This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

Den tryckta läseboken har länge varit viktig för svenskämnet då den är det första läromedlet som elever möter när de börjar skolan. Den tryckta läroboken har haft en avgörande roll i skolan under en längre tid. Trots att skolan idag präglas av en mängd medier har de tryckta läromedlen behållit sin roll och används ofta som en grundpelare i undervisningen. Skolverket anser att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv samt kvinnors och mäns lika värde. Syftet med litteraturstudien har varit att granska läromedelsanalyser och vetenskapliga artiklar angående läromedel i svenskämnet med inriktning på ett genusperspektiv. De frågeställningar som ställdes i arbetet handlade om andelen män och kvinnor i läromedlen, stereotypiska föreställningar om kvinnor och män i läromedlen samt i vilken utsträckning läromedlen överensstämmer med jämställdhetskraven i respektive läroplan. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning gjordes utifrån bestämda kriterier. Resultatet visade att stereotyperna angående kvinnor och män diversifierades efter 1960-talet. Utifrån resultatet drogs en slutsats att samhällets normer gav stereotypiska föreställningar om könen och relationen dem emellan. De undersökta studierna kom fram till att män och kvinnor beskrivs olika i de undersökta läromedlen. Ytterligare en slutsats som drogs utifrån resultatet var att efter 1960-talet har samtliga läroplaner innehållit formuleringar om jämställdhet, det vill säga föreskrivit att skolan ska motverka stereotyper. Endast hälften av de undersökta läromedlen möter jämställdhetskraven i läroplanerna. Majoriteten av de undersökta studierna kom fram till att ett manligt perspektiv dominerar i läromedlen. Förändringarna i läromedlen visar att samhället är konstant föränderligt och vad som anses vara viktigt i skolan ändras utefter det. Läromedlen förändras emellertid inte alltid i samma takt som styrdokumentens skrivningar och kan än idag reflektera en tämligen stark ojämlikhet mellan könen. Min slutsats är att det inte går att garantera att skolans jämställdhetsmål uppfylls så länge den enskilda läraren ensam får besluta vilka läromedel som ska användas eller inte användas i undervisningen; här skulle ett större mått av granskning eller styrning behövas. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>

Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.

Hotell Romantik is a new reality dating show in Sweden where people aged 65 or above seek love. The TV program has gained a lot of media attention and raised voices about the way in which the elderly are represented in light of their sexuality. Therefore, the aim of this study is to examine how the sexuality of elderly is represented in the TV program Hotell Romantik, as well as how this representation relates to stereotypes about older people. In order to answer this, we conducted a MCDA with semiotic tools on the TV program, and analyzed the results using a theoretical framework based on Stuart Hall’s Representation Theory, stereotypes and ageism. Three overarching themes of representation could be revealed: verbalized desires, tenderness and romance and cheeky banter and ironic distance. Our findings show that the sexuality of elderly is represented, but in two separate ways. On the one hand it is daring and cheeky in its expression, but on the other hand it is more gentle and thoughtful. In terms of how the representation relates to stereotypes about the elderly, contradictions can be discerned in the material, where the representation mostly reinforces prevailing stereotypes, but to some extent also fights against stereotypes. The study has contributed to a greater understanding of how older peoples’ sexuality is represented in the context of Swedish reality dating shows, and the ways in which this representation relates to stereotypes about elderly.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur aktuell skönlitteratur för barn i åldrarna 9 -12 år förmedlar genus och traditionella könsnormer. Studien syftar också till att undersöka hur värden som förmedlas i litteraturen korrelerar med läroplanens värdegrund. För att genomföra studien använder vi diskursanalys som metod. Vi använder en matris och ett motsatsschema för att jämföra manliga egenskaper, respektive kvinnliga egenskaper samt attribut hos karaktärerna i den utvalda litteraturen. Studiens slutsats visar att det förekommer både traditionella och icke- traditionella könsstereotyper i den undersökta litteraturen och dessa stereotyper kan påverka elevernas identitetsutveckling och uppfattning av genus. Studiens slutsats visar även vikten av att lärare använder sig av litteraturdidaktisk undervisning för att ge eleverna verktyg för att att kunna tolka skönlitteratur. Genom att använda skönlitteratur litteraturdidaktiskt ger lärare elever strategier för att självständigt reflektera och problematisera text ur ett normkritiskt perspektiv.

Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet.

No description available.

Sitcoms uppgift är att förmedla humor genom att representera stereotyper i samhället (Millis, 2005). Vissa forskare har en mer positiv ingång till användandet av stereotyper i sitcoms (Marcin, 2011), medan andra ställer sig kritiska till det (Biagi, 2001). Den kritiska ingången motiveras med att stereotyper felrepresenteras. Aktuella debatter har bidragit till diskussioner som påvisar att vi lever i ett “PK-samhälle”, där det inte längre är accepterat att skämta om allt (Sharf, 2023). Syftet med denna studie är att studera och jämföra mottagandet av skämt om stereotyper i sitcoms, i olika generationer och vid olika grader av seriekännedom. Detta görs genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och receptionsanalys där fem utvalda scener från tv- serien Friends representerar de olika stereotyperna; etnicitet, objektifiering, genus, kroppsideal samt klass. Dessa används för att kunna läsa av tittarens reaktioner och anledningen till dessa, för att sedan kunna ta reda på hur väl sitcoms har åldrats. Studien utförs med stöd i de teoretiska ramverken: stereotyper, representation, receptionsteori, polysemi, intersektionalitet, humorteorier och fandom. Deltagarna i studien var fyra personer födda 1981-2005, benämns “Generation A”, samt fyra personer födda 1945-1980, benämns “Generation B”. Hälften av deltagarna i varje generation har seriekännedom och andra hälften har inte det. Genom att undersöka mottagande av stereotyper i sitcomen Friends mellan generationer kan det påvisa om sitcomen åldrats väl, samt om mottagandet påverkas av seriekännedom eller ytterligare faktorer.  Studien resulterade i att mottagandet varierade på grund av respondenternas tidigare bakgrund och erfarenheter samt seriekännedom. Den humoristiska faktorn utgörs av element som överraskning, igenkänning, att känna sig överlägsen en person eller situation samt att ha undertryckta känslor och rädslor. Vid avfärdade skämt hittades bakomliggande faktorer som avsaknad av seriekännedom, överraskningsmoment samt konsekvenser av problematiska skämt. Viss skillnad kunde ses i hur de olika generationerna resonerade och värderade stereotyper, men båda generationerna enades i att majoriteten av de stereotypa skämten inte hade fungerat i dagens “PK-samhälle”. Den tydligaste avvikandet i mottagandet var på stereotypen klass där samtliga respondenter accepterade skämt om detta. Baserat på resultatet dras slutsatsen att sitcomen inte åldrats väl. / The task of the sitcom is to convey humor by representing stereotypes in society (Millis, 2005). Some researchers have a more positive approach to the use of stereotypes in the sitcom (Marcin, 2011), while others are critical of it (Biagi, 2001). The critical input is justified by the misrepresentation of stereotypes. Current debates have contributed to discussions that show that we live in a "politically correct society", where it is no longer acceptable to joke about all topics (Sharf, 2023). The aim of this study is to examine and compare the reception of jokes about stereotypes in sitcoms, in different generations and at different degrees of serial knowledge. This is done through a combination of semi-structured interviews and reception analysis where five selected scenes from the tv series Friends represent the different stereotypes; ethnicity, objectification, gender, body ideals and class. These are used to read the viewer's reactions and the reason for these, in order to then find out how well the sitcom has aged. The study is carried out with support in the theoretical frameworks: stereotypes, representation, reception theory, polysemy, intersectionality, humor theories and fandom. Participating in the study were four people born 1981-2005, labeled “Generation A”, and four people born 1945-1980, labeled “Generation B”. Half of the participants in each generation have serial knowledge and the other half do not. By examining the reception of stereotypes in the sitcom Friends between generations, it can show whether a sitcom has aged well, and whether the reception is influenced by series awareness or additional factors. The result of the study shows that the reception varied due to the respondents' previous background and experiences as well as serial knowledge. The humorous factor consists of elements such as surprise, recognition, feeling superior to a person or situation, and having repressed emotions and fears. If jokes were dismissed, underlying factors such as lack of serial knowledge, elements of surprise and consequences of problematic jokes were found. Some differences appeared in how the generations reasoned and valued the stereotypes, but both generations agreed that the majority of the stereotypical jokes had not worked in today's “politically correct society". The clearest deviation in reception was regarding the stereotype class where all respondents accepted jokes about this. Based on the results, it is concluded that sitcoms have not aged well.

Vid en läsning av Aftonbladets artikel ”De är Pippis arvtagare” (Swedenmark 2020), som publicerades i samband med firandet av Pippi Långstrumps 75-årsdag, väcktes en nyfikenhet på en av de moderna flickkaraktärerna som omnämndes: Frallan. Det övergripande syftet med denna uppsats har således varit att försöka ta reda på om det går att se Frallan som en arvtagerska till Pippi. Studien har utgått från tre frågeställningar om hur Pippi och Frallan framställs kopplat till genusnormer, stereotyper och ideal. Uppsatsen vilar på en genusteoretisk grund där Mia Österlunds flickmatris använts som verktyg för att kunna se hur Frallan och Pippi förhåller sig till de tre flickor som Österlund menar kan ses som grundtyper för olika flickskildringar. Den metod som använts i uppsatsen är en komparativ kvalitativ textanalys där det skönlitterära materialet fått stå i fokus för att nå djupa karaktärsanalyser. Den tidigare forskning som finns att tillgå om Pippi är omfattande och flertal relevanta nedslag har valts ut med koppling till min studie. Desto mindre forskning har bedrivits om Frallan vilket gör att denna uppsats är möjlig att se som ett tillskott på ett område som inte är brett beforskat. Resultatet som framkommer av studiens analys är att både Pippi och Frallan går att se som skeva karaktärer som på olika sätt bryter mot det flicknormativa. Därav är det även möjligt att se Frallan som en arvtagerska till Pippi som följer de normbrytande fotspåren, även om Frallan är en mer utvecklad och nedtonad version. Analysen har även synliggjort de begränsningar som finns i flickmatrisen som verktyg då den inte tillåter ett placerande av alla karaktärens egenskaper. I ett vidare perspektiv lyfter även uppsatsens resultat problematiken med att sortera in människor och karaktärer i fack, då detta är något som kan vidmakthålla de strukturer i samhället som bygger på att kategorisera till exempel kön.

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.