Minoriteter avbildas ofta på negativa sätt och det kan ha verkliga konsekvenser för de som identifierar sig med dessa minoritetsgrupper. Den här studien var intresserad av att se hur ursprungsamerikaner skildrades i spel i förhållande till verkliga motsvarigheter från historia. Arbetet tog sig an frågan genom en komparativ analys av kvalitativ natur för att kunna upptäcka större sociokulturella mönster. Fyra karaktärer analyserades i flera steg efter stereotyper, karaktärsdesignsprinciper och motsvarande historiska exempel. Arbetet såg ett visst samband mellan hur stereotyp en karaktär var och hur trovärdigt den gestaltade ursprungsamerikaner.

Denna undersökning baseras på tidigare forskning som visar på kopplingen mellan förekomsten av stereotyper i dataspel och negativa stereotyper av olika etniska grupper hos spelarna. Bakgrunden beskriver de stereotyper som finns om olika etniska grupper och hur de representeras i digitala spel. Artefakten som användes i studien bestod av en serie karaktärsskisser med olika utseende baserat på länder från olika världsdelar. Utifrån dessa karaktärsskisser besvarade deltagarna enkätfrågor, kring vilka attribut de associerar med de olika karaktärerna. Studiens frågeställning gäller om uppfattningen av dessa karaktärer skiljer sig åt mellan de som spelar mycket och lite dataspel och i så fall på vilket sätt.

The following thesis aim is to examine and acknowledge a subject and material that has been overlooked in museological research. More specifically, the visual and material embodiment of fashion. This study has thus examined three Swedish fashion exhibitions, namely Augusta Lundin: Sveriges första modehus, Nordens Paris: om NK:s Franska damskrädderi 1902–1966 as well as Modest Fashion, and their portrayal and depiction of fashion. The study was conducted based on observations and interviews, and placed in relation to gender perspective as well as stereotyping, with a focus regarding the narrative of women. An important finding in the examination of these exhibitions, has been their depiction of women as active and with participation in the public sphere. The exhibitions also emphasize the symbolic value of fashion and how apparel is and has been used by women as a social practice. The analyse has shown the multidimensional meaning of fashion and its cultural value, not least in portraying women of the past, present, and future. Museums can thus be considered as important platforms, where the embodiment of fashion can be contextualized and where its cultural value can be recognized. This is a two-year’s master thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och religion ses ofta som främmande, något som är för ”de andra”. Samtidigt vilar skolan på en kristen tradition, något som tydliggörs i läroplanen. Det gör det problematiskt att undervisa om de abrahamitiska religionerna på ett likvärdigt fördelat sätt. Syftet med vår studie är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna representeras i läromedel, samt om religionerna stereotypiseras på något sätt. Med stöd av Jacksons tolkande ansats, undersöker vi hur de abrahamitiska religionerna representeras och skildras i religionskunskapsläromedel för grundskolans årskurs 1–3. Vi undersöker även om det framkommer stereotyper av nämnda religioner och hur de framställs i utvalda läromedel. Metoden för studien innehåller både en kvantitativ läromedelsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med ett tematiskt förhållningssätt. Det empiriska materialet som används i den här studien består av alla läromedel som finns att tillgå, vilket är totalt fyra stycken. Resultatet visar på en ojämn fördelning av representation för de abrahamitiska religionerna i läroböckerna, där kristendomen får störst utrymme. Således överensstämmer det med den tidigare forskning som har gjorts om äldre elevers läromedel. De två viktigaste slutsatserna är att representationer inte har en likvärdig fördelning. Kristendomen får agera norm och rättesnöre som judendom och islam får förhålla sig till. Det finns en framställning av stereotyper, både i bild och i text i de analyserade läroböckerna. Islam och judendom skildras som “de andra” i relation till att kristendomen får utgöra exempel på ett fiktivt “vi”.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.

Title: What factors affect women's opportunities to assume leadership positions in the real estate brokerage industry?  Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Tilde Höglund Grönlund & Wera Pierre Supervisor: Katarina Arbin  Date: 2023 - mayAim: Investigate and contribute knowledge about what factors that affect women's  opportunities to assume leadership positions in the real estate brokerage industry.  Method: The study is qualitative and has an inductive approach. Seven interviews were conducted with female franchisees using semi-structured interviews.  Results and conclusions: The conclusion of this study is that the underrepresentation of women in leadership positions within the real estate brokerage industry is due to a complex interplay of factors. This includes men's preferences in hiring and promotion, as well as the existence of biases and stereotypes regarding women's competence and suitability for managerial roles.  Contribution of the thesis: The study contributes knowledge about potential barriers for women in becoming leaders in the real estate brokerage industry and examines whether there is a gender gap in leadership positions within the real estate brokerage industry. It is revealed that the issue of women in leadership positions is generally not as prevalent in the real estate brokerage industry. By highlighting these findings, the study can contribute to increased understanding of gender equality and promote a more inclusive work environment where women are given equal opportunities to exercise leadership and achieve success in their professional fields.  Suggestions for future research: To gain a comprehensive understanding of the factors influencing women's opportunities to become franchisees in the real estate brokerage industry, an examination of recruitment processes, organizational culture, structures, as well as individual characteristics and resources is needed. Another direction could involve identifying and evaluating strategies and interventions to reduce gender disparities, such as inclusion programs, mentorship, and policy changes.  Key words: glass ceiling, glass cliff, women, leadership, gender, norms, stereotypes, gender equality, role congruity theory

Syftet med detta arbete var att undersöka barnlitteratur från 1970- till 1980-talet och från 2007 till 2022, och undersöka hur böckerna framställde tröstande utifrån karaktärernas könstillhörighet. Vi ville studera ifall det gick at identifiera några skillnader i hur kön framställdes vid tröstande situationer i såvär text som i illustrationer. Vi studerade böcker för barn mellan 3 - 6 år och som pedagoger i förskolan idag använder i verksamheten. Utifrån ett genusperspektiv utfördes text- och bildanalyser av böckerna uppdelat i två delstudier där varje delstudie hanterade en tidsperiod. En av oss analyserade litteraturen från 70- och 80-talet och den andra av oss analyserade böcker skivna de senaste två decennierna. Böckerna är analyserade både enskilt och sedan tillsammans under diskussionen för att få en samsyn i böckernas innehåll. Utifrån arbetets teori genusperspektiv använde vi oss av begreppen genus och performativitet i analyserna av barnlitteraturen. Huvudresultaten visade skillnader och likheter mellan genusframställningen i litteraturen från 70- och 80-talet jämfört med nutida litteratur. Förändringar i synen på kvinnligt genus har skett, där dagens kvinnor framställdes som kompetenta och självförsörjande jämfört med den passiva som husmoder i den äldre litteraturen. Männen bibehöll auktoritet och undkom rollen som omsorgsfulla fäder. Trots förändringar i samhällets syn på genus är tröstsituationer likartade över tid, där kvinnor fortsätter att vara huvudaktörer. Män och pojkar tenderade, i våra böcker, att vara mindre omsorgsfulla och undvek direkt bemötande i tröstsituationer, vilket speglar upprätthållandet av manlighetsnormen. Det går att tolka som att författarnas medvetenhet om ordens betydelse har ökat i dagens samhälle vilket har påverkat framställningen av genus i litteraturen, i huvudsak när det kommer till kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka hur gärningsmän med svensk respektive utländsk bakgrund porträtteras i nyhetsartiklar från kvällspressen under åren 1999–2002 och 2019–2022 utifrån ett fokus på vilka diskurser som inverkar på porträtteringen. Nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Konstruktionen av “vi” och “dom” och andrafiering användes för att skapa en bredare förståelse av medias makt och dess potential att konstruera och reproducera tankemässiga och samhälleliga strukturer. Studien har visat att skillnader i porträtteringen finns bland gärningsmän med svensk och utländsk bakgrund under de valda perioderna. Konstruktionen av “vi” och “dom” återfinns i båda perioderna men under 1999–2002 är de svagare då fokus i huvudsak riktas mot gärningsmän med svensk bakgrund. Detta framkom genom att de svenska gärningsmännen ges större utrymme vid porträtteringen, då läsaren tillhandahölls med mer detaljerad och personlig information om gärningsmannen och gärningen. Under 2019–2022 är konstruktionen av “vi” och “dom” mer tydlig då ett allt större fokus riktas mot etnicitet för gärningsmän med utländsk bakgrund till skillnad från gärningsmän med svensk bakgrund där en neutral och mindre detaljerad porträttering förekom.Studiens resultat stämmer väl överens med vad som framkommit i både tidigare forskning och vad som presenteras om teoretiska perspektiv. Uppsatsen synliggjorde att konstruktionen av gärningsmän av utländsk bakgrund än svensk är anses vara dubbelt avvikande – i första hand porträtterades de som “invandrare” och i andra hand som “gärningsman”.

No description available.

Internet är en viktig del av människors vardag och webbsidor används dagligen av en stor del av befolkningen. Trots detta är det en övervägande andel män som skapar dessa webbsidor. Utvecklarnas normer och förväntningar formar ofta webbplatsers design. För att utveckla webbsidor som är användarvänliga och skapar en positiv användarupplevelse krävs det en medvetenhet och förståelse för användarnas olika preferenser. Genom att ha en ökad medvetenhet om dessa preferenser kan utvecklare och designers arbeta för att skapa webbsidor som möter användarnas förväntningar och behov på ett mer effektivt sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors uppfattning och reaktioner på stereotypiskt könskodad webbdesign, samt att undersöka hur könsneutral webbdesign kan bidra till att skapa inkluderande webbplatser. Syftet har sedan kategoriserats ner i två undersökningsfrågor. Undersökningsfrågorna i denna studie utforskar hur kvinnor uppfattar och känner igen stereotypiskt könskodad webbdesign, samt deras åsikter om inkluderande webbdesign och dess betydelse för att känna sig inkluderade.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Studien bygger på en tidigare kandidatuppsats och undersöker även tidigare forskning inom ämnet. Metoden för datainsamling som användes var fokusgrupp bestående av kvinnor. Genom att återanvända delar av den tidigare kandidatuppsatsen och utöka med nya frågeställningar, analyserades hur stereotypisk könskodad webbdesign upplevs av kvinnor.  Resultatet av studien visade att kvinnor reagerade både positivt och negativt på stereotypiskt könskodad webbdesign. De kunde identifiera och känna igen könsstereotyper i färg, typografi och bildspråk. Deltagarna upplevde att den stereotypiska designen bidrog till exkludering av både kvinnor, män och personer med andra könsidentiteter. Därmed betonades vikten av att skapa könsneutral design för att främja en positiv användarupplevelse och undvika negativa konsekvenser av stereotyper. Resultatet betonade även behovet av inkluderande webbdesign och att skapa en känsla av inkludering för att möta olika användares behov och preferenser.