Cities are facing many challenges; challenges linked to world-wide trends like urbanisation, climate changes and globalisation. In parallel to these trends, we have seen a rapid digitalisation in and of different parts of society. Cities and local governments have been appointed an important role in overcoming these world-wide challenges, and subsequently, in policy practices digitalisation is perceived as an important dimension in delivering better and sustainable services to its citizens. As a result, the smart city has emerged as a concept and approach to contemporary urban planning and development. There is still no common understanding of the concept and what components and dimensions it covers. However, in all definitions digitalisation constitutes one dimension, but the role and function of it is still not clear. In this study I have examined how different stakeholders talk about digitalisation in policy and planning practices of urban development. The aim has been to identify and analyse different repertoires of discourses on digitalisation to advance our knowledge on how goals related to the smart city and digitalisation are put into practice. The results are based on a qualitative and interpretative case study with a social constructionist approach. An analytical framework based on discourse analysis, stakeholder theory and (new) institutional theory has been constructed to analyse the case. Main results show that repertoires on digitalisation are limited in both policy and planning of urban development. In these practices, digitalisation is primarily seen as a means or as a communication infrastructure in relation to two city services/functions; i.e. services related to governance and to environment. Results also show that practices of urban planning and development are institutionalised, where different stakeholders’ salience and stakes in urban development and in digitalisation differ, but it is clear that digitalisation is a secondary issue. Implications of these results are that the taken-for-granted discourses in policy and planning practices of urban development limit both practice and research when developing a smart city. / Städer står inför många utmaningar kopplat till världsomspännande trender såsom urbanisering, klimatförändringar, och globalisering. Parallellt med dessa trender har vi sett en snabb digitalisering i och av olika delar av samhället. I detta sammanhang har städer och kommuner blivit tilldelade en viktig roll i hanteringen av dessa utmaningar. På policynivå ses digitalisering som en viktig dimension för att leverera hållbar och bättre service till medborgarna. Som ett led i detta har smarta städer vuxit fram som både begrepp och metod för stadsplanering och stadsutveckling. Det finns dock ingen gemensam tolkning av begreppet. Däremot finns digitalisering med som en dimension i definitionerna, men vilken roll och funktion den har är fortfarande oklart. I denna studie har jag undersökt hur olika intressenter talar om digitalisering i olika policy- och planeringspraktiker kopplat till stadsutveckling. Syftet har varit att identifiera och analysera repertoarer av digitaliseringsdiskurser för att bidra med kunskap om hur mål kopplade till smarta städer och digitalisering omsätts i praktiken. Resultaten är baserade på en kvalitativ och tolkande fallstudie med en socialkonstruktionistisk ansats. Ett analytiskt ramverk baserat på diskursanalys, intressentanalys, och nyinstitutionell teori har tagits fram för att analysera fallet. Resultaten visar att digitaliseringsrepertoarer är begränsade både i policy och i planering av stadsutveckling. I dessa praktiker ses digitalisering främst som ett verktyg eller en kommunikationsinfrastruktur i relation till två samhällsfunktioner, nämligen funktioner kopplade till styrning och administration, och funktioner kopplade till miljö. Resultaten visar också att praktiker kopplade till stadsplanering och stadsutveckling är institutionaliserade, praktiker där olika intressenter har olika makt, legitimitet och angelägenhet gällande stadsutveckling och digitalisering. Det är dock tydligt att digitalisering är en sekundär fråga. Implikationerna av dessa resultat är att de förgivettagna diskurserna begränsar både praktiken och forskningen i utvecklingen av smart städer.

Befolkningen ökar kraftigt i Sverige och utökande av bostäder är högst aktuellt. Frågor som blir aktuella är var de nya bostadshusen ska placeras och vad berörda beslutsfattare anser när de behöver kompromissa med grönområden. Denna studie inriktar sig på Gävle kommun som har en vision om att utveckla 10 500 bostäder till år 2030 (Gävle kommun, 2016). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det olämpligt att bebygga grönområden i städer. Trots detta finns det planer på att bygga bostäder i parker i Gävles innerstad, vilket har diskuterats i media. Syftet med denna studie är att med hjälp av en enkätstudie undersöka hur Gävle kommuns anställda på samhällsbyggnad prioriterar och tar hänsyn till kvaliteter på grönområden. Resultatet jämförs även med de anställda på samhällsbyggnad på Sandvikens kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Bollnäs kommun. Resultatet visade att det inte finns någon markant skillnad mellan de olika kommunerna eller arbetsgrupperna och överlag finns det heller inga större skillnader mellan praktiken och vad litteraturen påvisar. / The population in Sweden is rapidly increasing and expanding possibilities of residential housing is highly topical. In light of this, other matters arise such as where the new residential buildings are to be located and how this affects existing green areas. This study focuses on Gävle municipality and its vision of developing 10 500 residential housings, by the year of 2030. From a sustainability perspective, it is inappropriate to build on green areas in cities. Regardless of the sustainability aspects, Gävle municipality plans to construct residential housings in the inner city parks of the city, as debated in media. The purpose of this study was to examine how employees within the department of Urban planning at Gävle municipality prioritize and account for the qualities of green areas. The study was carried out utilizing a survey and the results were compared to answers obtained from employees within the Urban planning department at the municipalities of Sandviken, Tierp, Älvkarleby and Bollnäs. The results did not show any significant differences between neither municipality, workgroup belonging, nor were any substantial differences between practice and literature identified.

Städer förtätas och de hårdgjorda ytorna, där vatten inte kan infiltreras i marken, ökar. I kombination med klimatförändringar och en framtida ökad nederbörd leder det till översvämningsrisker när dagvattnet, som rinner på marken, ska hanteras av underjordiska rörledningar med begränsad kapacitet. Dagvattnet drar även med sig föroreningar och bidrar till försämrad vattenkvalitet i stadsnära vattendrag. En lösning på problematiken kan vara att införa en ekologisk hantering av dagvattnet, som med naturliknande system av grönytor, dammar och öppna avledningskanaler både renar och fördröjer avrinningen. Utifrån förutsättningarna i ett pågående förtätningsprojektet vid Flygaregatan i Halmstad, som fungerat som exempelområde, har ekologiska dagvattenlösningar i städer studerats. Syftet med studien är att se över vilka möjligheter som finns för att införa ekologiska dagvattensystem och hur ett sådant skulle kunna tillämpas inom planområdet. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, platsbesök och beräkningar, men på grund av dagvattenhanteringens många dimensioner har antaganden och förenklingar varit nödvändiga. Resultatet visar att ekologiska dagvattenlösningar kan reducera föroreningshalterna i dagvattnet till acceptabla nivåer och dessutom fördröja avrinningen, vilket minskar översvämningsriskerna och dagvattnets negativa påverkan på stadsnära vattendrag. Utifrån förutsättningarna vid Flygaregatan bör det vara möjligt att tillämpa inslag av ekologisk dagvattenhantering inom planområdet. De många fördelarna med ekologiska system gör att det dessutom bör vara möjligt och eftersträvansvärt att införa sådana inslag vid liknandeprojekt i framtiden. / As cities grow and become denser the hard surfaces, where water cannot be infiltrated through the ground, increases. Rain fall is also expected to increase, due to climate change, and the combination of both scenarios will most likely lead to greater risks of flooding, as large volumes of stormwater runoff must be handled by limited underground pipes. Urban stormwater is, added to that, often polluted and affects the quality of streams and lakes close to cities. A solution to the problems might be to integrate sustainable urban drainage systems (SUDS) that handle stormwater by the same principles as in nature, where green areas, ponds and open ditches both purifies and slows down the urban runoff. By mapping the specific conditions within the ongoing development project at Flygaregatan in Halmstad, which has been used as an example site, the possibilities of SUDS have been investigated. The purpose of the study is to see what parts of SUDS that are possible to use in cities and to come up with a suggestion of how such a system could be integrated within Flygaregatan. The study is based upon a review of literature, interviews, calculations and study visits. Due to the complex nature of urban stormwater some assumptions and simplifications have although been necessary. The results show that SUDS can reduce the pollution in urban stormwater to acceptable levels and, added to that, delay the runoff which decreases the risks of flooding. From the perspectives at Flygaregatan it should be possible to integrate SUDS within the site and considering the many positive effects of SUDS it is then suggested that such systems should also be used in similar construction projects in the future.

År 2021 fyller Göteborg 400 år och det lockar många byggare att bli klara jubileumsåret till ära, inte minst väntas ca 30 000 nya bostäder. Frågan är var medborgarna kommer in i denna planeringsprocess och vad det finns för strukturella möjligheter för dialog där medborgare får säga sitt. Det uppsatsen syftar på är att belysa hur planeringsprocessen ser ut inom byggnation, och vilka möjligheter som ges till medborgardialog. Uppsatsen går igenom planeringsprocessens olika delar, från idé till spadtag, och vilka aktörer som kan tänkas vara med i denna process. När det kommer till medborgardialog står principer och policys i fokus, men går också igenom vilka resurser och utbildningsbehov som finns för dialogarbeten. Med utgångspunkt i en offentlighetsteori av Jürgen Habermas granskas litterärt material från flertalet kommunala källor, bl.a. Göteborgs Stad, Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Komplement till detta är 3 intervjuer, dessa om medborgardialog, samarbete mellan olika kompetenser och förhållningsregler inom arbetet. / During the year of 2021 the city of Gothenburg turns 400 years and it attracts many contractors to finish then in honor of the anniversary, not at least to be expected is 30,000 new homes. The question is where the citizens come into the planning procedure.  This bachelor’s thesis aim is to explore what the planning process looks like during construction and what the structural possibilities are for public dialog. The thesis goes through the different parts of the planning procedure, from concept to groundbreaking, and who that might be a part of this process. When it comes to public dialog the focus is on principals and policies, but also goes through what the needs are for education and current resources around working with dialog.  Based on Jürgen Habermas theory on the Public sphere literary materials are examined, mostly from municipal sources, including City of Gothenburg, National Board of Housing and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. Complementing this are three interviews, these with focus on public dialog, cooperation between various competencies and conduct of the working process. / Stadsplanering, Inflytande och Medborgardialog

The streets are one of the most commonly used spaces of a city and most people would probably say that they know what a street is. However, at a second glance, streets could be quite complex spaces hosting sometimes co-existing and sometimes contradicting uses. To start with, there is both an inherent relation between staying and moving as well as between space and network in the concept of streets. Relations that is reflected in the global goals for sustainable development and that can´t be treated separated from each other if the streets are going to work as both a network of transportation, public spaces and as individual spaces. This study aims to investigate these inherent relations in the concept of streets between space and networks, staying and moving to describe the inherent complexity in the concept of streets these relations causes. Through the reasearh survey of this essay it is discovered that different parts of important litterature about urban planing treats this complexity in the concept of streets differently. This essay is therefore carried out through a observational study where different streets in Gothenburg, Sweden is observed. Thereafter the streets are described and analyzed in the light of the inherent complexity in the concept streets to examine if differents streets treats this complexity differently.

Den här uppsatsen handlar om hur stadsplanering användes i sekelskiftets Kiruna som medelför att forma arbetares moral och känsla av gemenskap. Kiruna grundades år 1900 av LKAB som var den styrande aktören i processen. Undersökningen handlar om den moral somstadsplanen skulle förmedla till arbetare, både som individer och som social klass. Som en deli detta identifieras några av de moraliska, politiska och sociala problem som stadsplaneringenförväntades lösa. Kirunas stadsplan var den första i norden av sitt slag att realiseras och denutformades efter en för sekelskiftet ny estetik. Gatunätet var inspirerat av medeltidensslingrande gatumönster och estetiken förknippas med jugend och Arts & Crafts rörelsen.Dessa var en del av en socialutopisk rörelse som ville motverka de negativa sociala ochmoraliska konsekvenser de identifierade i det framväxande kapitalistiska samhället.Undersökningen visar att syftet med gatusystemets utformning skulle skapa starkgemenskap och lojalitet som inte grundade sig på klasskänsla. Att ge staden en vissutformning skulle leda till att höja arbetarens moral. Plantager och trädgårdar var något somprioriterades även i det första planeringsstadiet då närhet till naturen ansågs ha en positivinverkan. Målet var att få lugna, lojala arbetare, som var självständiga och hade god moral.Jag menar att tidigare forskning har förbisett Per Olof Hallmans roll. Konsekvensen bliratt det stora området av privata tomter som LKAB sålde till arbetare för att bygga egna hempå har tolkats som ointresse ifrån bolaget och en ovilja att ta det ekonomiska ansvaret. Genomatt utgå ifrån Hallmans bidrag till stadsplaneringen kommer jag visa att detta var en del av ettstörre projekt för att forma arbetarens moral.

This thesis investigates the development and formation of new ideals for the city and its citizens which emerged in the wake of the economic crisis of the late 1970s to the early 1990s. This period of time is often identified as the end of the industrial society and the beginning of what is generally known as the information society. By studying how the city was perceived in the context of a new societal form and, through that, was given a new economic function, this thesis shows a different understanding of why and how Swedish cities adopted new and completely different strategies in a relatively short period of time. As opposed to similar research in the same field, this thesis studies the early development of these new strategies and ideals of the city by focusing on two previously overlooked concepts: samhällsform [societal form] and livsform [life form]. As this thesis will show, these two concepts were paramount to the agents own understanding of the connection and co-dependence between the city, the citizen and the order of production. By using theories concerning the importance of time as a way for the agents to structure their own understanding of events, this thesis shows how the image of crisis created ruptures in time and thereby enabled new possible actions for the agents. By making the industrial society and industrial city a thing of the past, new strategies could be implemented and old norms and practices were challenged. The new ideal city catered to the imagined needs and demands of a new life form, namely karriärbunden livsform [career bound life form], which was considered to contribute to growth in the new information society. As this thesis points out, this life form was made into a template of how a city should be planned and thereby has gained great advantage in comparison to other groups in Swedish society.

<p>Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing</p><p> </p><p>By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality.</p><p> </p><p>If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be:</p><p>By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied.</p>

<p>Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.</p><p>Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt. Detta framkommer både ur bröderna Berggren, som är Jakriborgs skapares, positionering till 1960-70 tals projekt men också genom att skribenter lyfter fram nya värden såsom individualism och tillbakagången till gamla traditioner.</p><p>Det finns en diskursiv kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ej.</p>

No description available.