Utgångspunkten för detta arbete är att medvetandegöra och inspirera pedagoger i förskolan hur man kan använda sig av populära småbarnslekar för att utmana toddlarnas ordförråd. Med begreppet toddlare menas barn mellan 1 och 2,5 år. Det är under de första levnadsåren som barn lägger grunden för sin språkliga utveckling behövs många olika typer av språkliga upplevelser under denna tid. Produkten har anpassats till pedagoger i förskolan och ger konkreta exempel på hur de genom pedagogstyrda lekar kan stimulera de yngre barnens utvecklande av ordförråd. Dessutom presenterar produkten hur man kan ge möjlighet till progression i barnens lärande genom att utveckla lekarna på olika sätt. De begrepp som fokuseras i lekarna är substantiv och verb då det är från dessa ordklasser barn i toddlaråldern främst lär sig ord ifrån. Produkten är utformad som en didaktisk handbok som består av: en inledande del med mer övergripande instruktioner och grundläggande kunskap, 9 populära småbarnslekar med flera utvecklingssteg samt en mindre del om hur man kan stimulera barnens ordförrådsutveckling vid sång och sagostunder. Produkten har lämnats ut till fyra förskolepedagoger som har utvärderat produktens utformning, anpassning till den tänkta åldersgruppen samt relevans.

BakgrundLiteracy ett begrepp som fått mer och mer utrymme de senaste åren. Begreppet literacyinnefattar inte endast läsande och skrivande, men idag innefattar det dessutom bilder ochandra tecken. Literacy är även något som utvecklas i samspel med den miljö man vistas i och isampel med de individer som man samspelar med. Det handlar dessutom om en förmåga attkunna ta till sig, förstå och tolka olika typer av texter.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagoger tillämpar literacy i arbetet med barn som har svenskasom andra språk, huruvida de gör det överhuvudtaget och vilka material de i så fall tar hjälpav.MetodDenna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts. De 7intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Detinsamlade materialet analyserades sedan med hjälp av kodning.ResultatResultatet visar att literacy inte är ett vedertaget begrepp i förskolans verksamhet även ompedagogerna arbetar med hur forskning och litteratur beskriver literacy. Literacy är inget sompedagogerna arbetar medvetet med. Det visar också att bokläsning är något som finnssvårigheter runtomkring på grund av brist på tid och personal.

Det övergripande syftet med denna studie var att få fram förskollärares syn på högläsning i förskolan och hur förskollärare använder både spontan och planerad högläsning. Studien gjordes genom semi-strukturerade intervjuer och deltagarna som intervjuades var fyra förskollärare som jobbade inom samma kommun. Resultatet visade att förskollärare som deltog i studien tyckte att högläsning är viktigt för språkutveckling liksom bokvalet. Resultatet visade även att användningen av planerad högläsning kunde kopplas till pågående projekt och läsvilan. Den spontana högläsningen användes mest som ett tillfälle att låta barnens inflytande gå igenom och även som ett tillfälle att läsa böcker på ett mer ingående sätt. Avslutningsvis visar studien att pedagoger kan se på högläsning som en viktig del i förskolans verksamhet och inte bara som en rutin. / The overall aim of this study was to obtain pre-school teachers' views on read-aloud in preschool and the preschool teachers use of both spontaneous and planned read-aloud situations. The study was done by qualitative semi-structured interviews and the participants interviewed were four preschool teachers who worked within the same city. The results showed that preschool teachers' views on reading aloud was that they thought reading aloud was important for language development and how they read a book and book choice was important. The results also showed that the use of planned reading aloud could be linked to ongoing projects and reading relaxation. The spontaneous reading aloud was mostly used as an opportunity to let the children´s will go through, but also as an opportunity to read books in a more detailed way. Finally, the study shows how teachers can see read-aloud as part of the preschool that is not just a routine, but an important part of the pre-school that is important for children’s development.

Children and pre-school teachers daily meet pictures in picture books, usually during planned reading sessions. The purpose of this study is to provide a picture of what strategies pre-school teachers have about the use of images in childrens literature to stimulate childrens language development. This study is a qualitative interview where I have chosen to focus on the pre-school teachers views on pictures and how they use them. This study shows that language development is a large area in which the picture is an important part. All pre-school teachers use the pictures to stimulate childrens language development. Three out of four pedagouges interviewed said that they deliberately discuss the pictures in the picture books with the children. / Bilder i barnböcker möter barn och pedagoger dagligen i förskolan, vanligen vid planerade lässtunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka strategier pedagogerna har kring användandet av bilderna i barnlitteraturen för att stimulera barns språkutveckling. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att fokusera på pedagogernas syn på bilder samt deras användande av bilderna. Denna studie visar att språkutveckling är ett stort område där bilden är en viktig del. Samtliga pedagoger använder sig av bilder för att stimulera barns språkutveckling. Tre av fyra intervjuade pedagoger svarade att de medvetet för diskussioner om bilderna i barnböckerna tillsammans med barnen.

Abstract The aim of this study is to focus on language development investigating how teachers and principals look at the concept of language development and what language developmental methods the teachers use in teaching. The study has been conducted through qualitative interviews and non-participatory observations at a primary school in a city in central Sweden. The informants in the study consist of two principals and three teachers of theoretical subjects at the senior level of the nine-year compulsory school. The theoretical point of departure is the socio-cultural theory of language use, scaffolding, proximal development and interaction. The result shows that different teaching methods and elements in a lesson where language is applied, are necessary in order to become language developing. The result also shows that important aspects of teaching are common to the three teachers, i.e design, implementation and structure, and are part of the language developmental approach, but teaching also differs depending on the subject of teaching. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att med fokus på språkutveckling undersöka hur lärare och rektorer ser på begreppet språkutveckling och vilka språkutvecklande arbetssätt lärarna använder sig av i undervisningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och icke-deltagande observationer på en grundskola i en stad i mellansverige. Informanterna i studien består av två rektorer och tre ämneslärare i teoretiska ämnen på högstadiet. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av den sociokulturella teorin där språkanvändning, stöttning, den proximala utvecklingszonen och interaktion ingår. Resultatet av studien visar att olika arbetssätt och lektionsmoment där man arbetar med språket krävs för att undervisningen ska vara språkutvecklande. Resultatet visar även att viktiga aspekter i undervisningen är gemensamma hos de tre lärarna, nämligen utformning, genomförande och struktur, och är en del av det språkutvecklande arbetssättet, men undervisningen skiljer sig också åt beroende på vilket ämne undervisningen sker i.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers use the tablet as a digital tool for children's language development. Interviews are the method used in the work. Three preschool teachers and a special pedagogue have been interviewed in the study. The result of the study shows that preschool teachers and the special pedagogue, the respondents, have knowledge of the tablet as a digital tool for children's language development. It differs slightly from the respondents. The result also shows that preschool teachers’ definition of digital literacy is about knowledge in the use of digital tools: tablets, computers and projectors, in terms of both software and hardware. Preschool teachers also feel that digital literacy is a tool for teachers and children in learning. The special pedagogue believes that with digital skills, children can use the digital tools. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder surfplattan som ett digitalt verktyg för barns språkutveckling. Intervjuer är den metod som använts i arbetet. Tre förskollärare och en specialpedagog har intervjuats i studien. Resultatet av studien visar att förskollärarna och specialpedagogen, respondenterna, har  kunskap om surfplattan som ett digitalt verktyg för barns språkutveckling. Det skiljer sig en aning mellan respondenterna. Resultatet visar också på att förskollärarnas definition av digital kompetens handlar om kunskap i att använda digitala verktyg: surfplattor, datorer och projektorer, både vad gäller mjukvara och hårdvara. Förskollärarna menar också att den digitala kompetensen är ett verktyg för pedagoger och barn i lärandet. Specialpedagogen anser att med digital kompetens menas, att barnen kan använda de digitala verktygen, samt att de vet innebörden av användandet av appar och dess innehåll och inte bara använder sig av dra-och-släppa-strategin[1]. [1] Dra-och-släppa-strategi menas att barnet spelar spelt på surfplattan utan att reflektera över hur appen fungerar, bara för att vinna eller att få så många stjärnor som möjligt (Nilsen, 2014, s. 93-94). Ett exempel på en sådan situationen kan vara att barnen ska lägga alla äpplen i korgen, men barnet börjar med päronen och sedan bananen efter ett får barnet slumpmässigt ner alla äpplena i korgen.

Syftet med den här studien är att inspirera förskollärare i arbetet med flerspråkiga barn. Att ge en tydligare bild och förståelse för hur biblioteket kan användas som pedagogisk resurs i den flerspråkiga förskoleverksamheten och i främjandet av flerspråkiga barns språkutveckling. Studien kan också fungera som inspiration till hur ett samarbete mellan verksamheterna kan se ut. Genom semistrukturerade intervjuer synliggörs fyra bibliotekariers syn på sitt arbete i relation till stöd för förskolors arbete med flerspråkighet. Resultatet visar att de medverkande bibliotekarierna har positiva attityder till arbete som främjar flerspråkiga barns utveckling. Flerspråkighet anses vara något positivt och ses som något värdefullt då kunskap inom i andra språk lägger en förutsättande grund även för utvecklandet av det svenska språket. Flerspråkighet bidrar även till gemenskap. Biblioteket visar sig kunna fungera som en pedagogisk resurs i den utsträckningen att tillhandahålla flerspråkiga böcker/ljudböcker samt att fungera som rådfrågare till pedagoger men initiativet måste komma från pedagogerna. / The purpose of this study is to inspire preschool teachers in their work with multilingual children. To provide a clearer picture and understanding of how the library can be used as an educational resource in multilingual preschool activities and in the promotion of multilingual children's language development. The study also serves as an inspiration for how cooperation between the two professions can appear. Through semistructured interviews, four libraians view their work in relation to support for preschool´s work with multilingualism. The results show that the participating libraries have positive attitudes towards work that promote the development of multilingual children. Multilingualism is considered to be something positive and seen as something valuable since knowledge in other languages ​​adds a prerequisite to the development of the Swedish language. The library proves capable of serving as an educational resource to the extent of providing multilingual books / audiobooks as well as acting as a consultant to educators.

I denna uppsats undersöks hur körsång kan användas som verktyg för språkutveckling. Syftet är att undersöka på vilka sätt en spåkkör kan vara en tillgång i deltagarnas språkutveckling i ett andraspråk (svenska). För att undersöka detta har en observation av en körlektion med en språkkör gjorts, samt intervjuer med både körledare och deltagare. Resultaten visar att kören hjälper deltagarna att utveckla svenskan, men att den också ger flera andra positiva aspekter. Exempelvis känner sig deltagarna glada när de sjunger, de känner styrka och trygghet från den övriga gruppen, och en av deltagarna berättar att kören och sången är viktig för hennes personliga utveckling. Det visar sig också att kören blir en plats där deltagarna får träffa andra personer som är på väg in i det svenska samhället, vilket kan bidra till att man hjälper varandra. Slutsatsen är att en språkkör kan vara ett bra verktyg för att lära sig svenska, då sång både är ett bra verktyg för att träna språk, och kören också ger tillfälle för deltagarna att lära känna nya personer som får mötas i både en fysisk, social, mental och musikalisk gemenskap.

Syftet med denna studie är att analysera en andraspråksundervisningspraktik där digitala verktyg ingår via hur lärare beskriver densamma. Två svenska som andraspråkslärare i grundskolans årskurs 7–9 har intervjuats och sedan har empirin analyserats med hjälp av praktikarkitekturteori. Ur empirin kunde tre frågor urskiljas 1) det dagliga användandet av digitala verktyg, 2) hur verktygen möjliggör och hindrar eleverna i lärarnas undervisningspraktik och 3) hur digitala verktyg möjliggör och hindrar lärarens undervisningspraktik. Dessa frågor besvaras av olika arrangemang: kulturellt-diskursiva arrangemang, materiellt-ekonomiska arrangemang och socialt-politiska arrangemang. Hindrande arrangemang inkluderade yttre faktorer som de intervjuade lärarna inte kan påverka, utbudet av digitala verktyg (stort utbud, vilket leder till frustration), tidsbrist för lärare att sätta sig in i nya digitala verktyg, men även de nationella proven i svenska som andraspråk i årskurs 9 som skrivs för hand på skolan. De möjliggörande arrangemangen inkluderar istället elevers positiva attityd gentemot digitala verktyg, utbudet av digitala verktyg (variation och repetition), den aktuella läroplanen utformad av Skolverket, samt huvudmannen som tillgodosett eleverna med digitala enheter. De båda lärarna i studien ser idag digitala verktyg som en naturlig, till och med nödvändig del i sin undervisningspraktik.

Följande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har gällande hur de samverkar för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barns språkutveckling. Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och förskollärare som arbetar i förskoleenheter med många flerspråkiga barn. Resultatet tyder på att det finns en rad utmaningar vad gäller förskolans uppdrag att utveckla barnens modersmål och att språkutveckling hos flerspråkiga barn främst handlar om att utveckla det svenska språket. Strategier för att utveckla barnens svenska bygger främst på att kontextualisera och skapa förståelse i kommunikationen genom olika typer av multimodala hjälpmedel. Då det gäller att utveckla barnens modersmål handlar strategier främst om att samverka med andra aktörer så som processtödjare, brobyggare och föräldrar. Specialpedagoger samverkar med förskollärare då det uppstår problem gällande barnens utveckling av svenska språket. Specialpedagogerna ger då förskollärarna stöd genom handledning och i vissa fall avlastning. Det är tydligt att pedagogerna vill ha ett kritiskt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd men då det handlar om språkstörning framträder det kompensatoriska perspektivet. Vilka perspektiv som får råda beror på etiska aspekter och vem som har makten att bestämma. Här förefaller politiker, arbetsgivare, föräldrar och logopeder ha stor inverkan på förskolans arbete.