Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, utifrån vilket lärande sker i ett samspel, analyseras interaktionen mellan lärare och elever. I särskilt fokus står de samtalssekvenser där elever aktivt deltar i dialogen. I dessa sekvenser analyseras särskilt lärares frågor och uppföljningsdrag. Frågor som ställs är om lärares uppföljningsdrag kan utgöra en stödstruktur och huruvida samtalet förs inom den närmaste utvecklingszonen.Ett grundläggande resultat är att svårighetsgraden av diskussionsämne påverkar hur mycket elever deltar i dialogen. Oavsett ämnets svårighetsgrad är lärares uppföljningsdrag emellertid avgörande för om elever ska komma till uttryck i dialogen och om de ska göra sig förstådda. Lärares uppföljningsdrag utgör stödstrukturer för eleverna på så sätt att eleverna får möjlighet att utveckla sina svar och får stöd genom att läraren ger begrepp och ställer följdfrågor. Undersökningsmaterialet visar emellertid även på exempel då elever inte lyckas göra sig förstådda. I dessa fall behöver eleverna mer tid för att formulera sig och i vissa fall fler följdfrågor för att förklara sin mening.Helklassdiskussioner i svenska som andraspråk kan bereda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling om läraren väljer ämnen som leder till att eleverna befinner sig i den närmaste utvecklingszonen. Vidare måste läraren då bygga stödstrukturer genom att följa upp elevernas svar så att de får hjälp att uttrycka sig och göra sig förstådda.

AbstractSyftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är:Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med?Hur använder pedagogerna TAKK, och när?Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling?Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan. Pedagogerna kan se en tydlig skillnad i barnens självkänsla och självförtroende tack vare användningen av TAKK. Min slutsats visar att pedagoger på två språkförskolor och en språkavdelning anser att TAKK-metodens resultat eller effekt är individuell men att den kan ge bra resultat för barnets språkliga kommunikativa utveckling. Sökord: alternativ, kommunikation, kompletterande, språkstörda, språkutveckling, TAKK, tecken

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik.

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå?Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning.Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.

Språket är grunden för alla elever för att fördjupa sina kunskaper i alla ämnen. Allt fler nyanlända elever uppvisar tydliga svårigheter i att ta till sig undervisningen på grund av bristande färdigheter i det svenska språket. Brister i språkutveckling får negativa konsekvenser för dessa elever. Den svenska skolan skall därmed se till att ge tvåspråkiga invandrarelever undervisning som kan passa dem och uppfylla deras behov. Studiehandledning ska sättas till elever som behöver extra hjälp för att klara skolans mål.Syftet med detta arbete är att belysa de viktiga faktorer som kan påverka kvaliteten på studiehandledningen och som bidrar till att eleven får en djupare förståelse av ämnesinnehåll samtidigt som språket utvecklas. Vi vill också ge en bredare bild av hur studiehandledningen fungerar i praktiken.Med hjälp av intervjuer genomförde vi vårt arbete. Våra intervjufrågor omfattar frågor som är relevanta i studien och utgår från våra frågeställningar i examensarbetet. Vi har valt att intervjua tio elever, fem modersmålslärare, fyra ämneslärare och en specialpedagog.Resultaten av vår undersökning har visat att studiehandledning är av stor betydelse för elevens utvecklande av språket och deras lärande. Vår undersökning visar också att det fortfarande är många lärare som har otillräckliga kunskaper om studiehandledning och studiehandledarens roll.

Titel: Föräldrars roll och barns språkutveckling i mångkulturellmiljö.Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia AminTermin och år: Höstterminen, 2012Handledare: Laid BouakazExaminator: Kyriaki DoumasNyckelord: Flerspråkigbarn, flerspråkigförälder, språkutveckling, föräldrar med utländsk härkomst. / Title: Parents' role in children's language development and multicultural environment.Author: Bashaer Ibrahim and Dalia AminSemester and year: Autumn, 2012Supervisor: Laid BouakazExaminer: Kyriaki DoumasKeywords: Multilingual Children, multilingual parent, language development, parents of foreign origin.

I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande.Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk. Resultatet från vår studie av barnen visar att de som fick lyssna på sagan med stöd av bilder kunde återberätta sagan i något större utsträckning. / In this essay, we have assessed the importance of Graphic AAC as a tool for learning.The purpose of our qualitative interviews was to investigate pedagogues different approach, their knowledge and use of AAC.We also wanted to examine whether the children could retell a fairy tail. Children at a daycare and in a preschool had to listen to a fairy tail.One group listened to the fairy tail with the help of images and the other group only listened to the fairy tail.The results of our investigation shows, that the pedagogues we interviewed have different experiences from their work with children and a consious approach working with language. The reults from our study of children shows, that those who were listening to the fairy tail with help of images could retell the fairy tail to a greater extent.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i årskurs 3 i grundskolan tänker och arbetar med språkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgå från Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstärkning. Dessutom har vi inriktat oss på forskning om läsförståelse, högläsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika skolor i olika kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna är mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, något som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna är införstådda med de olika teorier och forskning som finns på området. Vi kom även fram till att pedagogerna inte använder sig av en isolerad teori eller arbetssätt, utan deras undervisning baseras på det de anser vara viktigast, oavsett vilken teori det kommer från.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att deras intresse för barns modersmål påverkar dessa barns intresse för inlärning av svenska. Resultatet visar också att pedagogerna tyckte att modersmålet är viktigt för flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket. En annan sak som resultatet tydligt visar är att pedagogerna hade en uppfattning om att förskolan är viktig för de flerspråkiga barnens inlärning av det svenska språket. I diskussionen har det kommit fram att pedagogens roll och deras skapande av pedagogiska miljöer är avgörande för dessa barns språkutveckling.

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv. En grundtanke i den sociokulturella teorin när det gäller kommunikationen, är att språk och tänkande hänger ihop. Samt att språket är det som styr tänkandet. Enligt pedagogerna handlar språkutveckling om skrift- och talspråk, både på svenska och på annat modersmål. Men de tar även upp att det handlar om kroppsspråk, babyspråk och teckenspråk. Pedagogerna använder sig av t.ex. sångpåsar, ordkort och sagopåsar för att konkretisera språket.