Jämställdhet är något som bör finnas inom alla politikområden. Ett av dessa områden är transportpolitik. I Sverige har vi nationella transportpolitiska mål och regionala transportpolitiska mål. Min studie utgår från den östliga regionen i Sverige vid namn Region Östergötland. Syftet med den här studien är att beskriva den svenska transportpolitiken på nationell och regional nivå och dess koppling till jämställdhet.  På nationell nivå finns det transportpolitiska mål och jämställdhetspolitiska mål. Syftet är att hitta kopplingen mellan dessa mål. Hur kan ett jämställdhetsperspektiv appliceras på transportpolitik? En annan del av denna studie handlar om begreppet översättning, vilket är ett verktyg för att förstå hur väl någonting på nationell nivå följer med ner till regional nivå.  Metoden som har använts för att besvara mina frågeställningar är olika typer av verktyg. En metod som jag använder är policyanalys med fokus på policyinnehåll. Jag använder också några kriterier från en dokumentstudie för att urskilja jämställdhetsperspektivet.  Resultatet av denna studie är att transportpolitiken på nationell nivå har höga ambitioner att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv och de lyckas i vissa fall men mycket arbete finns fortfarande att göra. På regional nivå saknas generellt jämställdhetsperspektivet. / Gender equality is something that should be applied in all kind of policy areas. One of these areas is transport policy. In Sweden we have national transport policy visions and we have regional transport policy visions. My study takes place in the eastern region in Sweden called Region Östergötland. The purpose of this study is to describe the Swedish transport policy on national and regional level and its connection to gender equality.  On national level we have transport policy visions and gender equality policy visions. The aim is to find links between these visions. How can a gender perspective apply on transport policy? Another part of this study is about using the term translation, which is a tool to understand how well something on national level follows down to regional level.  The method that has been used to answer my questions is different kinds of tools. One method that I use is a policy analyse with focus on the content of policy. I will also use some criteria from a document study in order to find the gender perspective.  The conclusion of this study is that the transport policy on national level has high ambitions to work with a gender perspective and they succeed in some ways but have a lot of work left to do. On regional level the gender perspective is generally missing.

Does the Quality of Governance correlate with the outcome of a state´s Cyber-securitization? This study shows that it does. Cybersecurity is of great concern for many countries in the world. This study however finds that government level of commitment towards Cybersecurity necessarily don’t equal outcomes of actual security. With this insight, this study instead interprets observed security commitments through the theory of Securitization from the Copenhagen School of International Relations. Quantitative methods and linear regression analysis are used to show that Quality of Governance, in the form of bureaucratic efficiency, is important for a positive outcome of a Securitization process conducted in the form of Cybersecurity governance. In the process, this study also responds to previous researches call for methodological diversity and empirical data regarding both Securitization theory as well as Cybersecurity research. In sum, the contribution of this thesis is the importance of Quality of Governance for state Cybersecurity. This is complemented by empirical findings on that outcomes, in the form of political commitments to Cybersecurity, don’t necessarily correlate with actual conditions of security in Cyberspace.

No description available.

I denna uppsats undersöks den retorik som förts av Rysslands och USA:s representanter i samband med att något av de två länderna använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd. Detta görs genom en innehållsanalys som samtidigt syftar till att pröva vilken av de två teorierna realism och konstruktivism som främst kan förklara hur dessa länder legitimerar sina ställningstaganden. Undersökningen avgränsas till protokoll från de möten där länderna använt sitt veto i säkerhetsrådet mellan åren 1949-2018. Resultaten visar att både USA:s och Rysslands retorik främst kunnat förklaras av den konstruktivistiska teorin men att realismen också haft stöd vid olika tidsperioder och beroende på vilket av länderna som använder sitt veto. / <p>2019-06-04</p>

Denna studie har redogjort för hur partimedlemmars socioekonomiska bakgrund påverkar det upplevda inflytandet inom svenska riksdagspartier. Denna studie har således genom statistiska analyser och hypoteser prövat relevansen av kön, utbildningsnivå och ålder. För att fullfölja syftet och för att besvara frågeställningen har studiens material bestått av den svenska partimedlemsundersökningen från 2015. Vidare har denna studie tillämpat tre olika tolkade indikatorer för det upplevda inflytandet vilket visat på ett varierande resultat avseende relevansen av de socioekonomiska faktorerna. Genom studiens resultat har studien funnit delvis stöd för två av tre hypoteser och förkastat en. Studien har funnit övervägande svaga men signifikanta inkonsekventa resultat som visar på att de undersökta socioekonomiska faktorerna har betydelse för det upplevda inflytandet. / <p>2019-06-04</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats är en studie av funktionell dumhet på Högskolan i Halmstad. Studien bygger på sju intervjuer av anställda på högskolan som sedan analyserats och placerats i ett schema för funktionell dumhet. Intervjuerna, som gjordes med både chefer och ”vanliga” anställda gjorde det möjligt att konstatera att funktionell dumhet är ett fenomen som har tydliga tendenser och i vissa fall finns på Högskolan i Halmstad. I de flesta fall var chefer och anställda överens om var funktionell dumhet kan synas, medan de i vissa fall hade skilda åsikter. Resultaten presenteras genom tydliga tabeller och tillhörande motivering och kommentarer. Det faktum att den funktionella dumheten syns på organisationen påvisar att Alvesson och Spicers teori om fenomenet är värd att undersöka vidare, på olika sorters organisationer, inte bara på statliga myndigheter. Även om författarna själva menar att detta fenomen finns på alla organisationer, så ger denna undersökning en konkret bild med riktiga situationer tagna från intervjupersonernas upplevelser.

No description available.

No description available.