I Sverige sker en demografisk förändring vilket innebär att andelen äldre i befolkningen ökar. Förklaringar till detta är minskade födelsetal och att människor lever allt längre. Detta innebär då att andelen i arbetsför ålder minskar. Då detta skapar problem för finansieringen av framtidens välfärdsstat så har lösningar i form av minskade möjligheter till förtidspensionering samt höjd lagstadgad pensionsålder varit aktuellt i politiska diskussioner. I januari 2020 kom lägsta åldern för uttag av allmän pension att ändras från 61 år till 62 år och lagen om anställningsskydd gick från att gälla till 67 års ålder till 68 års ålder. Dessa förändringar i pensionssystemet är bara början på en rad planerade förändringar och det blir då relevant att reflektera kring hur individer ska kunna men också vilja arbeta längre. Därav väcktes vårt intresse kring att studera äldres upplevelser i arbetslivet. För att avgränsa studiens område har studien begränsats till en specifik bransch, närmare bestämt IT-branschen. Det övergripande syftet med studien var att få en djupare förståelse för äldres upplevelse av att arbeta inom IT-branschen med fokus på attityder kring äldre, drivkraft i arbetet och eventuellt behov av arbetsanpassning. I studien användes en kvalitativ metod varav sex intervjuer genomfördes. Resultatet speglade upplevelser av ålderism i arbetslivet som skapade hinder på arbetsmarknaden. Respondenterna framhöll att deras arbete inte krävt anpassningar och de äldre i 60-årsåldern uttryckte att drivkraften minskat. Respondenterna redogjorde även för omständigheter i och utanför IT-arbetet som kunde skapa en ovilja till att arbeta längre än vad de ansåg behövdes.

The purpose of this study was to examine whether women's self presentation on Instagram and in podcasts were consistent with stereotypical characteristics of the female gender, and whether their self presentation would differ as a result of the different media conditions. A qualitative content analysis was performed on transcriptions of podcast-episodes and instagramposts in order to examine how three women, with high numbers of followers on Instagram, constructed their self presentation in relation to female stereotypes. The main theoretical framework supporting the study was Goffman's theory about impression management and self presentation. In addition gender theory and structuration theory were applied.   The result indicates that all three women performed the majority of their self presentation, in both the podcasts and on Instagram, according to the stereotypes presented by the analytical framework. However, the main result show that the women’s self presentation in podcasts were performed more according to stereotypes than on Instagram. This is further debated in the analysis.  The fact that women often are portrayed according to stereotypes in the media is a part of the reason why women are still not equal to men. This problem has been debated for a long period of time but is still an issue. This study is an initial step in exploring how the platforms of podcasts and Instagram enable various female stereotypes in women's self presentation, and can hopefully contribute with further attention to the debate.

The purpose of this study is to gain comprehensive knowledge about gender-discriminatory practices within advertising used in Sweden. This research intends to convey this to the reader through completing the following objectives. Firstly, to showcase how advertisers portray both genders in sexist ways. Secondly, how the advertisers react to the guilty verdicts made by the Reklamombudsmannen. This investigation focuses on the work of  the Swedish foundation “Reklamombudsmannen”. Their task is to promote and maintain ethics in the Swedish market by communicating ethical decisions, training and guidance offered to advertisers. This theoretical research consists of theories about gender research, gender stereotypes and sexist advertising. The analysis evaluates five of Reklamombudsmannen’s verdicts for sexist advertising from the year 2021. These five advertisements will be interpreted through a rhetorical and semiotic qualitative content analysis applying concepts such as logos, ethos, pathos, connotation and denotation will be used. The results indicate clearly that the advertiser's use different kinds of sexist, gender stereotypical or discriminating portrayals of both genders. However, the study can state that the female sex is significantly more objectified than the male. Furthermore, the commonality between each advertiser was the disagreeance of Reklamombudsmannen’s guilty judgements in denying the usage of discriminating content within their advertisements.

Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur karaktärerna Katniss och Peeta framställs i romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins, utifrån ett genusperspektiv. Ett delsyfte har varit att undersöka vilka didaktiska möjligheter ungdomsromanen Hungerspelen har i klassrummet. Metoden som har använts i undersökningen har varit en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i en hermeneutisk tolkningstradition. Vid genomförandet av karaktärsanalysen har delar av Nikolajevas motsatsschema över kvinnliga samt manliga stereotyper i litteraturen tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten för analysen har varit Hirdmans genusteori om genussystemet, vilket grundar sig i dikotomi (isärhållande) och hierarki (rangordning). Resultat- och analysdelen visar att både Katniss och Peeta bryter samt bekräftar de traditionella könsmönstren som råder i det västerländska samhället. Det visar även på att båda karaktärerna är medvetna om de olika könsroller de väljer att träda ut ur och in i, när det är fördelaktigt för deras syfte. Resultatet kan tyda på en kritik mot rådande normer samt föreställningar kring huruvida individen ska agera utifrån könstillhörigheter och hur det hindrar samt problematiserar det jämställda samhällsidealet. Det kan även tyda på kritik mot de genuspositioner som Nikolajevas motsatsschema lyfter fram, dels som kritik mot isärhållandets logik som Hirdman diskuterar.

I dagens mångkulturella samhälle är skolan en viktig mötesplats för barn och unga från olika kulturer där skolan ämnar utveckla förståelse och solidaritet för andra människor. Barnlitteratur har en väsentlig roll i skolans uppdrag och i vår framtida yrkesroll som lärare är det därför viktigt att skapa förståelse för vad litteraturen har för betydelse för barnen och hur den påverkar dem. Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur mångkultur och stereotyper kan framställas i barnböcker från olika tidsperioder. Vi har analyserat fyra olika barnböcker från fyra olika tidsperioder som alla skildrar mångkultur. Studien är baserad på en kvalitativ metod och ett sociohistoriskt perspektiv. Böckerna har analyserats med hjälp av en mimetisk analysmodell och en komparativ analys där vi jämfört böckerna med varandra. Resultatet visade att böckerna skildrar mångkultur på olika sätt, i vissa fall genom fördomar och förtryck och i andra fall positivt och naturligt. Gemensamt för tre av böckerna är att kulturmöten endast sker mellan den svenska kulturen och en annan kultur. En viktig slutsats för studien är även att omfattningen av mångfald bland barnböcker påverkar barns självbild, motivation till läsning och bild av verkligheten.

Syftet med vår undersökning var att studera tidningen Klicks omslag och deras kändisrapportering ur ett genusperspektiv. Vi har specificerat oss på hur män respektive kvinnor framställs på omslagen och hur relationen mellan kvinnor och män framställs. Frågeställningar: - Hur framställs män respektive kvinnor på omslagen? - Hur framställs relationen mellan män och kvinnor? Vi har valt att utgå från teorier som vi anser är relevanta och viktiga för vår studie. Teorierna är indelade i fem rubriker: Identitet och Representation Genus – det sociala könet Det biologiska könet Stereotyper Nyhetsvärdering och nyhetsurval I genomförandet av denna undersökning gjordes en kartläggning på 52 olika tidningsomslag publicerade år 2019. Därefter utfördes en semiotisk bild- och textanalys på tio omslag med hjälp av begreppen denotation och konnotation. Resultatet vi kom fram till i denna undersökning var att kvinnorna representeras mer på omslagen än männen, med det menar vi att det är mest kvinnor som är presenterad som huvudperson på omslagen. En större del av vårt resultat stämmer överens med de teorier vi valt att utgå ifrån, nämligen att personerna på omslaget framställs på ett stereotypiskt sätt. Vi har även fått resultat för hur kvinnor och män presenteras inom ramen för tillhörande könsroll.

Purpose: This study aims to illustrate underlying stereotypes and gender ideals that exist in society when sportswomen are represented in sports media. Research question: How do sportswomen get portrayed by the media and what gender ideals exist in media’s representation of the athletic woman? Work questions: Does there exist any differences when athletic women and men are represented in the media?Are there any signs of trivialization, ambivalence or infantilization in media’s representations?Which stereotypes are possible to see in media’s representations?Theories: Gender theory, infantilization, trivialization, ambivalence Method: In this study, we have used a semiotic analysis as method and the semiotic tools denotation, connotation, anchoring, relaying and the character types icon, index and symbol. The empirical material of the study is retrieved from the swedish newspapers Expressen and Aftonbladet via login to the National Library of Sweden via Karlstad University. Conclusion: By the semiotic analysis it was possible to see that sportswomen in a much higher degree were assigned attributes that by gender theory are considered female stereotypes. When sportswomen were successful it was possible to see clear signs that indicated that they were weak and emotional, on the other hand there was more focus on strength and performance when sportsmen achieved success. Infantilization, trivialization, and ambivalence was common in both situations when women were successful and when they failed. In the study it was possible to see evident patterns that indicated towards feelings and tears when sportswomens were represented. Through the analysis it was possible to establish that sportswomen's performance got diminished and they were looked at as deviant in sportmedia compared to the sportsmen who continue to be seen as the standard and norm. Key words: semiotics, sports journalism, gender, trivialization, ambivalence, infantilization, marginalization, stereotypes

The Swedish Armed Forces should invariably work towards an even gender distribution within decision-making and leadership positions, as stated by to the national plan of action of the implementation of regulations regarding women, peace and security at the UN security council. As it is today significantly more men than women are drawn to a professional military career. Research about gender segregated professions show that structural differences of what is considered male, and female contributes to the fact that women are not attracted to professions dominated by men. The aim of this report is to investigate the occurrence of stereotypical images of men and women maintained by conscripts, together with an investigation of how leadership ideals within the military are attributed to men and women.  Four hypotheses were developed and tried against data collected through a survey. The survey is based on Schein descriptive index which is a widely recognized measuring instrument for gender roles within studies of leadership.  Alike the results of previous studies, this research confirms that men and women are attributed different character traits. Additionally confirmed is the hypothesis that men attributes the same qualities and natures to military leaders as they ascribe to men in general.

There is an ongoing debate in the media about whether or not caucasian filmmakers should be telling stories about racism and the black experience. This study aims to further the discussion by examining and comparing social criticism in the two feature-length films Play and Get Out, made by caucasian filmmaker Ruben Östlund and African American filmmaker Jordan Peele respectively. Using a multimodal critical discourse analysis grounded in Stuart Hall and Richard Dyer’s theories on representation and stereotyping, the study investigates what discourses regarding race and stereotypes are present in the films. The study shows that both films raise social criticism by references to the historical and contemporary racial discourse and depicting how the white characters act upon their racial prejudice. However, while Östlund attempts to have his audience reflect on their own behaviour and prejudices, the racist implications made by the white characters in Play, along with the black characters stereotypical manners, are often left unconfrontented and therefore reconstructs the racial order. Peele, however, manages to deconstruct the racial order through usage of more creative interdiscursive elements which highlight the importance of a shared black experience, exposing the privileged and racially charged actions of the white characters in Get Out and the vulnerable position of its black characters.