Courtyard is an architectural element which has a rather paradoxical definition. It is an open space inside and/or surrounded by the buildings. Traditionally, courtyard is an outdoor element inside the enclosed building. In the urban context of European or Western cities, courtyards are part of the perimeter block. Courtyards in an urban context are meant to be space to retreat from the outside and only use among the residents. But the evolution of urban form in the 20th century had changed the form & appearance of courtyards from its originality as well. Stockholm has resembled a similar evolution of courtyards with the rest of Western cities. Therefore this research conducted a study of the relation between courtyards form, activities, and economic (wealth) status in Stockholm. This study focused on the development of the courtyard after the beginning of the 20th century in the North-Eastern part of Stockholm city, Ladugårdsgärdet and Norra Djurgårdsstaden. The site is one of the last largest Stockholm city urban developments between 20th Century up to the present time. The study identified 9 types of courtyards developed in an overlapped time period from the beginning of the 20th Century until the present year. The observation findings showed that size, form & appearance, neighbourhood park, weather, privacy, and regulation affect the use of courtyards. Block development seems to regain influenced of perimeter block approach after the 1970s. The economic relation between residents and courtyards did not reflect any significant pattern due to the complex and varies the financial structure of the housing association (Bostadrättsförening / Brf). The terminology of courtyards’ form remains ambiguous but the field of study in this specific open space between buildings are open up. What is the purpose of the courtyard? Do courtyards essential for housing? How can it contribute different or better to the urban society of Stockholm and in general?

Fysisk aktivitet anses viktigt för en hälsosam och välmående livsstil. Då stadens fysiska miljö har en stor inverka på hur invånarna använder och rör sig i staden, kan även stadens utformning påverka hur fysiskt aktiv befolkningen är. Människor med bra tillgång till idrotts- och aktivitetsområden är upp till 43% mer fysiskt aktiva jämfört med dem med sämre tillgång. Tillgängligheten och närheten till platser för fysisk aktivitet är därav viktiga faktorer som kan påverka hur fysiskt aktiva människor blir. Mot den bakgrunden studeras hur stadsplaneringen i Stockholm har inkluderat och planerat för idrotts- och aktivitetsområden, och vilka resultat detta har fått i den fysiska miljön i form av genomförandet av dessa områden. Studien bygger på en litteraturstudie över stadsbyggnadsideal och planeringen för idrott från 1950 till idag. Därefter genomförs en fallstudie där sex stadsdelar i Stockholm undersöks, byggda under varsitt decennium mellan 1950 till 2020. I fallstudien studeras både hur stadsplaneringen bemött och planerat för idrott och fysisk aktivitet, och hur genomförandet av idrotts- och aktivitetsområden därefter skett. Både likheter och skillnader upptäcks mellan stadsdelarna. Medan idrottsområden planerades mycket övergripande i den äldsta studerade stadsdelen Vällingby, skedde planeringen betydligt mer detaljerat i stadsdelarna från 2000-talet. Skillnader hittas även i bland annat vilken typ av idrotts- och aktivitetsområden som planerades och genomfördes, och variationen av dessa inom stadsdelarna. Likheter i planeringen för idrott inom stadsdelarna observeras, såsom vikten av skolornas tillgång till idrottsområden. Trots en stor variation i vilken plats idrotten haft i stadsplaneringen och skillnader i förutsättningarna för respektive stadsdel, så genomfördes en klar majoritet av de planerade idrotts- och aktivitetsområdena i alla de stadsdelar som studerades. Med den varierande hanteringen av idrott och fysisk aktivitet i stadsplaneringen och den effekt det har fått på tillgången till idrotts- och aktivitetsområden, bedöms planeringen för idrott skett reaktiv och som ett svar på behovet snarare än proaktivt och kontinuerligt. Ett tillvägagångsätt som nu verkar förändras när intresset för idrott i stadsplaneringen tycks öka. Med den fysiska aktivitetens många fördelar för samhället, både för befolkningens hälsa och med möjligheter att bidra till en hållbar utveckling, är en genomtänkt planering för idrotts- och aktivitetsområden en förutsättning för aktiva invånare. Men viktigare anses ändå genomförandet av dessa platser, då det endast är de genomförda platserna som kan skapa den tillgänglighet och närhet som bidrar till en mer fysiskt aktiv befolkning. Då den fysiska miljön har en stor inverkan på befolkningen kan planeringen och genomförandet av plats för idrott och rörelse vara en viktig komponent för att uppfylla en rad hållbarhetsmål och för en mer hälsosam befolkning i en hållbar stad. / Physical activity is considered an important part of a healthy lifestyle. Since the city's physical environment can have a strong impact on how the population use the city, the city's design can also affect how physically active the citizens are. People with good access to sport areas are up to 43% more physically active compared to those with poor access. The accessibility and proximity to areas for physical activity are therefore important factors to how physically active the population becomes. Based on this background, how sport areas in Stockholm have been planned are studied, as well as the implementation and result of the planning in the physical environment. This study consists of a literature study over urban planning ideals and the planning for sport between 1950 till today. A case study followed, were six districts in Stockholm, built between 1950 to 2020, were studied. In the case study, both the planning for physical activity and the implementation of the planned areas were included. Both similarities and differences were discovered between the districts. While sport areas were planned briefly in the oldest studied district Vällingby, the sport areas in the districts from the 2000s were planned in much more detail. Differences were also found in the type of sport areas that were planned and implemented, and the variation of them within the districts. Similarities were observed, such as the attention to schools' access to sports. Despite a large variation in the part sports have had in the urban planning and differences in the conditions for each district, a large majority of the planned sport areas were implemented in all the districts studied. The varied importance of sports and physical activity in the urban planning have affected the accessibility to sport areas. As a conclusion, the planning for sport areas has been reactive and in response to the need rather than proactive and continuous. This approach seems to be changing when the interest in sport in the urban planning is starting to increase. Due to the many benefits of physical activity, both for the health of the population and the opportunity to contribute to a sustainable development, a well thought out planning for sport areas is a prerequisite for more active citizens. However, considered to be more important is the actual implementation of these areas, since it is only when implemented they create the accessibility and proximity that contribute to a more physically active population. As the physical environment has a major impact on the citizens, the planning and implementation of places for physical activity can be an important component for a healthier population in a more sustainable city.

It is becoming more important that transport agendas acknowledge complex social sustainability matters like feelings of safety and security. For developing knowledge in this context today, participatory descriptive assessments hold a strong position. However, quantitative methods providing popular transport appraisals, have a clearer impact focus, but struggle with encompassing social sustainability matters. Filling the methodological gap that exists between the participatory descriptive tradition and the quantitative impact tradition, can be vital in moving methods closer to public and policy demands and norms. This work uses independent interdisciplinary collaboration and assesses the appropriateness of the Participatory Value Evaluation (PVE) method for encompassing feelings of safety and security in public transport in the context of Stockholm, Sweden. The PVE method evaluates projects through participation and quantifies results without relying monetary valuation, while allowing for norms to be detected. By using in depth descriptive information as PVE input, this study aims to provide a methodological contribution by analysing the PVE method in a new complex setting with modifications made. Descriptive results from the PVE method is regarded to still advance knowledge on feelings of safety and security, while improving the impact focus of appraisals by evaluating projects. The method can benefit from a focus on transparency, attractive participation and quality in results and the amendment here called ‘re-categorisation’ was found necessary for PVE appraisals. Incentives to keep flawed processes can be found in political and policy realms and with no actor controlling the intersectoral (and interdisciplinary) issue of feelings of safety and security, traditions can have a strong impact. However, this study shows feasibility in improving appraisals given the contemporary public and policy standards.

I vår snabba och upptagna värld med saker att göra, folk att träffa, platser att besöka, är det lätt att tappa kontakten med tidens gång, årstidernas förändring etc. Förändringar sker kring oss hela tiden men vi uppmärksammar dem ej, och rätt som det är har flera år flutit förbi. Vi brukade leva mer i synk med tiden och naturen, i ett naturligt förhållande till skiftningar och förändring, och jag tycker att det finns ett värde i att försöka återupprätta det förhållandet. Jag ville undersöka vårt förhållande till tid och närvaro och försöka hitta sätt som arkitektur kan hjälpa oss vara mer medvetna om vår plats i världen och tiden.Detta undersöks genom utformningen av ett kallbad som erbjuder besökaren en rituell resa av upplevelser. En plats där man kan slappna av och ha utrymme för eftertanke, ta sin tid att uppleva och se världen och sig själv på ett nytt sätt. Fokus ligger ej på eskapism och nöje utan på att skapa intensiva upplevelser som kan främja medveten närvaro. / In today's world we all live very fast, we all have places to be and stuff to do and most of the time we are not aware of time passing, seasons coming and going, changes happening etc. We used to live more closely connected with time and nature, and I think it is important to try to regain that connection. I wanted to look closer at our relationship to time and presentness, and try to find ways that architecture can help bring about an increased awareness of our place in the world.This is investigated through designing a cold bath which offers the user a ritual journey of experiences. A place where one can relax and reflect, and take ones time to experience and look at the world and one self in a new light. The focus is not on escapism or purely pleasure but rather on creating intense experiences to foster mindfulness.

Kandidatexamensprojektet på tomten i Slakthusområdet i södra Stockholm syftar till att gestalta ett lärocenter för gymnasieelever. Centret är inte en skola, utan ska användas som komplementbyggnad till elevernas ursprungliga skolor, både i det lokala området, men även för elever i en större del av Stockholmsområdet.  Lärocentret ska innehålla bland annat ett stort bibliotek, grupprum, olika scener och rum för uppvisningar och framtädande, en utställning och mycket annat. Projektet tar form utifrån tankar om pedagogik. Jag valde att lära mig mer om förskolepedagogiken Reggio-Emilia och projeketet syftar i stort till att undersöka hur denna pedagogik kan anpassas till äldre elever, till exempel de som går på gymnasiet, vilket leder fram till följande frågeställning: Hur skulle pedagogiskt gestaltade läromiljöer för förskolebarn kunna anpassas till äldre elever? / The degree project on the site in the Slakthusområdet in southern Stockholm aims to create a learning center for high school students. The center is not a school but should be used as a complementary building for students’ ordinairy schools, both in the local area, but also for students in a larger part of southern Stockholm. The learning center should include a large library, group rooms, different scenes and rooms for shows and thriving, an exhibition and much more. The project takes shape on the basis of thoughts about pedagogy. I chose to learn more about the pre-school education Reggio-Emilia and the project is largely aimed to investigating how this type of education can be adapted to older students, such as those at high school, which leads to the following issue: How could educationally configured learning environments for preschool children be adapted to older students?

Cities are facing a major demographic change where the proportion of older people isexpected to increase. This has drawn attention to the need to make cities more age-friendly,and thus promote health, independence and the active lives of the elderly. In 2010, theWorld Health Organization (WHO) created a global network for age-friendly cities andcommunities with the aim of spreading knowledge and information about how to betteradapt cities for older people. Stockholm is one of many cities that have now joined thenetwork and thus committed to making the city more age-friendly. The aim of this thesis hastherefore been to investigate how Stockholm can plan to become an age-friendly city basedon the WHO guidelines and the age-friendly planning processes in other cities.First, a literature study of articles concerning other cities’ age-friendly work was made.Based on this literature study, a theoretical framework was developed around the themesthat emerged as particular important regarding age-friendly planning. The theories werecollaborative planning, institutional capacity and integrated planning. Furthermore, studiesof documents dealing with the future development of Stockholm City were conducted toexamine the elderly perspective in these. Finally, interviews with municipal officials andpoliticians were made to get a deeper understanding of how the cities age-friendly planninglooks today.The study’s results indicate that Stockholm has good opportunities to plan for an agefriendlycity, while there are still several obstacles to overcome. The city’s strengths are thedesire to become more age-friendly, which is evidenced by political support and a givenbudget, as well as the recognition of the importance of including the urban planning office.However, some of the obstacles that remain are the lack of cross-sectorial collaboration(between the urban planning office and the elderly administration office), that the elderlyadministration office comes in too late in urban planning processes, and that the needs ofthe elderly have long been adopted through the accessibility perspective only. The studyends with a number of solutions to help overcome these obstacles. / Världens städer står inför en stor demografisk förändring där andelen äldre människorförväntas öka. Detta har uppmärksammat ett behov av att göra städer mer äldrevänliga, föratt på så sätt främja de äldres hälsa, självständighet och aktiva liv. År 2010 skapadeVärldshälsoorganisationen (WHO) ett globalt nätverk för äldrevänliga städer och kommunermed syftet att sprida information och kunskap om hur man bättre kan anpassa städer föräldre människor. Stockholm är en av många städer som nu har gått med i nätverket ochdärmed åtagit sig att göra staden mer äldrevänlig. Syftet med detta arbete har därför varitatt med hjälp av WHO:s riktlinjer och andra städers äldrevänliga planeringsprocesser,undersöka hur Stockholm kan planera för att bli en mer äldrevänlig stad.Först gjordes en litteraturstudie av artiklar där man forskat om städers äldrevänliga arbeten.Baserat på denna litteraturstudie togs ett teoretiskt ramverk fram kring de teman somframkommit som särskilt viktiga angående en äldrevänlig planering. Teorierna som använtsär kollaborativ planering, institutionell kapacitet samt integrerad planering. Vidaregenomfördes studier av dokument som behandlar Stockholms stads framtida utveckling föratt undersöka äldreperspektivet i dessa. Till sist genomfördes även intervjuer medförvaltningsanställda och politiker inom stadsbyggnad och äldrefrågor för att få en djupareförståelse för hur stadens äldrevänliga planering ser ut idag.Studiens resultat tyder på att det idag finns bra förutsättningar för Stockholm att kunnaplanera för en äldrevänligare stad, samtidigt som det återstår ett antal hinder för arbetet. Destyrkor som staden visar idag är viljan att bli mer äldrevänlig, något som framgår genompolitiskt stöd och en avsatt budget för arbetet, samtidigt som man inser den viktiga roll somstadsbyggnadskontoret kan bidra med. Några av de hinder som dock återstår är bristen påsektorsövergripande samverkan (mellan stadsbyggnadskontoret och äldreförvaltningen), attäldreförvaltningen kommer in för sent i stadsplaneringsprocesser, och att äldres behov längehar antagits tillgodoses genom tillgänglighetsperspektivet. Studien avslutas med ett antalförslag på lösningar för att överkomma dessa hinder.

Do women suffer from a societal Stockholm Syndrome which leads them to display high levels of modern and traditional sexist behavior? Does a woman*s level of modern or traditional sexist behavior influence her political choices? Female gender resentment and sexist biases are an understudied area of the extant literature on sexism. Typically the focus is placed on men*s sexist attitudes and treatment of women, but is it possible that women also contribute to the subordination of their gender through sexist practices? These are questions which this thesis attempts to answer. The findings indicate that working women under the age of 39 are more likely to display modern sexist behavior and that female homemakers under the age of 39 display high levels of traditionally sexist behavior. These attitudes carry over into the political decision making processes and have a negative impact on whether a woman would be likely to support a female presidential candidate.

No description available.

Denna uppsats har undersökt sociala kategorier som infinner sig i Stockholm och analyserat desskonsekvenser i relation med den kontantlösa tillväxten. Syftet med undersökningen är att identifiera ochdiskutera de sociala och kulturella institutionernas förändringar som gjorts i samband medkontantlöshetens tillväxt. Diskursen och analysen har identifierat teman som barns ekonomiskaförståelse och utveckling, kontantlöshet exkluderar, sociala relationer och återbetalning, samt dricks.Det empiriska materialet är insamlat från intervjuer, deltagande observationer och litteraturstudie.Resultatet uppvisar att kontantlösheten leder till begränsad frihet och att alla kan hamna i skuldsättning.Kontanter kan dessutom bidra till samhällsnyttig kunskap och en delaktig komponent till att skapa ochvårda sociala relationer.

This thesis project is a case study of how to work with the built environment. It is a case study investigating the themes of renovation, transformation and adaptive reuse. By gathering historical research through archives, fieldwork on site and interviews I have developed one method of working with this existing building. This transformation project is a design proposal of an existing train station building that is threatened to be overturned and no longer serve its primary function as a train station. In this design proposal the existing train station will be transformed into an exhibition space for KTH.