Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka genusstereotyper i massmedialt innehåll.Genom att analysera presentationsvideor från realityserien Paradise Hotel Sverige ämnarstudien bidra till en djupare förståelse för hur genusstereotyper (re)produceras och hur dessakan relateras till olika diskurser och maktrelationer kring genus. Metodologiskt har vi använtoss av en multimodal kritisk diskursanalys där lexikala val, visuella- och kroppsliga uttryckanalyseras. Teorierna och begreppen som väglett analysen är genusteori, socialsemiotisk teori,stereotyper med fokus på femininitet och maskulinitet, diskurs och makt. Studiens resultat ärambivalent. Dels visar den på att deltagarna framställs utifrån genusstereotypa föreställningar,dels visar resultaten även på att en del normbrytande företeelser kommer till yta. Kvinnorna ärde som mest frångår den traditionella synen på femininitet medan männen till mestadelsfortfarande framställs genom maskulina attribut och stereotyper.

CAIA Cosmetics, som är ett av norra Europas ledande skönhetsmärke, publicerade år 2019 en reklamfilm på Facebook. Reklamfilmen kritiserades av Sveriges Kvinnolobby och fälldes därefter av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för könsdiskriminerande reklam. Syftet med denna studie är att granska framställningen av kvinnor i CAIAs reklamfilm samt att urskilja vilka underliggande diskurser som reproduceras till mottagaren. Denna kvalitativa studie genomförs via metoden multimodal kritisk diskursanalys för att analysera de semiotiska resurserna och hur en kombination av dessa skapar mening. Genom multimodal kommunikation, feministisk ståndpunktsteori och begreppet pornification granskas tre sekvenser som skildrar kvinnor för att identifiera hur ideologier om kvinnan reproduceras. Studien belyser hur en problematisk framställning bidrar till att reproducera patriarkala diskurser. Genom att jämföra analysresultatet med CAIAs moderbolags uttalanden uppmärksammar denna studie hur en sexuell skildring av kvinnan ses som uttryck för självsexualisering och självobjektifiering samtidigt som kvinnor sexualiseras och objektifieras till förmån för den patriarkala dominansen. Resultaten från analysen visade att reklamfilmen innehöll underliggande diskurser som indikerar en stereotypisk framställning av kvinnorna som sexualiserade och objektifierade. Analysen visar även på att en sexuell skildring av kvinnan är problematisk då den kan hävdas stärkande för kvinnor i kontexter som dessvärre reproducerar patriarkala normer och värderingar.

I denna undersökning så görs ett fördjupande perspektiv på fantasygenrens olika stereotyper, med ett specifikt fokus på orcher och alver samt även vad som har skapat dessa stereotyper och vad som har förändrats under de åren som de har existerat genom att ställa frågor till deltagarna. Det visar att beroende på individ som observerar dessa raser så ändras perspektivet på stereotyperna samt även huruvida uppskattat potentiella normkritiska förändringar anses vara. Detta har upptäckts genom användningen av artefakter, ett frågeformulär samt även en förstudie med en fördjupning på J.R.R. Tolkien och de stereotyper som har skapats tack vare hans verk. Efter reflektion så finns det möjligheter för en fortsatt studie inom detta eftersom det bara finns ett fokus på orcher och alver, även fast det existerar flera olika typer av fantasyraser som kan ge ytterligare intressant data som kan hjälpa framtida spelföretag. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Syftet med denna studie är att analysera hur Orienten framställs i Disneys Aladdin. Syftet är att titta på både en konnotativ och denotativ analysnivå och på så sätt se både en övergripande icke-västerländsk stereotyp samt en mer nyanserad bild av olika sorters framställningar som förekommer. Huvudfrågeställningen i denna studie är: Hur porträtteras Mellanösterns kultur i Aladdin 1992 och Aladdin 2019? För att besvara frågeställningen används kvalitativ innehållsanalytisk metod samt semiotik. Tillsammans med detta används teori kring stereotyper både som begrepp och i samband med populärkultur samt orientalismteorin och representationsteorin samt teori kring fenomenet den andre. Det material som studien kretsar kring är Disneys Aladdin (1992) och Aladdin (2019) då dessa filmer utspelar sig i en icke västerländsk miljö. De slutsatser som kan dras av analysen är att den generella bilden av kulturen i filmen är generaliserande vilket stämmer överens med Saids (2002) orientalismen. I scener och sekvenser , framförallt där vakter, handelsmän eller Jafar är inblandad, bekräftas den negativa stereotyp som Väst ger Öst även de i enighet med den orientalistiska teorin. De flesta karaktärer i filmen har samma symboliska och faktiska tillhörighet, med undantag från Aladdin, Jasmine och sultanen som detta enligt Halls representationsteorin om den andre framkommer tydligt. Huruvida karaktärens roll påverkar framställandet av karaktärens etnicitet går inte att svara på vilket enligt orientalismen är en del av neutraliseringen av den orientaliska kulturen. däremot finns ett tydligt samband mellan de egenskaper som ges till österländska och onda karaktärer samt symboliskt vita och goda karaktärer. Detta stämmer överens med representationsteorins principer. Studien kommer fram till att exotifiering, våld och sexualisering är de övergripande teman som är problematiska i filmerna fast på olika sätt. Aladdin från 1992 överdriver sin tolkning av Orienten på ett generaliserande sätt med klassiska symboliska objekt som är kopplade till Orienten och dess folk. Detta kan vara turbaner, svärd, kläder och utseende. Aladdin från 2019 har reducerat den tolkningen men istället komprimerat orienten till en exotisk, magisk plats där alla ser likadana ut. Båda versionerna speglar en osann bild av orienten baserat på föreställningar om den, men på två skilda sätt. Detta indikerar att en rörelse i hur Orienten och stereotypa bilder rör sig framåt men att det inte behöver betyda att stereotypa föreställningar försvinner utan snarare att de förändras. / The purpose of this study is to analyze how the Orient is portrayed in Disney's Aladdin. The purpose is to look at both a connotative and denotative level of analysis and thus see both an overall non-Western stereotype and a more nuanced picture of different kinds of representations that occur. The main question in this study is: How is the culture of the Middle East portrayed in Aladdin 1992 and Aladdin 2019? To answer the question, a qualitative content analysis method and semiotics are used. Along with the theory about stereotypes is used both as a concept and in connection with popular culture as well as orientalism theory and representation theory as well as a theory about the phenomenon of the other. The material that the study revolves around is Disney's Aladdin (1992) and Aladdin (2019) as these films take place in a non-Western environment. The conclusions that can be drawn from the analysis are that the general picture of the culture in the film is generalizing, which is consistent with Said’s (2002) Orientalism. In scenes and sequences, especially where guards, merchants, or Jafar are involved, the negative stereotype that the West gives to the East is also confirmed in agreement with the Orientalist theory. Most of the characters in the film have the same symbolic and actual affiliation, with the exception of Aladdin, Jasmine, and the Sultan as this according to Hall's theory of representation about the other is clear. Whether the role of the character influences the presentation of the character's ethnicity cannot be answered, which according to Orientalism is part of the neutralization of the Oriental culture. On the other hand, there is a clear connection between the characteristics given to oriental and evil characters as well as symbolically white and good characters, this is in accordance with the principles of the theory of representation. The study concludes that exotification, violence, and sexualization are the overarching themes that are problematic in the films but in different ways. Aladdin from 1992 exaggerates his interpretation of the Orient in a generalizing way with classical symbolic objects connected to the Orient and its people. These can be turbans, swords, clothes, and looks. Aladdin from 2019 has reduced that interpretation but instead compressed the oriental into an exotic, magical place where everyone looks the same. Both versions reflect a false image of the Orient based on notions of it, but in two different ways. This indicates that a movement in how the oriental and stereotypical images move forward, but that it does not have to mean that stereotypical perceptions disappear but rather that they change.

Denna studie undersöker hur kvinnor representeras i reklam. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Lindex i två olika kampanjer representerar kvinnor i sin reklam för underkläder för kvinnor. Undersökningen fokuserar på om representationen i kampanjerna förhåller sig till stereotyper eller femvertising. Uppsatsen grundar sig på teorier om representation och semiotik samt vad stereotyper är. Metoden som har använts är en semiotisk analys. Resultatet visar att de två olika kampanjerna skiljer sig åt trots att de marknadsförts i samma produktkategori. Den första kampanjen visar många tecken som tyder på att reklamkampanjen är mer stereotypiskt, eftersom den representerar många förutfattade meningar om vad som är snyggt och attraktivt. Den andra kampanjen visar varierande kroppar och åldrar. Reklamen blir inte stereotypisk men är ändå inom ramen för vad som anses vara attraktivt, då alla kvinnor i bilden har fixat hår, har mjuk kropp, lagom mycket rynkor om de är äldre och så vidare. Detta tyder på att kvinnor måste vara attraktiva, för att representeras i reklam. Den första kampanjen blir en negativ syn hur kvinnor borde vara och upprätthåller kvinnliga skönhetsideal medan den andra kampanjen gör att fler kan relatera till personerna då de visar upp fler människor i olika kroppar, åldrar och etnicitet

The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.

Syftet med denna uppsats var att undersöka barnlitteratur som görs tillgänglig på fritidshemmet ochhur böckerna kan komma att förespråka eller bryter genusstereotyper. Detta görs genom en kvalitativtextanalys av fyra utvalda böcker från olika fritidshem i Stockholmsområdet. Analysen fokuserade påtvå kategorier, handling och karaktärer. Utifrån kategorierna undersöktes egenskaper och beteendenkan kopplas till Nikolajevas (2017) tabell för stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper.Resultatet från analysen visade att två böcker hade tydliga genusstereotyper och två böcker utmanandestereotypiskt beteende. Förhoppningen med denna studie är att belysa vikten av litteraturen som barnkan ta del av på fritidshemmet och vikten i att fritidslärare arbetar normkritiskt med litteraturen. Dettaför att belysa att genus är en social konstruktion som kan konstrueras till att bli mer inkluderande och jämlik.

The purpose of this analysis is to shed some light on the norms that specific websites can communicate to their visitors and customers. In this study we chose to analyse the websites Caliroots and Care of Carl. These two websites were chosen due to their main target group, which in this case is men. These two websites are also two of the biggest online clothing retailers in Sweden that sells these specific types of clothes. This study is based on semiotic analysis, affordances and previous research on gender, masculinity, objectification as well as norms and stereotypes. In this study we analysed the websites, their content and structure in order to get the whole picture of which elements are communicating norms and stereotypes, as well as how these norms and stereotypes are portrayed  on the websites.  The result of this study showed that the websites, despite their differences, had several masculine norms and stereotypes in common. These norms were for the most part one specific out of our chosen analytic themes, namely prestige and ambition, though the rest of our themes were also an important aspect to take into consideration, since they showed how the websites differed from one another.  The result of this analysis has been used in the making of another alternative draft of a website with the same purpose of selling mens clothing. In this new alternative design we aim to not communicate the same type of norms and stereotypes that in some cases can be considered toxic and harmful, but instead convey alternative norms that can hopefully communicate joy, belonging and fellowship.

Studien ämnar undersöka hur kvinnliga projektledare inom konsultbranschen hanterar stereotypa könsbaserade förväntningar i sin yrkesroll. Mycket pekar på att denna bransch har formats av manliga värderingar och det kan därför förväntas att kvinnor som är projektledare upplever att de behöver agera på specifika sätt för att hantera detta och öka sin legitimitet som projektledare. Därför var syftet med denna studie att beskriva hur kvinnliga projektledare hanterar könsroller och stereotypisering i sin yrkesroll genom att intervjua fyra kvinnliga projektledare. Från intervjuerna framkom det att kvinnorna upplevde att det fanns vissa fördomar och förväntningar relaterade till kvinnligt ledarskap som de behövde hantera i sitt arbete. Resultatet från intervjuerna användes sedan för att bygga upp en ny modell som förklarar hur kvinnliga projektledare hanterar stereotypisering. Baserat på intervjuerna blev slutsatsen att kvinnorna hanterade könsbaserade förväntningar på tre olika sätt. Genom maktsträvan, påverkan och rollanpassning.

No description available.