The aim of this study is to shed light on the efforts of the municipality to counteract segregation during the period 2019 until 2022. Thus, to see the efforts of the municipality and what previous research has shown and whether the municipality's efforts have been successful. This study has shown that the municipality has carried out the necessary efforts to counter residential segregation, but they were not significant enough to conclude that they were asuccess. Because firstly, the construction of the numbers of the different types of housing, some of which are complete, is considered low compared to the number of rental properties in the district. Then also a lack of meeting places for young people in the district. Finally, this study also showed that the living conditions of the inhabitants of the district which were low during the year 2020,as well as the unemployment rate in the district that same year. as a result, the efforts of the municipality during the period 2019 until 2022 are considered insufficient to counter housing segregation in Araby.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av empiriskt material från tidigare forskning och tidningsartiklar. Undersökningen inleds med en beskrivning av Malmös historik och planeringsförutsättningar. Därefter följer en redogörelse för Malmös övergripliga visioner för staden, Västra Hamnen och avslutningsvis Bo01. Genom att börja i ett uppifrån perspektiv ser man att Bo01 var ett strategiskt projekt inför omvandlingen av Malmö från en industristad till en ren och hållbar stad. Genom att locka höginkomsttagare till området kunde man genera staden ekonomisk tillväxt och antagligen gjorde hållbarhetsprofilen denna bekostade satsning legitim. Kommunen är medveten om de sociala konsekvenserna av att satsa på höginkomsttagare men det är desto viktigare, med tanke på konkurrensen från Köpenhamn att satsa på den kreativa klassen som Richard Florida skriver om. / En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster. Detta kompletteras med ett eget ramverk som utvidgar och förtydligar otillräckligt hanterade ekosystemtjänster och närliggande aspekter. Resultatet visar att ytterligare ekosystemtjänster kan inkluderas i de undersökta metoderna och en kategorisering av urbana ekosystemtjänster förslås. / This report discusses assessment of urban ecosystems services in the scale of city districts. Since intensified urbanisation increases the pressure on urban ecosystems it is of importance that development projects in green areas is sustainable with inclusion of ecological, social and economic aspects. This can in part be achieved through requirements in tools and certification systems that include aspects for urban ecosystem services. An investigation of how the certification systems BREEAM Communities and CASBEE for Urban Development as well as the tool Grönytefaktormetoden deal with such urban ecosystem services is made. The analysis is based on a suggested categorisation of urban ecosystem services. This is complemented by an own framework that expands and clarifies insufficiently treated ecosystem services and adjacent aspects. The result shows that further ecosystem services can be included in the investigated methods and a categorisation of urban ecosystems services is suggested.

Torg, parker och stråk är platser som ofta ses som något gemensamt, en viktig del av det offentli- ga rummet, en skådeplats för diverse yttringar och därmed en fungerande demokrati. Offentliga rum och dess möbler är viktiga för ett stadsdels välmående, som en egen kategori av artefakter som berättar om stadsdelens historia och samtid. Ledtrådarna finns där som för att hjälpa oss att förstå dess sammanhang både mentalt och fysiskt, såsom ett inristat budskap eller hur möbeln är placerad i förhållande till sin omgivning. Offentliga möbler och rum kan liknas vid komponenter- na som får en stadsdel att vara bebodd, hemtrevlig och vital. I stadsrummet kan invånarna mötas och bänken blir då en central förutsättning för samtal och integration i stadsrummet. En offentlig möbel är på sätt och viss något gemensamt, likaså kan den vara en förlängning av individens hem och privata svär. I mitt examensarbete, för kandidatutbildningen på Konstfack, kandidatprogram- met inredningsarkitektur och möbeldesign under vårterminen 2022, formges - ett rum, en möbel för möten i det offentliga rummet.