No description available.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

No description available.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard. The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm. In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm. Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate. / Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard. Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad. I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad. Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.

No description available.

The municipality of Uppsala together with eight constructors are currently planning a sustainable residential area in Östra Sala backe. The aim of this report is to identify the main factors that are important when calculating the specific energy use in an apartment building. Two previous similar projects, Västra Hamnen in the city of Malmö and Hammarby Sjöstad in the city of Stockholm, are studied and simulations in VIP-energy are performed. Sensitivity analyses concerning the indoor temperature, the efficiency of FTX-systems and the U-values of windows are also executed. The simulations are based on information from the constructors of Östra Sala backe, standard values and mean values from Västra Hamnen and Hammarby Sjöstad. The results show that differences between the estimated and measured values in specific energy use can reach about 50 %, or 25.2 kWh per m2 ATEMP and year, and that the efficiency of the FTX-system is the most important parameter.

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios. Net energy demandwas then multiplied by factors for primary energy use and carbon dioxide equivalents,and life cycle costs were calculated. The results showed that different energy sourceswere favorable regarding different aspects. In terms of carbon emissions the scenariowith combined bio fuel and solar power had the lowest. District heating and solarpower was the most favorable solution regarding primary energy. The bestinvestment was heat pump together with solar power modules. One of the mainconclusions was that solar power improved the results for each of the three basicheat supplier systems. Solar heating was also a good option, just not at the samemagnitude. The calculations made in this project are made with assumptions on someaspects. If the premises, laws or energy properties were to change before the projectis completed, the actual outcome may differ from the results presented in this report. / Uppsala kommun har ambitiösa mål i uppförandet av en hållbar stadsdel i Östra Sala backe. Dekommande 10-15 åren ska totalt fyra etapper genomföras och resultera i 2 000 nya bostäder. Åttabyggherrar har valts ut för att bygga bostäder, förskola och äldreboende i en omfattning om 55 000 m2i Etapp 1. I detta arbete har områdets energisystem modellerats där bedömningsparametrarnakoldioxidekvivalenter, primärenergianvändning och ekonomi har analyserats.Planerad energianvändning har delats upp på behov för tappvarmvatten, uppvärmning och el för entypisk dag i månaderna mars, juni, september och december. Dessa valdes för att begränsaomfattningen av beräkningar och samtidigt få med Uppsalaklimatets säsongsvariationer. För atttillgodose behoven har olika energitekniker analyserats med hänsyn till deras miljöprestanda ochmedförda kostnader.De energikällor som studerades var fjärrvärme, värmepump, biobränsle, solceller, solfångare ochsmåskalig vindkraft. Fjärrvärme, värmepump och biobränsle i pelletsform utgjorde basen till trereferensscenarier för värmeförsörjning. Energiutbyte från solceller och solfångare simulerades iprogramvarorna PVsyst respektive ScenoCalc för att erhålla produktion av el och värme medtimupplösning för de fyra dagarna. Till varje referensscenario lades solceller och solfångare till en åtgången, vilket totalt gav nio olika scenarier som låg till grund för resultatet. Vindförhållandena inomUppsala stadsgränser visade sig vara otillräckliga för att småskalig vindkraft skulle vara aktuellt, varpåden tekniken uteslöts från vidare beräkningar i ett tidigt skede.Värme- och elbehov räknades även de fram på timbasis för de fyra dagarna varpå produktion frånsolenergi kunde användas för att beräkna nettobehov för bostäderna. De olika energislagens kostnaderoch miljöprestandafaktorer multiplicerades med antal kWh och värden kunde fås för totalprimärenergianvändning, koldioxidutsläpp och livscykelkostnad.De flesta byggherrarna har angivit att fjärrvärme är deras förstahandsval som värmesystem. Resultatetindikerar på att detta inte nödvändigtvis är det bästa alternativet inom de tre bedömningskategorierna.Tillsammans med solceller är just fjärrvärme mest fördelaktigt gällande primärenergianvändning.Inom kategorin koldioxidekvivalenter ger biobränsle med solceller lägst utsläpp. Mestkostnadseffektivt visade sig värmepump kombinerat med solceller vara. Energisystem för en hållbarstadsdel bör, enligt resultatet i denna rapport, väljas utifrån vilken eller vilka parameter man anserviktigast. En av slutsatserna är att solceller är lönsamt ur alla perspektiv och rekommenderas oavsettvärmesystem.Beräkningar i detta arbete är delvis beroende av olika antaganden. Ändras förutsättningarna frånbyggherrarnas sida, lagar eller egenskaper hos de olika energislagen kan det verkliga utfallet kommaatt skilja sig från resultatet i denna rapport.

Stadsplanerare står inför framtida utmaningar med fortsätt förtätning av städer och ökade risker i och med klimatförändringarna. För att få plats för alla samhällsfunktioner som behövs i de kompakta städerna, däribland klimatanpassningsåtgärder, finns det ett behov av mångfunktionella lösningar. Grönblå infrastruktur har en mångfunktionell karaktär och kan användas för att kombinera hantering av översvämningar, värmeböljor och andra samhällsfunktioner i samma lösningar. Trots att dessa fördelar är tydliga i forskningen kvarstår det svårigheter i att implementera lösningarna i praktiken. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningar för implementering av mångfunktionella grönblå lösningar. Detta har gjorts i tidigare studier, men inte med fokus på planering av nya stadsdelar, vilket kommer vara fokus i denna studie där stadsdelen Hyllie i Malmö används som studieobjekt. Analysen grundas på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen som är involverade i stadsplaneringen. Resultatet visar att de främsta förutsättningarna för implementering är väl fungerande samverkan, kunskap, regleringsmöjligheter, finansiella resurser och politiskt stöd för prioritering av grönblå strukturer. För att förbättra dessa förutsättningar finns det möjligheter för kommunen att utveckla samverkan inom organisationen och med utomstående aktörer och gå mot mer förenade mål och gemensamt ansvar. En annan möjlighet är att genom arbetet i pilotprojekt utveckla nya lösningar för reglering samt öka kunskapen om grönblå strukturer. Här är utmaningen att integrera erfarenheterna i projekten i kommunens kärnarbete. / Urban planners will have to handle future challenges due to the densification of cities and the increased risks resulting from climate change. In order to accommodate all the community functions needed in the compact cities, including climate adaptation measures, there is a need for multifunctional solutions. Green-blue infrastructure is multifunctional in its nature and can be used to combine management of floods, heat waves and other community functions in the same solutions. Although these benefits are clear in research, difficulties remain in implementing the solutions in practice. The aim of this paper is to study the prerequisites for implementing multifunctional green-blue solutions. This has been done in previous studies, but not with a focus on planning new neighbourhoods, which will be the focus of this study where the Hyllie district in Malmö is used as a study object. The analysis is based on qualitative semi-structured interviews with officials from various departments of the municipality who are involved in urban planning. The results show that the main prerequisites for implementation are well-functioning collaboration, knowledge, regulatory opportunities, financial resources and political support for prioritizing green-blue structures. To improve these conditions, there are opportunities for the municipality to develop collaboration within the organization and with external actors and move towards more unified goals and shared responsibility. Another possibility is to work with pilot projects to develop new solutions for regulation and to increase the knowledge of green-blue structures. Here, the challenge is to integrate the experience of the projects into the municipality's core work.

Intro Mitt projekt spänner över många skalor, och sträcker sig från stadsplan till byggnadsdetalj. Det hela utspelar sig på ett lokstalls- och vagnverkstadsområde, som kallas SJ-området och ligger precis utanför Bollnäs stadskärna. Området började utvecklas på 1880-talet och har varit en av de huvudsakliga anledningarna till att Bollnäs har blivit en stad. Idag är SJ-området en isolerad och inaktiv del av staden, som mest känns som en barriär som bidrar till det rådande bilberoendet bland stadens invånare. Min utgångspunkt för projektet var att undersöka hur området kan integreras i staden som en ny stadsdel, och samtidigt bli till en motor för staden att vända avfolkningstrenden, genom att bli en destination för turister. En turistdestination baserad på upplevelse och atmosfär tror jag kan vara ett sätt att ta tillvara områdets kulturhistoriska kvalitéer, samtidigt som den kan stimulera tillväxt och arbetstillfällen, utan att uppmuntra till ökad konsumtion. Under processens gång har jag valt en av byggnaderna på området, att använda som exempel på hur de övriga byggnaderna kan hanteras arkitektoniskt vid en anpassning till de nya funktionerna.   SJ-området När jag har jobbat med stadsplanen har jag utgått ifrån befintliga mönster i strukturen och försökt att förtydliga dem, samtidigt som de barriärer som finns överbryggs; till exempel topografin, stora parkeringsytor och järnvägen. Jag har också jobbat med att koppla samman olika omkringliggande målpunkter med varandra, huvudsakligen med gång- och cykelvägar, och på så sätt mer naturligt koppla SJ-området bättre till sin omgivning. Utifrån de huvudstråk jag har funnit, och de befintliga byggnaderna, har jag skapat kvartersmark. Min strategi är att de vackra befintliga byggnaderna tas i bruk först med program som stärker området som turistupplevelse, som kultur, hantverk, rekreation, sport och mat. Beroende på hur området utvecklas kan de nya tomterna därefter bebyggas efterhand, med program som handel, kontor och bostäder.   Den renande parken Området där spåren går vill jag att inte ska bebyggas, utan att spåren och även stolparna ska få vara kvar. Marken där är också förorenad, så därför har jag planerat en park längs hela det stråket, med växter som renar marken. Den här metoden är inte så beprövad i Sverige, men har visat bra resultat i andra länder som Tyskland och USA. Den går till så att speciella växter, som har bevisad effekt på de olika föroreningarna, planteras i marken som är förorenad. Tungmetallerna tas då upp av växten, som man sedan kan skörda och bränna, därefter separerar man tungmetallerna från askan. Olja och kreosot däremot bryts faktiskt ned i rotsystemet på de speciella växterna. Metoden har visat ge effekt redan efter ett år, men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta att få marken helt ren. Jag tänker att det här området kan vara en slags experimentpark för den här metoden, där man kan se vilka resultat de olika växterna ger.   Parken börjar vid tåg- och busstationen, där jag tänker att de flesta turister kommer ifrån, och sveper igenom SJ-området mot älven Ljusnan. När man rör sig i parken går man på spåren som har belagts med trätrall på huvudstråken och ibland vidgas gångytan med grus ovanpå den befintliga marken. Man befinner sig alltså alltid lite upphöjd från den befintliga marken, där växterna växer i fält. Hela promenaden ramas också in av de befintliga stolparna som har hållit upp elledningarna till loken. När man kommer fram till det östra lokstallet möts man av en cirkelformad plats som till hälften är en park och till hälften ett torg med bland annat torghandel. Runt platsen står befintliga belysningsstolpar som jag har flyttat på och spänt vajrar med belysning emellan. Även ett växthus och en nedsänkt scen med gradänger ramar in platsen.   Östra lokstallet Jag bestämde mig för att använda det östra lokstallet som exempelbyggnad, för att det är en vacker byggnad och för att den kändes viktig i den första delen av utvecklingen av området. Ursprungligen användes byggnaden som lokstall, alltså garage och verkstad för loken, med tillhörande personallokaler som omklädningsrum och övernattningsrum för lokförarna. Spåren, loken och dess rörelser har gjort att volymen är en starkt geometrisk form, som utgår ifrån det radiala och cirkulära. Lokstallet har också byggts ut under omgångar från 1917 och framåt, och har till följd av det fått ett ganska komplext tak, och på vissa ställen en mörk interiör.   Lager på lager Jag ser min design och nya användning av byggnaden som ett led i den tidigare och fortsatta utvecklingen av området, där byggnader och utbyggnader hela tiden tillkommer och tas bort. Det mönster som jag har hittat i de här processerna är att teglet är den mest beständiga konstruktionen på platsen, medan strukturer i trä och metall är mer flyktiga och föränderliga. Detta har jag tagit hänsyn till i mina förändringar och tillägg, av kulturhistoriska anledningar, men också för att det är logiskt med tanke på materialens egenskaper gällande återbruk, återvinning och förnyelsebarhet.   Materialen som jag har valt att jobba med i tilläggen i byggnaden är plywood, limträ, durkplåt, gallerdurk, zinkplåt och en starkt orange plåt. Exteriört använder jag mig av orange plåt för att jag tycker att den samspelar bra med teglet, samtidigt som det är en mer samtida kulör som avviker och sticker ut mot det befintliga. Interiört är teglets kulör inte lika dominant eftersom det är kalkputsat i en ljusgrå nyans. Jag valde därför nakna, industriella och ljusa material som plywood och gallerdurk, som fortsätter på samma tema men ändå skiljer sig ifrån det befintliga och är tydligt samtida.   Jag har också försökt att förstärka byggnadens karaktär av att vara i ständig förändring, genom att jobba med lager på lager och fragment av befintligt, återskapat och nytt. För varje del som jag har tagit bort har jag alltid lämnat ett spår av att den en gång har funnits, eller ersatt den med en modernare variant av samma byggnadselement. De övriga tillägg som jag har gjort är antingen fristående från eller skär igenom den befintliga strukturen, eller så bryter de stark emot det befintliga i material och formspråk.   En annan metod jag har använt mig av för att överlagra olika tidsaspekter är att ta objekt som utformats för en väldigt specifik funktion och sedan använda det på ett nytt sätt. Till exempel använder jag den ena traversen för att hänga installationer i konsthallen, och en smörjgrop blir en nedsänkt vinkyl som har ett litet entresolplan ovanpå.   House of food Jag har valt att nästan hela byggnaden ska inrymma program som handlar om mat; restaurang, barer och caféer, saluhall, produktion, matbutik, workshops för matkurser, kompletterat med odling i växthuset. Jag valde mat för att det är en väldigt stor del av vår miljöpåverkan, och jag vill att den här byggnaden ska vara en motor för att ge kunskap och vilja att förändra våra livsstilar, genom att man kan komma närmare de som producerar och säljer råvarorna. Som komplement har jag valt att göra en konsthall, flexibla rum för utställning, workshops och hörsal, och ett vandrarhem i de gamla övernattningsrummen. I val av program har jag också tagit hänsyn till vad som skulle kunna passa de befintliga rummen och inte sänka deras arkitektoniska värden.   De olika programmen som handlar om mat vill jag att ska vara tätt sammanflätade och glida in i varandra, därför har jag förstärkt den bågformade hallen som ett öppet rum som bara avdelas med mindre fristående volymer. Formen på den stora hallens tak har jag förstärkt med en sluten, fristående volym som följer bågens form, och innehåller kök, serviceutrymmen och lager. På volymen bildas ett entresolplan, där jag har placerat kök för matlagningskurser, med god överblickbarhet av hallens aktiviteter. Mot det öppna rummet i den stora hallen har jag placerat chark, produktion av till exempel ostkaka och öppna kök, där besökarna kan sitta vid bardisken och se på när kockarna lagar maten.