Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? – En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus   Seminariedatum: 2011-05-31   Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion   Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson   Handledare: Maj Asplund Carlsson   Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film.   Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa.   Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.   Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film.   Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas.   Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien. Det finns i relativt många fall spår av en könsmaktordning, till nackdel för kvinnorna.

Med utgångspunkt i FN:s Millenniemål om att stärka kvinnors position och öka jämställdheten har jag undersökt hur detta kan appliceras på det svenska samhället. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor på universitetet. Fokus ligger på dessa kvinnors syn på utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrån olika genus- och jämställdhetsteorier.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i den amerikanska dramaserien Sex and the City framställs. En analys har gjorts på sex avsnitt av serien. Analysmaterialet studerades utifrån ett feministiskt samt stereotypiskt perspektiv. En av utgångspunkterna har varit antagandet om att karaktärerna är olika. Undersökningen syftar också till att analysera serien och se om den är en traditionell eller en modern såpopera. Studien grundar sig på en innehållsanalys. Resultatet kommer att delvis vara generellt för hela serien, eftersom karaktärerna följer med alla säsonger men utvecklas under seriens gång. Resultatet av undersökningen stärker antagandet av att karaktärerna är olika. Kvinnorna representerar stereotyper av olika slag. Resultatet visar även att kvinnorna också har mycket gemensamt. Serien kan varken placeras i den traditionella såpoperan eller i den postmoderna såpoperan. Sex and the city är en serie som har element från båda subgenrerna.

This study examines how gender is at work in four series of teaching material of Swedish in the years 7-9 of the Swedish primary school. Analyzing eight books in total, and also their respective teacher’s manuals, the study focuses on the following aspects in both texts and pictures within the books: heteronormativity, marginalization, stereotypes, equality, and also general gender related issues. Doing so, this study approaches the analyzed material with the eyes of a feminist critic. Moreover, this study applies both a qualitative and a quantitative analysis as its method of approach.  Initially, the theoretical background and scientific method for this study is presented. Then follow the aims of the study, together with the questions this study seeks to answer. Thereafter the actual findings, the results of the two analyses, are presented – followed by a discussion of the former. The discussion is summed up by pedagogical implications of the results.  This study finds that women are very much marginalized within the books, with the men outnumbering the women by almost a three-to-one ratio. Stereotypes of masculinity and femininity are found frequently within the books, and they also follow the heteronorm very closely. Regarding equality, some books discuss the historical male dominance over women, but fail to highlight that modern day society is not, in fact, equal at all. In consequence, the study can conclude that the teaching materials do not fulfill their mission in accordance with the Swedish school syllabus.

This essay aims to investigate young people's vision of clothes as a means of communication. Focus lies on what message the clothing we have on sends out and how they are interpreted by our surroundings. Do other people interpret us the way we intend to through our clothes? The theoretical frame of reference that applies is Thomas Ziehe’s theories about Clothing and Identity, Anthony Giddens’ Reflexive Identity Processes and the Uses and Gratification’s theory. The researches were carried out with a comprehensive questionnaire survey among high school students, at Lars Kaggskolan in Kalmar, with an associated image, and two personal interviews. The results showed that young people in general do not want to stand out from the quantity and they often describe their clothing style as ordinary, normal, and fashion conscious. Young people ascribe other people stereotypes on the basis of their clothing. There are many factors that play a part in the choice of clothing we do. Everything from media, group belonging to past experiences has a great meaning in the context.

I FORM is the biggest health magazine of Scandinavia. It is a magazine that treats subjects like health food, training, sports gear, sex and relationships. The magazine addresses women directly and only women appear in the magazine. This is a study on how I FORM portrays women in their segment called “Addicted to” (Biten av). It is a study of what kind of stereotypes that are used and also what kind of pictures that has been used to portrait the women. Lastly I try to answer the question of how the portraits in I FORM can recreate or transform the medial use of dominating gender discourses in society. The method of use is the rhetorical text analysis as described in Jostein Gripsruds book Mediekultur och mediesamhälle, where I’m looking at the three first steps of the Partes model. The theoretical framework treats the subjects of primary and secondary socialization, social and personal identity, and the influence of media, gender and stereotypes, both in written text and in pictures. The conclusion of this study is that there is a common use of different stereotypes in I FORM:s portraits. They use their segment “Addicted to” (Biten av) to promote different types of exercises and the women are portrayed differently depending on if the type of exercise is counted as more of a male or a female exercise.

<p>Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.</p>

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media. Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning. Karaktärerna utvärderades sedan med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fem kvinnor och fem män deltog. Resultatet visade på indikationer att kvinnor lägger mer fokus vid karaktärers utseende och personlighet medan män lägger mer fokus vid karaktärers funktionalitet.

Today, we are surrounded by stereotypical representations of gender in advertising. We have chosen to focus on the question: What can the use of gender stereotypes result in and what are the motives for companies not to use gender stereotypes in advertising? The aim is to discuss how and why companies use gender stereotypes in their advertising and what the consequences are. We have chosen to target the sports industry as the sports movement is created by men, for men and is still characterized by male norms and power structures. It is therefore interesting to examine how sports companies in Sweden convey their view of gender through its marketing and more specifically their commercials. We have used focus groups to learn the consumers thoughts about three different commercials by Intersport, XXL Sport &amp; Vildmark and Stadium (three big sports companies with business in Sweden). We have used Kotler’s basic theories of marketing with a focus on needs, wants, demand and segmentation. We have also focused on brand theory as a corporate brand is now one of the biggest intangible assets a company owns and it is increasingly important for companies to have a strong brand to differentiate themselves in today's fierce competition. We have also used theories about gender and sports to see patterns that cannot be recognized using only marketing theory.Based on the discussions of the focus groups, gender stereotyping in advertising and advertising focused on appearance resulted in negative feelings which created no sense of belonging (one of the basic human needs according to Kotler) and was considered exclusionary.