Syftet med denna studie att belysa framgångsrikt pedagogiskt arbete för elever medspråkstörning. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att ta reda på detta. Vi använde ossav intervjuer och observationer. Vi observerade tre olika lektioner, lärmiljön på tre olikaskolor och en förskola och vi intervjuade sex pedagoger som arbetar med barn medspråkstörning. Vi analyserade materialet genom tematisk analys. De teman vi sågkategoriserades. Kategorierna utgick ifrån vad forskningen säger är framgångsfaktorer ochsom var relevanta utifrån vårt syfte. Lärmiljön i de olika skolorna och förskolan skiljde sig endel, men det fanns även vissa likheter som att man hade tillgång till grupprum. Allapedagoger uppgav att struktur, rutiner och användandet av bildstöd var en framgångsfaktor.Vi fann även att man behövde arbeta med kortare lektioner och mer variation iundervisningen och att man som pedagog behövde ge eleverna förförståelse och repeteramer. Vikten av goda relationer framhölls också.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur förskollärare kan främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn med hjälp av musikaktiviteter och hur de använder musik som ett redskap för språkstimulans och kommunikation. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv av Vygotskij samt Gardners teoriutveckling kring multipla intelligenser. Studien genomfördes på två olika förskolor i två olika städer och det analyserade materialet utgår från intervjuer av två förskollärare på respektive förskola samt observationer av de förskolorna. Innan studien skickades en information via mail till två förskolechefer angående förfrågan om tillåtelse att genomföra vår studie på förskolorna, och ett informationsbrev skickades till både förskollärarna samt vårdnadshavare. Studien utgick enbart från förskollärarnas förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser kring hur de använder musik som språkfrämjande för flerspråkiga barns språkutveckling på två förskolor. Intervjuerna skedde genom semistrukturerade intervjuer och därefter gjordes observationer utifrån samma förskollärare. Observationerna utfördes med hjälp av fältanteckningar under två fältdagar. Resultatet från intervjuerna visar att förskollärarna upplever att musik fungerar som språkutvecklande i de aktuella förskolorna. Musik har under observationerna förekommit i olika situationer både inomhus och utomhus, och sånger som sjöngs var oftast på svenska. Förskollärarna var aktiva medaktörer under musikaktiviteterna i samspel med barnen,samt var lyhörda för barnens olika uttryck. Kommunikationen under musikaktiviteterna skedde genom kroppsspråk och olika artefakter såsom bilder, olika djurfigurer, digitala verktyg etcetera. Språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen främjades genom variation av musikaktiviteter tillsammans med olika artefakter. I resultatet framgår också att sångerna bestod av traditionella barnvisor som inte har förändrats mycket under åren.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

Under våra praktiker har vi sett att lärares användning av estetiska uttrycksformer för att utveckla elevers språk har varierat. Det läggs idag, enligt oss, ofta fokus på individanpassad undervisning där varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas. Lärandeprocessen är olika för varje individ och människan har en förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Varje individ bör därför ha rätt att utveckla sitt språk via en uttrycksform som bäst förmedlar det individen vill uttrycka. Denna enskilda rätt är, enligt oss, viktig för att olika individer ska kunna samspela och utvecklas i gemenskap, både i skola och samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är därför att bidra med fördjupad kunskap kring sex verksamma lärares tankar om estetiska uttrycksformers möjligheter och begränsningar när det gäller att utveckla elevers svenska språk i grundskolans tidigare år. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år, ett metodval som låter deltagarna utveckla sina svar. Med utgångspunkt i vårt resultat visar studien att estetiska uttrycksformer på olika sätt kan möjliggöra utveckling av elevers svenska språk. Dess begränsningar ligger snarare i yttre faktorer så som tid och lärarens kompetens.

Syftet med undersökningen var att synliggöra förskollärares tankar och arbete gällande förskolans atmosfär och fysiska miljö, i förhållande till barns verbala språkutveckling. En flermetodsforskning med enkätstudier som hade kvalitativ inriktning ledde oss till resultatet att båda faktorerna tas i beaktande av förskollärare. I resultatet tyds även att det ständigt sker samspel mellan förskolans atmosfär och fysiska miljö samt mellan dessa och individen. Genom samspelet i båda faktorerna påverkas individen av dem, men de påverkas även av individen. Slutsatsen som dras är att ramfaktorer styr förskollärarnas möjlighet till viss utveckling av förskolans atmosfär och fysiska miljö som kan gynna barns verbala språkutveckling.

The aim of this study is to shed light on the educators´ insight and knowledge about the effects on children`s language development in a selection of Swedish preschools. The reason is that reading is done in different ways depending on what kind of preschool you visit. In this sense the study seeks to give an overview on differences and similarities among the selected Swedish preschools. The method that has been used in this study is a survey which has been sent out to the preschools in the chosen region. The theoretical starting point is the socio-cultural perspective and, in this sense, Vygotskijs thoughts about mind and language is highlighted. The results show that preschool teachers have insight and knowledge about the effects on children´s language development and that the environment is an important part of the reading procedure. All the preschool teachers pointed out the need of more pedagogical resources to make the reading as adapted to learning as possible based on the individual needs and conditions of all children.

Syftet med denna studie är att få ökad inblick i förskollärares kunskap kring sången och musikens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Vi har undersökt på vilket sätt och varför förskollärare använder sång i undervisningen för att främja barns språkutveckling samt vilka val som ligger bakom de sånger som förskollärarna använder sig av i förskolans utbildning. Vår teoretiska ram utgår ifrån den sociokulturella teorin. Vi använde oss utav den sociokulturella teorin samt tidigare forskning när vi analyserade vårt resultat. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat fem verksamma förskollärare. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få ökad inblick i förskollärares kunskap kring sångens och musikens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Resultatet i vår studie visar att förskollärarna har skiftande kunskap om sångens betydelse för förskolebarns språkutveckling. De har övervägande lite utbildning inom området och den mesta kunskapen de besitter har de tillägnat sig genom sina yrkesverksamma år som förskollärare. Alla förskollärarna anser att sång gynnar barns språkutveckling, men framför allt används sångaktiviteten till att ha roligt och skapa en gemenskap. Resultatet i studien visar att de grundar sin kunskap om hur sång gynnar språkutveckling framförallt på beprövad erfarenhet.

Studiens syfte är att ur förskollärares perspektiv synliggöra konkreta skillnader i språkutvecklingen hos ettåringar med hjälp av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Det är en jämförande, kvalitativ enkätstudie som utfördes på två skilda förskoleavdelningar i samma kommun. Det var tre förskollärare på varje avdelning och de använde TAKK av varierad grad i utbildningen. De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv och fenomenografi. Det sociokulturella perspektivet fokuseras eftersom kommunikation, samspel och interaktion är studiens centrala aspekter. Den fenomenografiska ansatsen beror på att studien baseras på förskollärares uttalanden om barns språkutveckling och kommunikationsvägar. Trots den kvalitativa studien valdes en kvantitativ metod för datainsamling: enkäter, med varierade öppna och slutna frågor, för att tydligt kunna ställa svaren mot varandra. Resultatet av studien visade inte på några större skillnader i ettåringars språkutveckling. Förskollärarna uttryckte sig liknande om barnens sätt att kommunicera samt om deras metoder för kommunikation med och mellan barnen. TAKK belystes endast som ett fördelaktigt hjälpmedel och ett kommunikationssätt för alla. Detta följs av en diskussion där vi bland annat diskuterar möjligheterna med TAKK för barn som inte är i behov av särskilt stöd. En slutsats utifrån vårt resultat är att vi ser TAKK som en möjlighet för barn att få uttrycka sig och på så sätt få inflytande över utbildningen. TAKK blir en inkluderande kommunikationsform som bidrar till allas möjlighet till kommunikation, oavsett verbal förmåga.

With a special focus on the early intervention project Bookstart, this bachelor’s thesis poses questions about the professional identity of children's librarians, and whether it changes when the work field is moved from the public sphere if libraries to the domestic sphere of people’s homes. From a socio-cultural perspective, it is also investigated how collaboration with external partners has worked, and how this may have influenced librians within the Bookstart project and their professional identity. Bookstart is aimed at the youngest children and their families, and is based on research on early literacy. The pilot project in Sweden has mainly used home visits as a method. The Bookstart project involves new working methods and forms of communication which may affect the professional identity of the participating librarians and the children's library services. Previous research shows that children's librarians possess abroad pedagogical competence, which is rarely expressed. The empirical data of the study reported in the thesis consists of interviews with five children librarians who have worked with bookstart. Anders Ørom's and Trine Schreiber's theories of professional identities are used as analytical tools for the undertaken qualitative content analysis. The thesis main conclusions are as follows: Bookstart has raised thoughts about the participating librarians’ professional identity, especially with a focus on working methods and the professional service to users. The change of environment meant are valuation of the library as a place and the connection of the professional identity to the room.

The purpose of my study is to investigate how educators from different preschools relate to the reading time and how the digital tools are integrated into the preschools. I chose to use observations and qualitative interviews as a method when I wanted to compare what the teachers said against what they did. The result of my study shows that the reading time is based on routines where the teachers´ purpose and goal with the reading time is that it should be a rest but also an important moment for children´s writing and language learning. The results shows that the digital tools take focus from reading time. It is important not to get stuck in routines without finding new paths to learning for the children. It is about meeting the children in their interests and experiences and challenging them there.