Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

En ethosanalys där talaren är en icke-binär transperson kan utgöra ett exempel på när teorier som behandlar ethos i en vidare bemärkelse än endast i talsituationen är särskilt relevanta. Artiklar av Ruth Amossy och Stefan Helgesson har använts i den här uppsatsen för att både förstärka och komplettera varandra. Vi kan utifrån dem förstå vilken roll sociala och kulturella föreställningar spelar i konstruktionen av ethos. Stereotypisering kan till exempel vara ett sätt att förenkla för talaren i en retorisk situation. Även om kategoriseringar och grupperingar egentligen bara är konstruktioner måste en talare ta hänsyn till att de kan ligga till grund för verklighetsuppfattningen hos publiken. Resultatet kan bli något av en paradox om talarens intention är att upplösa eller dekonstruera sådana synsätt, vilket kan vara fallet med transaktivistiska yttranden. Genom att använda dubbelhet kan talaren hantera en egen ståndpunkt samtidigt som hen tar hänsyn till fördomar hos en retorisk publik. Eftersom diskussioner kring strukturer som heteronormativitet och tvåkönsnormen är särskilt viktiga inom queer- och transaktivism visar sig ethos särskilt intressant i videoklippet med Pim från Aftonbladets "Mitt ID".

I föreliggande studie undersöks mångkulturell interaktion på en forskningsavdelning i Norge för att studera hur konflikter på arbetsplatsen upplevs på en arbetsplats med kulturell mångfald. Studien baseras på information från åtta medarbetare och en chef från olika länder genom intervjuer och frågeformulär. Intervjupersonerna berättade om hur kulturella skillnader bidrog till situationer som bland annat berörde aggressivitet, ignorerande av kollegor och hot om uppsägelser. För att analysera resultatet har Hofstedes teori om kulturdimensioner använts. Resultatet visar att kultur formar och påverkar människor och att kulturella skillnader kan resultera i missförstånd, vilket skapar ett behov av kulturell anpassning hos de utländska intervjupersonerna. Flera kulturella skillnader kunde ses mellan norrmännen och de utländska intervjupersonerna. De utlandsfödda framstår exempelvis som mer kompromissvilliga än norrmännen som i sin tur uppvisar konflikträdsla. Konflikträdslan leder till att kognitiva konflikter inte alltid behandlas konstruktivt samt att konflikter undviks. Vår slutsats är att mångkulturell interaktion är någonting som kräver kunskap och förståelse snarare än någonting vars positiva resultat bör tas för givet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur karaktären Amy March porträtterats i olikaadaptioner av Little Women. Utifrån Eders karaktärsklocka med ett fokus på fiktiv existensoch symptom analyseras fyra versioner, de från 1933, 1949, 1994 och 2019. Genom att utgåfrån ett genusperspektiv undersöks även hur tiden varje adaption gjorts under formatkaraktären. Resultatet av analysen visar att de två tidigare adaptionerna följer merkonventionella genrekonventioner där Jo står i fokus. De två senare adaptionerna ger merplats åt Amy och ger en mer nyanserad bild av karaktären. Dessutom för de uppmärksamhetentill den verklighet som kvinnor levde i under 1800-talet och har tydliga feministiska budskap.

Studiens syfte är att kritiskt granska och analysera hur kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper inom den specifika subkulturen The BookTube Community. Ambitionen är att förstå huruvida subkulturen representerar normer och normativa genusstereotyper. Studiens urval utgörs av de två kvinnliga och de två manliga BookTubers som i dagsläget, januari 2020, har flest prenumeranter. Materialet omfattar fyra YouTube-videor, en från varje BookTuber, där böcker diskuteras i ett generellt sammanhang och inte utifrån någon specifik genre. Analysen är utförd med genusteori som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt. Det framgår av analysen att kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper till viss del genom sitt utseende och sitt uppträdande. Även sättet som de diskuterar litteratur på går att tolkas som genusstereotypiskt i vissa avseenden. / The purpose of the study is to critically examine and analyze how well-known BookTubers maintain gender stereotypes within the specific subculture The BookTube Community. The ambition is to understand whether the subculture represents norms and normative gender stereotypes. The selection of the study consists of the two female and the two male BookTubers who currently, in January 2020, have the most subscribers. The material includes four videos, one from each BookTuber, where books are discussed in a general context and not based on any specific genre. The analysis is performed with gender theory as a theoretical framework and critical discourse analysis as a method, with Fairclough’s three-dimensional model as a starting point. It appears from the analysis that well-known BookTubers maintain gender stereotypes to some extent through their appearance and behavior. The way in which they discuss literature can also be interpreted as gender stereotypical in some ways.

No description available.

Bakgrund: I Hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ett lagstadgat ansvar för att en jämställd vård ska bedrivas. Den ska vara av god kvalitet och av respekt för patienten oavsett kön. Den idag tillgängliga forskningen påvisar att det kan finnas en skillnad om du är en kvinnlig eller manlig patient i mötet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vilken betydelse patientens genustillhörighet har i vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats samt sju kvalitativa artiklar har tillämpats i resultatet. Resultat: Bearbetningen av den vetenskapliga forskning som tillämpats resulterade i tre huvudteman; ”Könsskillnader vid diagnostik och behandling”, ”Könsskillnader i beteende och bemötande” och ”Könsskillnader gällande kommunikation”. I resultatet framkom flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av behandling samt diagnostiska skillnader för patienterna på grund av deras genustillhörighet. I sjuksköterskans kommunikation med patienter framkom även att sjuksköterskorna innehar normer och stereotyper vilket påverkar bemötandet gentemot patienten samt dennes tillgång till vård. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap och ansvar för en jämställd vård behöver utvecklas, då det framgick i litteraturöversikten att patientens genustillhörighet har betydelse i mötet med sjuksköterskan och hälso- och sjukvården. / Background: In Swedish healthcare, the nurse has a statutory responsibility for an equal care to be provided. It should be of good quality and with respect for the individual patient, regardless of gender. The research available today shows that there could be a difference if you’re a man or a woman when meeting with the nurse. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on the nurse's experiences of the importance of the patient's gender identity in health care. Method: A qualitative literature study with inductive approach and seven qualitative scientific articles were applied in the result. Results: The evaluation of the scientific research resulted in three main themes; "Gender differences in diagnostics and treatment”, “Gender differences in behaviour and attitudes" and "Gender differences regarding communication". In the result, several factors emerged that affected the nurse's experience of treatment and diagnostic differences for the patients due to their gender identity. In the nurse's communication with patients, it was also revealed that the nurses have norms and stereotypes which affect the treatment towards the patients as well as their access to care. Conclusion: The nurse's knowledge and responsibility for equal care needs to be developed. It was found in the literature study that the patient's gender has significance in the meeting with the nurse and the health care system.

I den här uppsatsen tittar jag närmre på hur Dressmann valt att representera plus sizemän och redogör för hur den manliga kroppen träder fram utifrån normer kring denmanliga kroppen och sätter det i kontrast mot mitt material. Dressmann är ettklädföretag som är duktiga på att inkludera plus size män i sina reklamer. Genom envisuell analys som fördjupas med diskursanalys kommer jag fram till att den manligakroppen både representeras utifrån rådande normer, men att Dressmann också visar ennyanserad och mer realistisk bild av den manliga kroppen som bryter mot hurDressmann tidigare representerat kroppen. Avslutningsvis diskuterar jag hurDressmann i framtiden kan visa vägen för hur plus size kroppen visas och att vi måstese till hur alla kroppar ser olika ut och att ingen är den andra lik, och skapa rättvisarepresentationer kring kroppen. / In this essay I look more closely at how Dressmann chose to represent plus size menand explain how the male body emerges from norms around the male body, to laterput that in contrasts with my material. Dressmann is a clothing company that is goodat including plus size men in their advertisements. Through a visual analysis that Ideepened with a discourse analysis I come to the conclusion that the male body isrepresented on the basis of prevailing norms, but that Dressmann also shows anuanced and more realistic picture of the male body that violates how Dressmannpreviously represented the body. In conclusion, I discuss how Dressmann in the futurecan show the way for how the plus size body is shown and that we need to look at howbodies actually look, that they all look different from one to another, and create fairrepresentations around the body.

Syftet med forskningsstudien har varit att undersöka hur kvinnor och män representeras i branschtidningen Veckans Affärer och om det går att se några konkreta skillnader och i så fall vilka dessa är. Studiens fokus har tagit avstamp i hur representation av de båda könen skett över tid mellan 2011 till år 2017. Den frågeställning som varit målet att besvara är följande: Hur porträtteras kvinnor och män i branschtidningen Veckans Affärer mellan åren 2011 och 2017? Finns det skillnader och/eller likheter i hur kvinnor och män porträtteras på omslag för Veckans Affärer över tid?. Representationsteori tillsammans med diskursanalys utgör grunden för den visuella analys som studien baseras på tillsammans med genusrelaterad forskning inom media och semiotik. Det har varit de elementen som utgjort analysen av de 34 tidningsomslag som visar på att män och kvinnor över tid representeras olika. En del omslag ställer sig dock utanför den diskurs som används och visar på att det över tid sker ett skifte i hur män och kvinnor representeras, där skillnaderna mellan hur könen porträtteras i media blir allt färre.Sökord: Genus, Representation, Diskursanalys, Media, Stereotyper, Makt, Veckans Affärer / AbstractThe aim of the research has been to investigate how women and men are represented in the industry magazine Veckans Affärer, and if there are any differences in gender representation, which ones. The study's focus has in the representation of both sexes during the period 2011and 2017. The question to be answered is: How are women and men depicted in the trade magazine Veckans Affärer between 2011 and 2017? Are there any differences and / or similarities in how women and men are presented on the cover of Veckans Affärer over time? Representation theory together with discourse analysis forms the basis for the visual analysis on which the study is based, along with gender related research in media and semiotics. It has been those elements that included the analysis of the 34 newspaper coverings that show that men and women over time are represented differently. Some covers, however, is not part of the used discourse, indicating that over time there has been a shift in how men and women are represented, where the differences between the gender portrayal in the media are becoming less obvious.Keywords: Gender, Representation, Discoure analysis, Media, Stereotype, Power

Studien undersöker vilka sociala grupper som representeras på hemsidorna från de fyra ekonomiskt mest framgångsrika researrangörerna i Sverige. Studien tar även upp vilka stereotyper och normer som förekommer. Målet med uppsatsen var att jämföra resultatet med liknande studier för andra branscher. I studien använde jag mig av en kvantitativ innehållsanalys för att definiera vilka som syns, samt en bildanalys för att hitta stereotyper och normer i materialet. Studien fann en extrem generalisering i vilka som syns. Däribland var 98,6% av personerna ljushyade, endast 0,4% icke-smala, samt 0% hade en fysisk funktionsnedsättning. Resultatet visade att resebranschen har en mindre mångfald än vad som hittats i tidigare forskning. Gällande stereotyper och normer fann studien att de som representerades i bildmaterialet framställdes som hälsosamma och måna om familjelivet. Studien fann även att resebranschen står för en icke-sexistisk bild av kvinnor trots att det var fler kvinnor än män på bilderna, och trots att de ofta var lättklädda.