt perspektiv, samtscaffolding. Vi har också läst på om tidigare forskning som bland annat pekar på att ettkooperativt arbetssätt gynnar andraspråkselevers inlärning. Tidigare forskning har också visatresultat på att transspråkande undervisning har gynnat flerspråkiga elevers skolgång i bådeUSA och i Sverige men att lärares förhållningssätt gentemot metoden spelar en stor roll förhur lyckad den är. Vi anser att det är viktigt att forska om utmaningar som svenska lärareupplever i SO-undervisning för andraspråkselever av flera anledningar. För det första tyckervi att det är viktigt att förstå vilka utmaningar elever med svenska som andraspråk står inför,detta är nödvändigt för att kunna utveckla strategier för att kunna skapa en stödjande miljöför elevernas lärande och kunskapsutveckling. För det andra anser vi att det är viktigt attlärare förstår de utmaningar som de själva står inför och möter i sin undervisning för eleversom har svenska som andraspråk. Detta är viktigt för att kunna utveckla en förståelse för debehov som andraspråkselever har i SO-ämnena och att se till att de får rätt stöd och resurserför att kunna nå den fulla potentialen.För att undersöka vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ metod iform av digitala enkätundersökningar som skickades ut elektroniskt till olika skolor i Sverige.I undersökningen deltog 22 lärare som är behöriga i SO på lågstadiet. Enkäten skickades uttill F-3-lärare på våra VFU-skolor och vi publicerade den även i två Facebokgrupper förlärare i grundskolan. Anledningen till varför vi valt att göra en kvantitativ undersökning ärför att det är lättare att nå ut till fler personer och på så sätt också lättare att dra en generellslutsats baserad på de svar vi får in. Resultatet visade att den största utmaningen för lärare ärämnesrelaterade begrepp och att på ett rättvist sätt kunna bedöma elever med bristandekunskaper i svenska, samt att bildstöd och samarbete med andra elever kan främja elevernasspråkutveckling.

Abstrakt  Syftet med denna undersökning är att studera vilken anpassning som är mest språkutvecklande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta kan möjligen leda till att pedagoger i all denna uppsjö av anpassningar som finns, kan välja och guida eleverna till att använda en anpassning som är mest språkutvecklande för eleven. Rätt anpassning kan leda till att elever utvecklar språket och på så sätt kan ta till sig ämnesstoffet.  Flera av de studier som utförts i ämnet uttrycker vikten av visuella och auditiva hjälpmedel som stöd i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Flera av undersökningarna bekräftar vikten av dessa hjälpmedel för att utveckla språket som därmed utvecklar språket och ökar förståelsen för ämnesstoffet. Undersökningarna visar att kombinationen av auditiva och visuella hjälpmedel (video) har större inverkan på elevernas förståelse kring inlärningen.  I denna studie fick en årkurs 7 där läs- och skrivsvårigheterna är allt ifrån stora till inga alls, ha en normal katederundervisning. Därefter fick eleverna tid för inlärning/repetition av innehållet antingen utan hjälpmedel eller med anpassningar kopplat till undervisningen (antingen bild- eller videostöd). Bildstödet bestod av en begreppslista där begreppen förklaras och kopplas till en bild medan videostödet bestod av korta animerade filmer. Eleverna fick därefter utföra ett test på innehållet där fokus låg på begreppsförståelse. Resultatet i denna undersökning visade att alla elever gynnades av bild- och videostöd som komplement till katederundervisningen Den anpassning som hade bäst inverkan på resultatet var videostödet, för alla elever. Då eleverna intervjuades så uttryckte även majoriteten att videostöd är en preferens vid inlärning av ämnesstoff.  Utifrån resultatet och jämförelsen med andra liknande studier så har jag dragit slutsatsen att videostöd i undervisningen visar på tendenser till att ha bäst språkutvecklande förmåga av de anpassningar som undersöktes. Trots resultatet så är det viktigt att beakta personen och att alla lär sig inte på samma sätt. Därför krävs det fler liknande studier för att kunna guida pedagoger på rätt väg till att använda ett stöd i undervisningen som passar elevens svårighet.

Studien syftade till att bidra med kunskap om hur förskolläraren ser på barns möjligheter att utveckla fonologisk kompetens genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Studien genomfördes som en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare i en inlandskommun i Norrland. Den teoretiska utgångspunkten baserades på ett sociokulturellt perspektiv och empiriskt material analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och sociokulturell teori. Utifrån studien framkommer det att förskollärarna anser att musikalisk verksamhet är en viktig del i barns språkutveckling och de ser möjligheter att bidra till barns fonologiska språkutveckling genom musiska aktiviteter. Sång, rörelse, rim, rytm och ramsor förekommer i både planerad och spontan undervisning. Varierande undervisningsformer upplevs som betydelsefulla, dels för att kunna fånga barns intresse och nyfikenhet, dels för att kunna möta barnen utifrån deras erfarenheter. Det råder en samstämmighet bland förskollärarna över att rim och ramsor är det som lockar barnen mest. Majoriteten av förskollärarna upplever dessutom att rim och ramsor är särskilt gynnsamt för barns fonologiska språkutveckling. Musikaktiviteter, med en bred variation som fångar barnens nyfikenhet, kan efter genomförd studie förstås som en nyckel som stimulerar barnens tillägnande av fonologiska färdigheter.

Syfte och förväntat kunskapsbidrag Syftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. Frågeställningar Fallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:  Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever?  Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever?  Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv? Teoretisk förankring Efter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin &amp; Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004). 4 Metod Fallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer &amp; Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. Resultat Studiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

Denna studies syfte är att undersöka hur gymnasielärare i religionskunskap ser på språkutvecklande arbetssätt och vilka metoder lärarna använder för att göra undervisningen gynnsam för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Vidare syftar studien till att synliggöra lärares arbete med ämnesspråk i religionskunskap samt vilka utmaningar detta ger i praktiken. Intervjuer med fyra gymnasielärare från två olika gymnasieskolor i Mellansverige har genomförts och materialet som samlades in synliggjorde lärarnas inställning, de metoder lärarna använder för att arbeta språkutvecklande samt de utmaningar lärarna upplevde. Resultatet visar att lärarna är överens om behovet av språkutvecklande arbetssätt i religionskunskap och att de alla arbetar språkutvecklande med hjälp av metoder grundade i genrepedagogik. De metoder som framträdde var cirkelmodellen och reading to learn. Utmaningar lärarna ser är främst att kursen Religion 1 är en kort kurs med omfattande centralt innehåll och att det krävs tid för planering och genomförande av språkutvecklande undervisning.

Studiens resultat visar att klasslärare anser att rollen som språklig förebild är en stor del av deras uppdrag. Dock är uppdraget komplext då det är tidskrävande och kräver kunskap om elevers förutsättningar och behov, samt att det kan vara svårt att få ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper där utbildningskrav skiljer sig åt. Personalens förhållningssätt påverkar hur kommunikation möjliggörs och resultatet visar på olika strategier för att öka förutsättningarna där flexibilitet, relationskompetens samt kroppsspråk synliggörs. Metoder i undervisningen är TAKK, digitala hjälpmedel och modellering. Det finns goda resurser, som hög personaltäthet, för att möjliggöra språkutveckling. Däremot påverkar kompetensen hur väl resurserna begränsar eller möjliggör språkutveckling, och där efterfrågas kompetensutveckling. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter utifrån ett organisatoriskt perspektiv men det finns utvecklingsområden i förhållande till tidsaspekter och fortbildningsbehov. Studiens slutsats är att elevernas möjlighet till språkutveckling är central i anpassad grundskola inriktning ämnesområden. Klasslärare ser den språkliga interaktionen som en förutsättning för lärande och kommunikationen som grundläggande för eleverna, varför klasslärare och elevassistenter behöver ges fler möjligheter att tillsammans arbeta för att möjliggöra detta för eleverna.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 vill utforma sin undervisning i svenskämnet för att främja andraspråkselevers språkutveckling av det svenska språket. Studien avsåg även att identifiera möjliga utmaningar i arbetet med att främja andraspråkselevers språkutveckling. Genom sex kvalitativa intervjuer med sju informanter, sammanställdes ett material som bearbetades och analyserades genom en tematisk analys. Utifrån studiens resultat identifieras flera arbetssätt i den ordinarie svenskundervisningen, som i största mån erbjuder stöd och anpassning vilket blir tids- och resursbegränsat. Slutsatsen i denna studie pekar på att ett andraspråksperspektiv på undervisningen i svenska skulle kunna vara en möjlig framgångsfaktor som främjar alla elevers språkutveckling, oavsett språklig bakgrund.