Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av litteraturval och samtal i samband med högläsning för att främja barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare sina litteraturval i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för samtal i samband med högläsning i syfte att främja barns språkutveckling? För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där centrala begrepp för teorin har varit utgångspunkt vid analysarbetet. Resultatet visar att barns intresse ofta beskrivs som utgångspunkt i valet av litteratur och att det är betydande att anpassa litteratur efter barngrupp och deras behov. De intervjuade förskollärarna är överens om vikten av att samtala och att ställa öppna frågor om bokens handling för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärarna anser att det är betydande att tillvarata barns samspel under högläsningen eftersom barn tenderar att utveckla sitt språk tillsammans med andra.

Denna studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur används i språkutvecklande undervisning av flerspråkiga elever i de tidiga skolåren. För att utröna vilken litteratur som används och hur valet motiveras, vilka förtjänster och hinder som kan förekomma med skönlitteratur samt hur lärare samverkar i arbetet har vi intervjuat undervisande lärare i skolämnena svenska, svenska som andraspråk samt i modersmålsundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare i svenska, svenska som andraspråk samt modersmål. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Databearbetningen gjordes genom allmän kvalitativ analysmetod där transkriptionerna kodades och resulterade i ett antal kategorier.  Studiens resultat visar att samtliga lärare ser positivt på skönlitteratur i undervisningen av flerspråkiga elever. Högläsning av bilderböcker är prioriterat tillsammans med diskussion om innehåll. Det råder delade meningar kring urval av litteratur samt arbetssätt men det råder konsensus kring de många vinsterna med skönlitteratur, bland annat dess positiva inverkan på flerspråkiga elevers litteracitet samt dess bidrag till vidgade perspektiv. Samverkan mellan de olika lärarna upplevs kunna underlätta och förbättra urvalet av skönlitteratur som används i undervisning av flerspråkiga elever. Dock skulle denna samverkan behöva stärkas.

I samhället idag framkommer det allt fler barn som har någon form av språkstörning. Kunskapen bör därför hållas uppdaterad bland logopeder och talpedagoger med flera och att det även finns tillgång till stöd och hjälp för dessa barn. Kommunens översikt över behovet av hjälp är också viktigt för att barnen ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Kommunen bör sedan göra det som krävs för att hjälpen för barn med språkstörning ska finnas tillgänglig i kommunen. I denna studie är vårt syfte att se vad det finns för hjälp för barn med språkstörning i olika kommuner och om hjälpen skiljer sig åt beroende på om kommunen är större eller mindre. Den frågeställning vi valt till denna undersökning är: Skiljer sig hjälpen åt för barn med språkstörningar i större respektive mindre kommuner och i så fall varför? Denna studie är kvalitativ och består av en strukturerad intervju. Frågorna har här bestämts i förväg och skickats ut till sju olika kommuner som är strategiskt utvalda. Den strukturerade intervjun har skickats iväg till kommunerna via mejl tillsammans med ett missiv efter ett telefonsamtal med oss där vi ville ha ett godkännande till att skicka frågeformuläret och missivet till dem. Resultatet visade på att större kommuner har språkförskolor medan mindre kommuner inte har inrättat några, men det visade också på att vissa större kommuner inte heller har någon sådan verksamhet. Resultatet visade också på att orsaker till att mindre kommuner inte har någon språkförskola är att barnantalet är för litet eller att de inte har så många barn med språkstörning i kommunen så att det skulle löna sig att ha denna verksamhet.

Bakgrund: Barns grundläggande språkkunskaper utvecklas under förskoleåldern (2-6år) och de befinner sig under denna period i ett språkfönster då språkutvecklingen är inne i en gynnsam fas. Upptäcks barn med språksvårigheter och får rätt insatser under denna period förbättras förutsättningarna för barnets fortsatta språkutveckling. Det är barnhälsovården och BHV-sjuksköterskans ansvar att upptäcka barn med atypisk språkutveckling, detta arbete sker genom upprepade språkbedömningar och språkscreeningar under tiden då barnet deltar i barnhälsovårdens verksamhet (0-6år). Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns språkutveckling inom barnhälsovården. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier såsom; upptäcker barn med atypisk språkutveckling, samarbetar med föräldrar och använder evidensbaserat screeningsverktyg med sex tillhörande underkategorier. Konklusion: I studien framkommer att BHV-sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar i att upptäcka barn med atypisk språkutveckling. Detta för att barn med språksvårigheter får bättre förutsättningar om insatser startar i tidig ålder. Föräldrar upplevs sakna förståelse för barnets språkutveckling och vilken betydelse språket har för barnet. BHV-sjuksköterskorna försöker skapa kunskap och förståelse för barnets språkutveckling hos föräldrarna då de har en central roll i barnets utveckling. / Background: Children's basic language skills develop during the preschool age (2-6 years) and are at this time in a positive progress of language development. If children with language difficulties are detected and gets the right support during this period of time it improves the conditions for the child’s language development. It is the Child health care nurse’s responsibility to identify children with deviant language development. Aim:  The aim of the study was to describe Child health care nurses´ experience of working with children´s language development in Child health centre. Method: An inductive approach was chosen where data was analyzed using qualitative content analysis. Eight interviews were conducted with Child health care nurses. Results:  Three categories emerged from the analysis; detects children with deviant language development, collaborates with parents and use evidence-based screening instrument with six subcategories included.   Conclusion: It emerges from the study that Child health care nurses´ experience a major responsibility to detecting children with deviant language development. This is because children with language difficulties get better prerequisites if insertion starts at early age.  Child health care nurses perceive lack of understanding from parents regarding the child´s language development and the importance of language for the child.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Syftet med studien är öka kunskapen om och förståelsen för hur elever gör genus och hur genus blir gjort. Studien är således ett försök att studera hur genus kan skapas i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. Den observerade interaktionen visar att det finns tecken på att det mellan lärare och elever utförs handlingar som bidrar till att elevers genusskapande inte förändrats i någon större utsträckning sen tidigt 1980-tal. Det som möjligen skulle kunna ses som en förändring är flickornas verbala och icke-verbala handlingar som eventuellt påverkar de observerade flickornas och pojkarnas genusskapande. En slutsats som kan dras av studien är att det finns elever som använder sig av verbala och icke-verbala performativa handlingar som redskap för sitt genusskapande i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum.

The purpose of this study is to compare differences and similarities that can be found when working with picture books in a preschool inspired by Reggio Emilia versus a traditional preschool. The purpose also includes studying these different preschools views of the picture book as a tool for stimulating children’s language development and other skills the children may gain from using picture books. Qualitative interviews were conducted with four different preschool teachers as a method to obtain the teachers own opinions and approach of working with picture books. The result shows that the picture book played a central role in both kinds of preschools. The picture book is considered to stimulate the children’s language development, fantasy, subject knowledge and giving the children an opportunity to rest for a moment. The result also yielded that the preschools pedagogical orientation is affected by the individual teachers’ attitude. The teachers’ attitude and way of working with the picture book differs depending on how they think children obtains knowledge. Because of this it has been proved difficult to demonstrate any general differences in how the preschools work with the picture book since the individual teacher’s attitude is so important for the children’s meeting with pictures and text. / Studiens syfte är att undersöka vilka likheter och skillnader som visar sig i arbetet med bilderboken inom en Reggio Emilia- inspirerad förskoleverksamhet och en traditionell förskoleverksamhet. I syftet ingår också att studera hur dessa olika förskoleverksamheter ser på bilderboken som ett verktyg i att stimulera barns språkutveckling och vilka andra kunskaper bilderboken anses bidra med till barnen. Kvalitativ intervju användes som metod för att studera fyra förskollärares uppfattningar och synsätt kring sitt arbete med bilderboken. I resultatet framgick att bilderboken har en central roll i båda de studerade förskoleverksamheterna. Bilderboken anses stimulera barnens språkutveckling, fantasi, ämneskunskaper och ge barn möjlighet till en avslappnande stund. I resultatet framgick även att förskolornas pedagogiska inriktning påverkas av den enskilda pedagogens förhållningssätt. Pedagogers syn och arbete med bilderboken skiljer sig beroende på hur de själva anser att barnen erövrar kunskap. Det har därför visat sig svårt att påvisa generella skillnader mellan hur den Reggio Emilia- inspirerade förskolan arbetar med bilderboken gentemot den traditionella då den enskilda pedagogen förhållningssätt är så viktig för barnets möte med bild och text.

Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling.

Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom. / The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

Syftet med denna studie är att med fokus på språkstörning och läs- och skrivlärande undersöka hur pedagoger ser på begreppet språkstörning, samt vilka erfarenheter de har vid undervisning av elever med språkstörning. Studien handlar om elevens utveckling när de hamnar i den situationen där en eventuell språkstörning kan bli ett hinder i språk-, läs- och skrivlärandet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på fyra olika skolor inom samma kommun. Informanterna har ingått i ett arbetslag som har erfarenhet av elever med språkstörning. De områden som valts att fokusera på är läs- och skrivlärande processen, metoder och arbetssätt och lärmiljön. Som teoretisk utgångspunkt används det sociokulturella perspektivet där kommunikation och språkanvändning är centrala begrepp, dessa begrepp utgör länken mellan barnet och omgivningen. Resultaten är uppdelade under områdena: begreppet språkstörning, metoder och arbetssätt, pedagogers erfarenheter, lärmiljön, pedagogiska utmaningar och framgångsfaktorer. Dessa områden har sedan sammankopplats i diskussionen med den forsknings- och litteraturgenomgång som genomförts. Resultatet visar att begreppet språkstörning innefattar många olika områden och används inte alltid i rätt syfte. Arbetslagen utgår alltid från flera metoder och arbetssätt, de provar sig fram och utgår från elevens behov. Viktiga aspekter i lärmiljön är att använda tydlighet, struktur, ett gemensamt förhållningssätt, fasta rutiner och att alltid ha ett mål att vara flera vuxna i klassrummet. Pedagogiska utmaningar innebär att kartlägga elevens behov för att sätta in rätta åtgärder. En språkstörning hos en elev kan yttra sig på olika vis vilket innebär behov av stöd inom flera områden.