This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today’s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city. The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions. The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor. The subject of this essay is to examine the latter way of increasing the city’s density, that is through extensions of existing buildings by building on rooftops, so called “vertical concentration”. Vertical concentration lacks tradition in Sweden, but is quite common on the European continent, especially in the Netherlands. This essay therefore aims to examine the conditions for vertical concentration to be applied in the city-planning of Sweden, with the city of Norrköping as a case-study. A circumstance which has greatly simplified the implementation of vertical concentration in Sweden came with the introduction of a new regulation concerning “three-dimensional property formation” in 2004. For example, this regulation enables a floor in a building to become a property of its own, separated from the rest of the building. Vertical concentration gives new opportunities to obtain a mix between spaces for living and working in the same building. For instance it enables a floor of apartments to be put on top of a building consisting of offices. An important aspect to keep in mind when applying vertical concentration is to avoid an impoverishment of city-functions, for example by adding a floor of apartments on top of a dwelling complex. An analysis was carried out of Norrköping and its buildings in order to investigate the town’s suitability for vertical concentration. For a building to be used for vertical concentration it had to pass a number of restrictions formulated in different rules and regulations concerning city-planning. The analysis gave the answer that 137 hectare (approximately 191 football-fields) of rooftops in Norrköping could be used for vertical concentration, a result that exceeded the municipality’s expectations.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå. Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt. Det har länge varit känt att miljön runt omkring oss påverkar beteendet hos en individ, det kan handla om en naturlig miljö likaså en byggd miljö. En annan påverkan som visar på skillnader i beteende är de kulturella differenser bland samhällets innevånare. Stora städer utvecklas dagligen av det mångkulturella klimatet. Svenska storstäder växer i en allt snabbare takt, med ökad urbanisering och en allt glesare landsbygd till följd. Nya stadsdelar byggs upp, äldre renoveras. Politiker, byggnadsbolag och stadsplanerare är några av de stora aktörer som dagligen försöker göra staden så attraktiv och funktionell som möjligt. Staden förändras och detta ger oss ett gyllene tillfälle att fokusera på de platser där innevånarna möts, i de utrymmen som uppstår mellan fasaderna, mellan människor. Genom att bygga in mening till mötesplatser och förstå potentialen av att implementera digitala kommunikationsmedel, som vi kan skapa fler intressanta mötesplatser som lockar människor till samtal. Det är genom större medvetenhet och kunskap kring hur människor fungerar, i olika kulturer, städer och som sociala varelser som det går att skapa mötesplatser som också fungerar som samtalsplatser. Rapporten resulterar i två skilda förslag på en ny typ av mötesplats som är anpassade till stadsmiljöer. / A square is a good example of a traditional meeting place. It has often a historicalbackground in which the function and location was suitable for commercial, politicalor religious purpose. As more and more people move in to the city, more urban spacewas used for meetings. Whatever surface people uses the thing they all have incommon is to fit the people, and become a place for communication. Meetings between people happen all the time, and there are no rules on how ameeting might happen. Most are planned, but many are also random. It has longbeen known that the environment around us affects the human behaviour; it mayrelate to the natural environment as well a built environment. Anothereffect that shows the differences in behaviour is the cultural differences amongcommunity residents. Large cities developed a daily basis by the multi-culturalenvironment. Swedish cities are growing at an ever-faster rate, with increasedurbanization and decreased rural population as results. New neighbourhoods arebuilt up, older renovated. Politicians, construction companiesand urban designers are the working force trying to make the city attractive andfunctional. The city is changing and this gives us a golden opportunity to focus on theplaces where people meet, in the spaces created between the facades, between people. By embedding context to meeting places and understanding the potential ofimplementing the digital communication methods, we can create a more interestingenvironment that is more responsive to communication. It is through greaterawareness and knowledge about how people function in different cultures,cities and as social beings that it is possible to create new interesting places whofunction as a forum for communication and social life. The report results in two different proposals for a new type of meeting place designedto fit urban areas.

Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing   By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality.   If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be: By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied.

”Hållbar stadsplanering” är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle. Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt. Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits. Bilismen är den utveckling som har format dagens stad mest. Vi har idag, den 150-åriga uppfinningen cykeln, som kanske är det mest miljövänliga transportmedlet. Att förbättra för cykeltrafik i staden är därför betydelsefullt. Syftet med mitt examensarbete är att upptäcka brister och problemområden i cykelvägnätet, för stadsdelen Hovshaga i Växjö. Målet är att komma med förslag på åtgärder för de problemområden jag valt ut. Mycket av de problemområden jag hittat beror på att staden planerats så mycket för bilisterna, cyklister och andra trafikanter har fått betala priset av bilismens framfart. Gatuutrymme och status är två kategorier där mycket av problemen ligger.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text. / In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.

No description available.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa. Världshälsoorganisationen WHOs rekommenderade dagsbehov av 30 min fysisk aktivitet kan med fördel utföras på cykel. Cykeltrafikens omfattning påverkas av fysiska förutsättningar, psykologiska faktorer samt politikens utformning.   Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar cykeltrafiken i Karlstad. Hur påverkar dom faktorerna Karlstadsbornas val och motivation att cykla och vilka av dessa faktorer går att påverka? För att få ett underlag till analys utfördes en enkätundersökning bland 50 invånare i Karlstad. Av de svar som gavs på enkätens öppna och stängda frågor framkom att det som påverkar Karlstadsinvånarnas val att cykla väl samstämde med tidigare teorier och forskning.   Det främsta motivet till att invånarna i Karlstad cyklar framkom vara motion. Den främsta orsaken till att välja ett annat transportmedel är långa transportsträckor. Undersökningen pekar på att de åtgärder som förknippas med förbättrande av cykeltrafikens infrastruktur är mest efterfrågade. Genom att underlätta för Karlstadsborna att ta sig fram på cykel kan cykeltrafiken ökas. / Karlstad municipality has in their transport strategy set targets which aims to increase the number of bicycle trip within the city. When used the bicycle emits either greenhouse gases or pollutants. Everyday decisions to take the bike to work for example can lead to reduction of carbon dioxide emissions, cycling can thus contribute to the meeting of important environmental objectives. Cycling promotes health. The World Health Organization’s (WHO) recommended daily ration of 30 minutes of physical activity can readily be performed on a bicycle. Bicycle traffic volumes are affected by physical conditions, psychological factors and political policies.   The purpose of this investigation is to determine which factors affect bicycle traffic in Karlstad. How do these factors influence Karlstad inhabitants choice and motivation to ride their bicycles, and which of these factors can be influenced? To obtain a basis for analysis a survey among 50 inhabitants of Karlstad was conducted. From the responses given to the open and closed questions, it appeared that what influences the inhabitants of Karlstad´s choice to cycle were in tune with previous theories and research.   The primary motive of the inhabitants of Karlstad for cycling appeared to be exercise. The main reason for choosing a different mean of transportation is long distances. This survey suggests that the measures associated with enhancement of bicycle transport infrastructure are most in demand. By making it easier for Karlstad locals to get around by bike, bicycle traffic can be increased.