Detta examensarbete undersökte och analyserade hur manliga och kvinnliga spelkaraktärer kan porträtteras som goda eller onda utifrån stereotypa visuella attribut. Undersökningen utgick från teorier kring historisk fysionomi och populärkulturella stereotyper. En bildanalys av utvalda spelkaraktärer genomfördes för att leta fram lämpliga typiska attribut, egenskaper samt likheter och skillnader hos respektive roller, att använda i en design. Inom analysen studerades genusattribut baserade på tidigare forskning, färg och form. Utifrån bildanalysen skapades det fyra karaktärer som innehöll mildrade stereotypiska attribut vilka sedan användes i en kvantitativ online-enkätundersökning. Resultatet visar att det, åtminstone inom den genre och stil studien gjordes inom, är möjligt att förminska stereotypiska attribut hos karaktärer och fortfarande få dem att vara igenkännbara i sina roller som hjältar och skurkar. Samtidigt visar resultatet också att det finns gränser för hur långt det går att gå med mildrandet av stereotyperna utan att läsbarheten blir lägre. Detta kan gälla både för manliga och kvinnliga karaktärer. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Film och tv-serier är medier som kan bidra till att upprätthålla stereotyper, som i sin tur konstruerar myter om kvinnor och män. Tidigare serier om superhjältar har fått kritik för att ha bidragit med att framställa misogyna ideologier om kvinnor, men på senare år har den stora filmoch serieproducenten Marvel, som skapar superhjälteserier, arbetat aktivt för att skapa ett mer inkluderat superhjälte-universum som innefattar en mer utvecklad syn på kvinnor. Denna studie har som syfte att, ur ett feministiskt filmteoretiskt perspektiv, undersöka hur myter om kvinnlighet konstrueras i den nya superhjälteserien She-Hulk: Attorney at law som kom ut hösten år 2022. Resultatet av analysen, som arbetades fram med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys, visar på att det konstrueras flera variationer av myter om kvinnor. I denna serie bekräftas traditionella stereotyper om kvinnlighet, medan den också försöker belysa viktiga utdrag från verkligheten.

Fat people have historically been targets of discrimination in the media. In this essay weseek to statistically quantify fat people’s representation in popular movies, and to answer how stereotypes of fat people are constructed through previous media representations. Furthermore, we seek to examine if these stereotypes are present in popular cinematic movies from 2021 in Sweden. The essay examines fat bodies as excluded from the social norms of thinness, and are defined by the oppression they endure, rather than their size or weight. A thorough literature search on the subject of fat stereotypes in the media make up the theoretical framework used in analysing the discursive representations in the movies. The results show that very few of the characters were fat, and most of them were men. Furthermore, seven stereotypes of fat people are represented in the movies Spider-Man:No way home and Dune. The fat character is mainly portrayed as unattractive and a sidekick to the main protagonist. In conclusion, the result match the societal structures of discrimination which may only be prevented through recognition and a reflexive approach. / Tjocka människor har historiskt sett blivit utsatta för förtryck och diskriminering i media. I denna uppsats ämnar vi att statistiskt kvantifiera representationen av tjocka människor i populära filmer, samt svara på hur stereotyper om tjocka personer konstrueras genom mediala representationer. Dessutom undersöks huruvida dessa stereotyper förekommer i populära biofilmer från 2021 i Sverige. Uppsatsen undersöker tjocka kroppar som är exkluderade ur smalhetsnormen i samhället, och de definieras genom förtrycket som dem utsätts för, snarare än deras fysiska storlek eller vikt. En djupgående litteratursökning på temat stereotypisering av tjocka i media, utgjorde det teoretiska ramverket som använts för att diskursivt analysera representationen i filmerna. Resultatet visade att ett fåtal karaktärer var tjocka, och att de flesta av dem var män. Vidare representerades sju stereotyper i filmerna Spider-Man: No way home och Dune. De tjocka karaktärerna porträtterades främst som oattraktiva och som medhjälpare eller sidekicks till huvudkaraktärerna. Avslutningsvis är resultatet samstämmigt med hur samhällets strukturer ser ut när det gäller diskriminering, vilket enbart kan motverkas genom erkännande och ett reflexivt förhållningssätt.

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 – 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur. En avsaknad av skönlitterära verk där någon har en funktionsnedsättning eller där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell är slående. Ombildade familjer förkommer, men inte i lika stor utsträckning som i vår vardag. Över lag spelar familjen en liten roll, och nämnts ofta bara i introduktionen av bokens historia samt dess huvudkaraktärs. Den litteratur som analyserades för att se hur olika individer i diverse familjekonstellationer framställdes visade på möjligheter att diskutera både funktionsnedsättning, situationen för invandrare i Sverige samt människors sexualitet. Utbudet var dock mycket litet och en del av litteraturen ansåg jag överpedagogisk samtidigt som en del av problematiken kring diverse individers situation inte fick tillräckligt med utrymme. / The purpose of this thesis was to look at the different types of family constellations that were presented in Swedish children's literature published in its first edition in 2006, for children between the ages of 6 and 9. Therefore, I have completed a quantitative study of the literature that matches the above mentioned criteria at Lunds Stadsbibliotek, to see to which extent various family constellations match the diversity we see in Sweden today. I have also completed a qualitative analysis of three children's books in which a family where someone has a disability is presented, a family where parents immigrated/family that has immigrated together as well as a book in which someone in the family has a sexuality which is not categorized as 'heterosexual'. This to see how these [books] can be used to dissolve as well as prevent prejudice and stereotyping in the classroom.This thesis shows that the so called nuclear family still dominates in Swedish children's literature. A lack of literature containing individuals with some form of disability or families in which someone's sexuality is not labelled 'heterosexual' is striking. In general, family plays a small role [in children's books] and is often only mentioned during the introduction of the book's main plot as well as its main character's.The literature that was analyzed, to see how different individuals in various family constellations were presented, showed many opportunities to discuss various forms of disabilities, the situation for immigrants in Sweden as well as individuals' sexuality. However, the supply of literature was seen as small and some of the literature I thought to be overly pedagogical while some of the issues surrounding various individuals' situations were not given enough attention.

Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv. Den äldre läroboken är på ett tydligt vis skriven utifrån manliga erfarenheter medan den yngre lärobokens tendenser antyder en välvilja att uttrycka sig genusmedvetet helt i enlighet med vad dess läroplan efterfrågar. Detta är dock problematiskt och generellt saknas det i båda läroböckerna reflektion kring varför samhället då och nu har mannen som norm. Min slutsats är att texterna i läroböckerna har utvecklats i riktning mot en mer genusneutral framställning, men att de ännu inte använder ett jämställt språk.

No description available.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar:•Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet?•Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet?•Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer. I resultatet kan vi se att studie- och yrkesvägledarna använder sig av stereotyper när de kategoriserar eleverna som går på individuella programmet. De menar att det är en viss typ av människor som finns där. Både studie- och yrkesvägledarna och rektorerna är överens om att individuella programmet inte är ett program som eleverna aktivt söker, utan istället hamnar på. De är även eniga om att programmet har en negativ stämpel. Genom intervjuerna kan vi tycka oss se fördomar om individuella programmet både hos studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig. Underlaget till dessa intervjuer grundar sig på 90 enkätsvar från tre olika gymnasieprogram med olika könskodning. Vidare har vi utfört två intervjuer med vägledare på högstadieskolor för att därigenom få en bredare bild av fenomenets utbredning samt för att kunna jämföra ungdomarnas och vägledarnas erfarenheter och tankar kring det. Vår forskning visar att könskodning är ett brett begrepp som finns införlivat på olika nivåer i skolvärlden. Trots att tveksamhet uttrycktes till om ungdomarna var medvetna om könskodning visar våra resultat på att ungdomarna var både medvetna om det samt levde med det i sin dagliga skolmiljö. Det som tydliggjordes är att en av orsakerna till könskodade val är förväntningar och normer på individen vilket leder till att ungdomarna gör könstypiska val. Vidare framkom det även att bristande information och programbeskrivningar är en betydande faktor vid ungdomarnas val vare sig det är könstypiskt eller atypiskt.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta. / The purpose of the study was to identify what factors, if any, attracted male nurses to the following specialist areas: paramedics, anaesthesiology and the emergency ward. Six interviews were carried out, two in each of the above mentioned specialities. The findings indicated specific factors of choice. There is a discussion on what social structures may have influenced the respondents.

This study examined whether gender stereotypes and tropes are still used in movies, through analyzing two popular film trilogies with an age difference of 20 years. Each trilogy’s protagonist and love interest were analyzed with the goal of determining how each character were potrayed. This study was seen through a gender perspective, and based on a structuralism approach. To answer the study’s research questions, Mulvey’s (1975) male gaze theory and Hall’s representation theory were used. The study had a qualitative approach and a discourse analysis was used as an method, and the analysis model Mise-en-scène (Selby &amp; Cowdery, 1995) was used. Upon completion of the study, the following could be ascertained: first, gender stereotypes and tropes are still used in films. But has become better at be hidden into the plot. Second, each character was portrayed according to gender stereotypes as well as tropes. Finally, both similarities and differences could be established in the representation of each character. Where it was clear that even though Elle were the protagonist of one trilogy, it was still the man who controlled the relationship. The same thing was stated in the Spiderman trilogy.