Den här studien är en systematisk litteraturstudie med inriktning årskurs 1–3. Syftet är att granska vilka svårigheter elever kan uppleva när de arbetar med ekvationer i matematik. Studien syftar även att undersöka var i arbetet med ekvationer som elever stöter på svårigheter när de går från ett konkret till ett abstrakt arbetssätt. För att svara på studiens frågeställningar har 17 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Till hjälp har Heddens (1986) teori om att gå från en konkret representation till en abstrakt representation använts. Genom resultatet har flertalet svårigheter som elever kan uppleva framkommit. Till exempel förståelsen för likhetstecknet samt tecken och symboler för okända tal. I studiens diskussion redogörs för hur viktigt lärarens roll i undervisningen är för att eleverna inte ska möta dessa svårigheter.

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd där den kognitiva funktionen i hjärnan är nedsatt. För många innebär det stora förändringar i livet samt att nu vara i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en demenssjukdom i tidigt stadie. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet i litteraturstudien baserades på 13 vetenskapliga artiklar. I den analys som gjordes framkom tre kategorier, varav en fick två underkategorier. Kategorierna blev Förändrade relationer, Rädslor & farhågor och Att hitta vägar att leva med en demenssjukdom. Slutsats: Att leva med en demensdiagnos innebär ofta att personen upplever att den värld de lever i blir allt mer obegriplig. De kognitiva förmågorna sviktar och den person de en gång varit finns inte kvar. Personen hamnar i utsatt och sårbar situation, där de kan uppleva att de förlorat kontrollen över sitt liv. I mötet med den demenssjuke är det allra viktigaste att se personen bakom diagnosen och att göra personens röst hörd. Genom att vårdpersonalen både låter personen med demenssjukdom och dess anhöriga vara delaktiga i skapandet av den vård som ges, kan detta bidra till en höjd livskvalité och stärkt självkänsla.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett globalt växande folkhälsoproblem när populationen blir äldre. Sjukdomen innebär försämring av kognitiva förmågor beroende på vilken del av hjärnan som påverkats. Demenssjukdom har inget botemedel men farmakologisk behandling kan bromsa symtom. Den kognitiva svikten påverkar vardagen och rätt insatser kan hjälpa personen att bibehålla vardagliga rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva demenssjuka personers upplevelser av det tidiga stadiet av sjukdomen. Metod: Tretton kvalitativa studier användes för en allmän litteraturöversikt i beskrivande syntes. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde sammanställas i två huvudgrupper: diagnosens känslomässiga påverkan på personer med tidigt stadie av demens och förutsättningar för att kunna hantera vardagen med demens i tidigt stadie. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse var beroende på medvetenhet om sjukdomen. Vidare forskning behövs för att vidareutveckla förståelsen för upplevelser beroende på medvetenhet om sjukdomen hos personer med demenssjukdom i tidigt stadie. Slutsats: Upplevelser kunde variera mellan olika personer och hos den enskilda personen över tid. Upplevelsen av och i synnerhet lidandet som sjukdomen tillfogade dem berodde på personers visshet om sjukdomen och dess betydelse för självbild och förmågor. Förutsättningar för att hantera vardagen handlade om konkreta önskemål om behandlingar och bemötande från vårdpersonal och allmänna önskemål om hur man önskade leva sitt liv. / Background: Dementia is a globally growing public health problem as the population ages. The disease involves deterioration of cognitive abilities depending on which part of the brain is affected. Dementia has no cure but pharmacological treatment can slow down the symtoms. The cognitive impairment affects everyday life and the right efforts can help the person maintain everyday routines. Aim: The purpose was to describe people with dementia ́s experiences of the early stage of the disease. Method: Thirteen qualitative studies were used for a general literature review in descriptive synthesis. Result: The participants' experiences could be compiled into two main groups: the impact of the diagnosis on people with an early stage of dementia and conditions for dealing with everyday life with early stage dementia. The results show that the participants' experience was dependent on awareness of their disease. Further research is needed to develop the understanding of persons’ experiences of living with dementia in the early stages in relation to their awareness of their disease. Conclusion: Experiences could vary between different people and with the individual over time. The experiences of, and in particular the suffering that the disease inflicted on them, depended on people ́s certainty about the disease and its significance for self-image and abilities. Condition for dealing with everyday life were about concrete wishes about treatments and treatment from care staff and general wishes about how one wanted to live one ́s life.

This study investigates the perceptual effect of ceiling painting on the viewer in relation to spatiality. Three case studies have been conducted of ceiling paintings by Johan Sylvius from 1690, Karl XI's gallery at Drottningholm Palace; Karl Axel Pehrson Transfigurata from 1978, at Thielska Gallery; and by Malin Gabriella Nordin from 2021, at the restaurant Ricordi, all in Stockholm Sweden. The objects represent ceiling paintings with different mediums, pictorial expressions, and motifs. This study presents how ceiling painting's formal and aesthetic structures and mechanisms activate the viewer's perception and performative action. Together with the room, these elements shape the viewer's overall experience of the ceiling painting and the spaciousness. The perceptual influence takes place in interaction with the individual's subjective psychological make up, which filters the mentally and physically perceived information. This means that each individual's experience is characterized by subjective perceptions: the same colour, expression or form can generate different impressions in different individuals – depending on the individual's previous experience with similar elements. The aim is not to find a common experience, but to track which elements and how they activate the viewer. These elements are the ceiling painting's internal and external factors, which activate the senses and shapes the viewer's movements in the room. Sensations together with the viewer's choreography create an overall experience within the viewer. The thesis in the essay postulates that these structures and mechanisms are conditioned in the ceiling painting's particular placement in the inner ceiling of the room, its materiality and spatial relationship. The perceptual impact is the initial awareness of the art, before the intellectual, ceiling painting is not sought to be interpreted but to be experienced. Most of the research in the visual arts and especially on ceiling painting is devoted primarily to narratology, the narrative content. The purpose of the essay is therefore to highlight ceiling painting as an art form and shed light on its perceptual impact on the viewer and the spatiality, as an introductory part to the subsequent intellectual interpretations. This pre-narratological stage conveys both the sensuous potential of the ceiling painting itself, and knowledge that can contribute with extensions of the narratological content.