Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter av arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling i fritidshem. Forskningsfrågor för studien är: Hur arbetar lärarna i fritidshem med flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien baserades på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjumanual. Fyra lärare i fyra fritidshem på olika skolor har intervjuats. I denna studie har en innehållsanalys använts för bearbetning av insamlad empiriska data. De lärare som intervjuats för studien nämner att fritidshemmet är en bra plats för språkutvecklande arbete. De menar att den fria strukturen och möjligheten att anpassa verksamheten efter elevernas behov är fördelaktig. Lärarna nämner en rad olika verktyg och metoder som främjar lärandet i det språkutvecklande arbetssättet, till exempel bildstöd, högläsning samt arbete med teman och värdegrundsord. Lärarna talar även om ett behov av struktur och tydlighet för eleverna i det språkutvecklande arbetet, där strukturen och tydligheten bistår med att främja elevernas språkutveckling då eleverna känner till upplägget för verksamheten i fritidshemmet. De nämner även utmaningar i arbetet med de flerspråkiga elevernas språkutveckling i form av personalbrist, gruppstorlek, kompetens och behovet av välfungerande samplanering lärarna emellan.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevda språkutvecklande arbete med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken.  Studien tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om språkinlärning och synen på hur lärare bör arbeta språkutvecklande för andraspråkselever. Vygotskijs teorier om bland annat den proximala utvecklinngszonen och interaktion för lärande är grundläggande för det språkutvecklande arbetssättet.  För att samla empiri observerade och intervjuade vi fyra lärare på två skolor för att sedan kunna dra slutsatser om hur de upplever att de arbetar jämfört med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. Den insamlade data analyseras ur en innehållsanalys och ett hermeneutiskt perspektiv. Detta innebär att vi har kategoriserat och tolkat observationerna och deltagarnas intervjusvar.  Reslutatet av studein visar att många klasslärare upplever att de utgår ifrån många teorier som finns inom det sociokulturella perspektivet men att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med deras praktiska arbete. Att deras upplevelser och paktiska arbete skiljer sig kan bland annat bero på att det råder tidsbrist och resursbrist. Det kan också bero på att lärare diskuterar ämnet i arbetslaget och därmed har en samstämmig syn på andraspråksinlärning som inte nödvändigtvis stämmer överens med hur man praktiskt arbetar språkutvecklande.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen betonas i läroplanen, Lgr 11. Eleverna ska inhämta nya kunskaper samtidigt som de utvecklar sitt språk. Detta är särskilt viktigt för andraspråkselever som ska lära sig ämnen på ett för dem nytt språk. Syftet med uppsatsen är att se vilka krav läroboken ställer på elevernas språk- och kommunikationsförmåga och hur läroboken tillsammans med lärarhandledningen inbjuder läraren till att arbeta språkutvecklande i klassrummet med eleverna. I studien ingår två olika läromedel för årskurs 7-9 i två skilda ämnen, kemi och historia. Läroböckerna analyseras utifrån en läsbarhetsanalys och tar framförallt upp språk, multimodalitet, författarröst och uppgifter och krav. Analysen på lärarhandledningarna avser hur dessa kan stötta läraren i att undervisa språkutvecklande. Resultatet tyder på att läroböckerna ställer flera krav på elevernas språk- och kommunikationsförmågor, vilket eleverna behöver stöttning av läraren för att utveckla. Det framkom skillnader mellan de två läromedlen. Även om läraren får viss hjälp av läromedlen att arbeta språkutvecklande lämnas mycket upp till varje lärare.

Syftet med denna studie var att analysera samt tolka om och i så fall hur två NO-lärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling i årskurs 8 innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet och metoderna som används för insamlandet av material är intervjuer samt observationer av två undervisande lärare i NO-ämnena kemi och fysik. Resultatet visade att lärarna många gånger inte anser sig göra några specifika anpassningar för elever med svenska som andraspråk i sin undervisning, trots detta kunna studien visa att de många gånger arbetar språk- och kunskapsutvecklande. De arbetssätt som lärarna använda sig av i undervisningen var interaktion, tillämpande av språk- och ämneskunskaper, till viss del struktur samt begreppsförklaranden.

Globaliseringen har vuxit sig starkare och behovet av lärare som arbetar med språkutvecklande arbetssätt är stort under alla skolåren. Språkutvecklande arbetssätt, eller språkinriktad undervisning som det också kallas, har fått relativt stor genomslagskraft inom den svenska grundskolan men är ännu ej utbredd inom gymnasiet och gymnasieskolans yrkesprogram. Det var därför intressant att undersöka vad lärare på ett yrkesinriktat gymnasieprogram ansåg att ett språkutvecklande arbetssätt är och hur de använder det i sin undervisning. Skolverket (2013) skriver att lärare bör ge undervisning i hur det ämnesspecifika språket gestaltar sig inom ämnet och det förutsätter därmed att varje lärare arbetar aktivt för att synliggöra det så att eleverna inte går miste om specialiserad förståelse i ämnet. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och grundar sig på fyra lärarintervjuer. De intervjuade lärarna arbetar på ett yrkesinriktat program på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Studiens empiri samlades in under de enskilda intervjuerna. I resultatet framkommer vad dessa lärare anser att språkutvecklande arbetssätt är och hur de konkret använder det i sin undervisning. Lärarna lyfter framför allt vikten av att arbeta med ord och begrepp men också vikten av interaktion.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling.</p><p>Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.</p>

<p>Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.</p>

<p>Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. </p><p>Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. </p><p>Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.</p>

<p>The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.</p>