The purpose of this essay is to analyse how Samí religion is portrayed in three digital teaching materials. The three teaching materials are intended for secondary school according to the latest curriculum from the year of 2011. This comparative study aims to investigate whether the Samí religion is stereotyped, and as well to present similarities and differences between the presentations of Sami religion. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study.   The information regarding Samí religion in the digital teaching materials has been divided into four categories. The categories have been created along the common information that the materials present, including history of religion, rituals, beliefs and comparing. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí religion is mostly shown as ‘passive’ and ‘generalized’. That means, for example, that the publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as an unresisting group to the Christian mission. Most of the religious central parts of Samí religion are also generalized and don’t show variety within the religion or within the group of Samí people. The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the Christian evangelize and the religious division of responsibilities among the sexes. The difference though is how the content is presented and the further detailed facts are very unequal.

Denna studie syftar till att att undersöka hur modegenren kan framställa könsneutral reklam.Detta görs genom en visuell bildanalys av tre könsneutrala reklambilder från det svenskamodeföretaget HOPE. Den visuella bildanalysen sker med hjälp av Roland Barthes begreppom denotation, konnotation och myt, samt med hjälp av utvalda analysverktyg. Här tittasspecifikt på följande semiotiska resurser: subjekt, utseende, kläder, färger, posering ochkroppshållning. Målet med studien är att få en djupare förståelse kring, och kunna ge ettexempel på hur modereklam kan framställa könsneutral visuell kommunikation istället för attanvända sig av könsnormer och stereotyper. Det teoretiska ramverket består av socialsemiotikoch performativitetsteori, samt en diskussion angående normer och stereotyper gällandereklam. Resultatet av studien visade på att det i materialet som framställde könsneutralitetfrämst kom från modellerna, som tydligt visade på att kön inte är stabilt utan är någonting vihandlar utifrån. Detta tolkades genom att materialet inte endast förespråkade manligt ochkvinnligt ideal utan även vad tolkas som neutrala genus. Även modellernas utseende,posering, de val av färger som används och val av kläder visade på könsneutralitet då demkonnoterade till alla genus och därav inte förespråkade eller följde könsnormer. Vidare visaderesultatet på att det könsneutrala i materialet framhävde versioner av gemenskap,likvärdighet, jämställdhet, befrielse och framtidsanpassning. Materialet visade därmed på enmodernitet och öppenhet för sociala konstruktioner av kön som bryter mot normen om ettbinärt könssystem. Vidare hade det varit intressant att forska mer djupgående på hur reklaminternationellt, och då inte bara inom modebranschen, använder sig av framställning avkönsneutralitet i deras marknadsföring och sociala medier.

Femvertising är en form av reklam som ifrågasätter traditionella kvinnliga könsstereotyper. Fenomenet hyllas för att skapa positiva varumärkesattityder, men kritiseras för att budskapen i femvertising förenar och samtidigt förnekar feministisk ideologi vilket neutraliserar den politiska kraften i budskapet. Det är därav av vikt att analysera reklamen. Denna studie har genom en semiotisk analys sökt undersöka vilka feministiska budskap som Estrids sponsrade annonser sänder via den sociala medieplattformen Instagram. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av nyliberalistisk feminism samt stereotyper. Begreppen kvinnligt empowerment och femvertising bidrar även till det teoretiska ramverket. Estrid är ett svenskt företag som säljer rakhyvlar genom en prenumerationstjänst tillsammans med andra hårborttagningsprodukter och riktar sig till en kvinnlig målgrupp. Studiens resultat konstaterade att Estrid både reproducerar och utmanar stereotyper genom sina sponsrade annonser på den sociala medieplattformen Instagram. Det uttrycks i viss mån feministiska budskap, men dessa upplevs som motsägelsefulla på grund av produkten. Genom budskapen positionerar sig Estrid som ett inkluderande och medvetet företag som tar ansvar i samhälleliga frågor såsom jämställdhet och miljö.

One of the main preconditions of this thesis is that identity is a relational process. Another precondition is that the process of constructing a librarian identity begins when students of Library- and Information Science (LIS) categorize themselves based on their belief of what the librarian profession is. A third precondition is that librarian stereotypes are categorizations of what is means to be a librarian. Their simplified construction makes them hard to change. In order to understand the process of constructing identities in the librarian profession two narratives on what it means to become a librarian are identified – one narrative is from the LIS discipline and one is from popular culture. By combining Fairclough’s critical discourse analysis with Butler’s theory of subversive performativity and social identity theory, ten bachelor and master theses by LIS students are analyzed. Five theses investigate the librarian identity and five investigate librarian stereotypes in popular culture.This thesis finds that the whereas stereotypes re-produce gender as power relations, telling a story of the public librarian as feminine and lacking status, the discipline’s narrative on public librarian also equals to these gender structures. The same hegemonic masculinity may affect how future librarians identifies themselves with their profession. In accordance with the device that we are not born librarians, we become one, this thesis proposes that knowledge of social structures behind how librarians are portrayed can give librarians power over their own identification process.

Uppsatsen handlar om hur hållbarhet visualiseras i livsmedelsindustrin. Med syfte att undersöka hur bakomliggande strukturer, maktförhållanden, diskurser och stereotyper påverkar representationen av hållbarhet, vill jag öppna upp för en transparent kommunikation i designbranschen och ge grafiska designers insikt i hur design både påverkar och påverkas av samhället. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt perspektiv genomförs tre analysmodeller: Kvantitativ innehållsanalys, semiotisk analys, samt diskursanalys. Resultatet visar hur hållbarhet representeras visuellt genom användandet av olika referenser till naturen, som knyter an till stereotypa representationer av hållbarhet. Undersökningen belyser även flera diskurser inom diskursordningen hållbarhet i livsmedelsindustrin som är stark sammankopplade med självbild, identitetsskapande och företagsvärldens hierarkiska strukturer.

Denna studie handlar om representationen den menstruerande kvinnan i reklam från Bodyform mellan 2004–2018. I studien undersöks forskningsfrågorna: Hur ser representationen av den menstruerande kvinnan ut om man tittar på reklamfilmer från Bodyform mellan 2004 - 2018? Hur och om kan man argumentera för att reklamfilmen Bloodnormal från Bodyform bidrar till en förändring av diskursen kring den menstruerande kvinnan i reklamfilm? Frågorna i studien besvaras med hjälp av en diskursanalys baserad på teorier om den manliga blicken, stereotyper i reklam, diskurs & representation. Materialet som analyseras är tre reklamfilmer från Bodyform. Resultatet av studien bekräftar stereotypa bilder av den menstruerande kvinnan i tidigare reklamfilmer från Bodyform. Studien bekräftar även en förändring av den stereotypa representationen av den menstruerande kvinnan i reklamfilmen Bloodnormal, jämfört med det tidigare materialet från Bodyform. Denna nya representation fungerar som ett motstånd mot normerna i de tidigare reklamfilmerna från 2004 och 2009.

Denna C-uppsats analyserar den narrativt skildrade hemvändaren i tre olika tv-serier som sänts på Sveriges Television och ställer frågan: På vilka sätt kan hemvändaren så som den skildras i dessa tre tv-serier identifieras? Serierna som undersökts är Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn och Möbelhandlarens Dotter. Alla tre är fiktiva. Syftet med denna uppsats är alltså sammanfattat att undersöka hur hemvändarrollen skildras i dessa Public Service-serier och se hur samhällets bild av landsbygden påverkat detta. Detta har uppnåtts via kvalitativa metoder, med inslag av kultur- och samhällshistoriska perspektiv. Begreppet hemvändare har definierats som en karaktär som återkommer till hembygden den har bakgrund i efter en lång antingen resa eller flytt därifrån. Analysen har åstadkommits genom att undersöka de konnotativa betydelserna i bilderna hemvändaren blir skildrad genom, examinera hur mediekanalerna de kommuniceras genom påverkar, undersöka hur den hegemoniska bilden av maskulinitet har ett inflytande på karaktären, analysera vad karaktärerna egentligen vänder hem till, och tillslut även fråga vad denna narrativa trend säger om hur samhället känner för det rurala ursprunget. Det som framkommit i resultatet är att hemvändaren ses som avvikande enligt de karaktärerna som stannat kvar i det rurala samhället den lämnat. Platsen hemvändaren återvänder till är i dessa fall alltid ett ruralt landsbygdssamhälle med olika högt ansedd kulturell status. Målet karaktären i slutändan strävar efter är att inte längre klassas som just en hemvändare. / This paper analyzes the narratively depicted character called “hemvändare” in Swedish and asks the question: in what way can the “hemvändare” as it is depicted in the Swedish television channels Sveriges Television be identified? The analysis is based on three television shows produced for the Swedish Public Service. The shows are Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn and Möbelhandlarens Dotter, all three are based on fiction. The examination of this character through the lens of the Public Service and how society’s view of Sweden’s rural areas has affected it is the summation of the papers meaning. This is achieved through qualitative methods, as well with elements of cultural and social historical perspectives. The term “hemvändare” in this text will be defined as a character who returns to the rural area in which the character grew up in, or had a previously strong connection to, after a move or a long trip away from there. The analysis is accomplished through examining the connotative meanings in the pictures through which they are depicted, inspecting how the media channels they are communicated through affect the end result, studying how the hegemonic ideal of masculinity has an influence on the character, examining what the “hemvändare” actually returns to, and finally ask what this narrative trend says about how Swedish society really feels about is rural origins. The result achieved tells that the “hemvändare” is seen as someone deviant by those who stayed in the rural area. The community the character returns to is in all of the examined series always a rural one with differently respected cultural statuses. In the end however the goal of the analyzed character is to no longer be a “hemvändare”.

This study is a literature review with a qualitative research approach of previously written bachelor thesis about the perception of librarianship. The literature search was done through the database DiVA, with fixed premises. The papers that were chosen studied either the perception of librarianship from the outside world (for example community, users, popular culture, newspapers) or librarians’ own perception of the profession. The purpose of the study has been to determine perceptions of librarianship, if stereotypes about the profession lives on and what that could say about the profession’s status in general, which have been described as low. The conclusion is that stereotypes do appear in popular culture and that the librarian, for the most part, is seen as a reading person with a great passion for books and is almost always tied with the library. Librarians see themselves as service minded, competent and acknowledges the users’ need as their primary job. The low status of the profession is mostly visible through the eyes of some librarians and students, who feels the need to defend their knowledge and competence, but also in the way stereotypes are portrayed. All in all, though, librarians are seen as neutral – neither in a negative or positive way. A way to develop the research about perceptions of librarianship is to see if and how it affects the librarians daily professional life.

Hedersproblematik är ett aktuellt ämne som väcker debatt kring dess komplexitet. Som blivande religionslärare står vi inför ett komplicerat uppdrag att undervisa om hedersproblematikens alla dimensioner. Genom att intervjua religionslärare på gymnasieskolor vill vi få en förståelse kring deras uppfattning om hedersproblematik. Vidare kommer vi analysera empirin utifrån den intersektionella teorin och undersöka i vilken grad det återspeglar deras uppfattning. Således är syftet med denna forskning att genom intervjuer kartlägga huruvida deras uppfattning kan tolkas utifrån den intersektionella teorin. Resultatet visar att uppfattningen om hedersproblematik framförallt kopplas till etnicitet, religion, kön samt vistelsetid i Sverige och graden av interaktion med omgivningen. Slutsatsen av studien är att religionslärarnas uppfattning visar på att det finns en komplexitet gällande hedersproblematik. Perspektiv som etnicitet, religion, kön samt vistelsetid i Sverige och graden av interaktion med omgivningen, visar sig i deras uppfattning men saknar flerdimensionella skikt.

Medier är något som vi dagligen interagerar med i olika sammanhang och det som vi ser i media påverkar hur vi uppfattar verkligheten och olika aspekter av den. Eftersom media har inverkan på vår verklighetsbeskrivning är det därför viktigt att det som visas i media är så objektivt och verklighetsnära som möjligt. I denna studie avser vi att undersöka hur Unicef Sverige framställer afrikanska barn i sina reklamfilmer tillhörande kampanjen ”Bli världsförälder”. Syftet är att identifiera dolda diskurser i framställningarna och undersöka om dessa bidrar till en stereotypisering av afrikanska barn.  En kvalitativ metod är tillämpad i studien och med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys har det empiriska materialet varit möjligt att analysera. Analysschemat är utformat med teorier från Ekström och Machin (2019) och för att kunna tematisera och tolka resultatet har teorier som representation och semiotik använts. Resultatet visade att det gick att identifiera dolda diskurser i det empiriska materialet. Dessa är ”Det är bråttom - din hjälp behövs”, ”Det ledsna, gråtande barnet”, ”Det nakna och fattiga barnet”, ”Barn i sjukhusmiljöer” och ”Det utsatta barnet”. Det gick att finna likheter mellan analyskomponenterna i de olika filmerna och diskurserna framställer de afrikanska barnen som fattiga, utsatta och hjälplösa. Det gick också med hjälp av analysen att dra slutsatsen att de diskursiva temana strategiskt är konstruerade av Unicef för att påverka mottagaren och öka givandet. Vidare visade resultatet att den konstruktionen riskerar att befästa en stereotypisk bild av de afrikanska barnen som fattiga, hjälplösa och maktlösa.