Quality is the key to a well executed product or service. The construction industry hasn’t highlighted the quality in recent times which have contributed to the construction industry receiving much criticism in the field. The public sees it as an offhanded industry where errors and delays are common.The reason for this is considered to be primarily the lack of time, constant pressure to reduce costs and skills and the ability to communicate between the parties about what the correct quality really means. The industry has begun to realize that it must start setting clearer standards and that there are great opportunities for improvement.This report will give Peab an opportunity to develop their quality work. The report highlights Peab residential area of Stockholm market position with the current quality of subcontractors and suppliers. It also provides suggestions on how Peab in a better way can work with quality and with this becoming a more competitive player in the market. The conclusions that can be drawn from this study is that Peab is aware of the problem and has begun work on improvements to enhance quality of work. Peab, for example, developed tools for gathering experience. Unfortunately these methods were used poorly and not to the degree that is required. Peab also works with partnering, based on long term business relationships. Correct use of partnering increases the chances of higher quality in the projects. Concrete proposals for improvements that this report highlights include higher standards in the procurement process, dare make demands on the quality of subcontractors and suppliers, learn from the mistakes made and disseminate the knowledge within the Group and work with long-term business relationships in which partners can develop one another .

This thesis explores the relationship between Emotional Intelligence and Entrepreneurial Passion. It specifically does this by attempting to find a correlation between the varying competencies of Emotional Intelligence and the consciously accessible, Intense positive feelings for Entrepreneurial Passion for Developing, Founding and Inventing. In this study, survey data was used to investigate the above correlation among a group of 66 entrepreneurs in a Stockholm tech-based start-up/co-working hub setting. This was completed through the quantitative analytical statistical method of Spearman correlation and other methods. Through a theoretical framework utilizing self-regulation theory, the author found that there is a positive, statistically significant correlation between Emotional Intelligence and the consciously accessible, Intense positive feelings of Entrepreneurial Passion and their three domains (Founding, Developing and Inventing). Theoretical and entrepreneurial implications and further suggestions for future research conclude the thesis. / Denna uppsats undersöker förhållandet mellan Känslans intelligens och entreprenörspassion. Den gör det specifikt genom att försöka hitta en korrelation mellan de olika kompetenserna i Känslans intelligens och de medvetet tillgängliga, intensiva positiva känslorna för entreprenörspassion för att utveckla, grunda och uppfinna. I denna studie användes undersökningsdata för att undersöka ovanstående korrelation mellan en grupp av 66 företagare i en Stockholm-baserad teknik för start-up / co-working hub. Detta genomfördes med en kvantitativt statistisk analys och applikation av metoden för Spearman-korrelation och andra metoder. Genom ett teoretiskt ramverk som använder självregleringsteori fann författaren att det fanns en positiv, statistiskt signifikant korrelation mellan Känslans intelligens och de medvetet tillgängliga, intensiva positiva känslorna av entreprenörspassion och deras tre domäner (grunda, utveckla och uppfinna). Avhandlingen avslutas med entreprenörs implikationer såväl som teoretiska sådana samt ytterligare förslag för framtida forskning. / Tässä opinnäytetyössä tutkitaan tunneälyn ja yrittäjän intohimon suhdetta. Erityisesti pyritään löytämään korrelaatio vaihtelevien tunneälytaitojen ja tietoisesti saavutettavien intensiivisten positiivisten tunteiden välillä, yrittäjän intohimon suuntautuessa kehittämiseen, yrityksen perustamiseen tai keksimiseen. Tässä tutkimuksessa kyselydataa käytettiin selvittämään em. korrelaatiota 66 tukholmalaisen tekniikkapohjaisen start-up/alan keskittymän asetelmassa. Tämä tehtiin valmiiksi Spearmanin korrelaation kvantitatiivisen analyyttisen tilastollisen menetelmän ja muiden menetelmien avulla. Itsesäätelyteoriaa hyödyntävän teoreettisen viitekehyksen avulla tekijä löysi positiivisen, tilastollisesti merkittävän korrelaation tunneälyn ja tietoisesti saavutettavien intensiivisten positiivisten yrittäjän intohimon tunteiden ja niiden kolmen lajin (yrityksen perustaminen, kehittäminen ja keksiminen) välillä. Opinnäytetyön päättävät teoreettiset ja yrittäjyydelliset päätelmät ja edelleen ehdotukset tulevaisuuden tutkimukselle. / Esta tesis analiza la relación entre la inteligencia emocional y la pasión emprendedora. Concretamente, lo hace al intentar encontrar una correlación entre las diversas competencias de la inteligencia emocional y los sentimientos positivos intensos y accesibles conscientemente de la pasión empresarial para desarrollar, crear e inventar. En este estudio, los datos de la encuesta se han utilizado para investigar la correlación anterior en un grupo de 66 emprendedores en un entorno de centro de trabajo cooperativo o de ''start-up'' basado en tecnología de Estocolmo. Este estudio se finalizó a través del método estadístico analítico cuantitativo de correlación de Spearman y otros métodos. A través de un marco teórico que utiliza la teoría de la autorregulación, el autor halló una correlación positiva y estadísticamente significativa entre la Inteligencia Emocional y los sentimientos intensos positivos y accesibles conscientemente de la Pasión Empresarial y sus tres ámbitos (Fundar, Desarrollar e Inventar). La tesis concluye con las implicaciones teóricas y de emprendedores y otras sugerencias para futuras investigaciones.

Limiting cities’ negative impact for global sustainability suggests compact city development. However, extensive and accessible urban nature is important for urban dwellers’ wellbeing. Aligning efforts to make cities locally and globally sustainable means resolving this conflict. This thesis applies spatial analysis of urban dwellers’ regularly occurring experiences, as these are important wellbeing indicators, looking specifically at Stockholm, Sweden. The aim is to contribute to a nuanced understanding of urban environments’ influence on urban dwellers’ experiences. Paper I investigates how accessibility to various environment features impact the probability that people have positive or negative experiences. Paper II applies resilience principles to investigate what experiences exist together in neighbourhoods. The environment have considerable influence on people’s experiences. Some common indicators in urban planning display weak relationships with experiential outcome, while other less common ones have larger effects. Neighbourhood compositions of experiences display consistent patterns, both spatially across Stockholm and with respect to resilience principles. Many neighbourhoods harbour diverse positive experiences, while a few are dominated by negative ones. The results suggest that human-environment relations should be given more consideration in urban discourse and urban planning. A relational approach could improve urban dweller’s experiences, and positively influence their wellbeing. For urban planning to be able to handle the complexity of such an approach, I suggest that resilience principles can be heuristics for an urban development that does not compromise people’s experiences. The methodological framework developed here can be applied in other cities, as it can identify specific places for transformation, but also increase knowledge of the interplay between urban environments and people’s experiences across different contexts. / För att begränsa städers negativa påverkan på global hållbarhet förordas ofta kompakta stadsmiljöer. För att säkra stadsbors välbefinnande krävs emellertid stora och tillgängliga naturområden. Denna konflikt måste lösas för att nå en stadsutveckling som bidrar till både lokal och global hållbarhet. Denna avhandling består av två studier av Stockholm som tillämpar rumslig analys av människors upplevelser, då dessa är viktiga indikatorer för välbefinnande. Den undersöker hur tillgänglighet till olika miljöfaktorer är relaterade till positiva och negativa upplevelser. Vidare tillämpar den resiliensprinciper för att undersöka vilka upplevelser som samexisterar på områdesskala. Stadsmiljön har betydande påverkan på människors upplevelser. Vissa vanliga indikatorer inom stadsplanering visar svaga samband med upplevelser, medan andra mindre vanliga har större effekter. Sammansättningar av upplevelser på områdesskala uppvisar genomgående mönster, både rumsligt och i förhållande till resiliensprinciper. Många områden innehåller en mångfald av positiva upplevelser, medan ett fåtal domineras av negativa upplevelser. Resultaten visar att relationer mellan människa och miljö bör ta en mer central plats i stadsplaneringen, då detta erbjuder möjligheter att förbättra stadsbors upplevelser. Resiliensprinciper kan fungera som tumregler inom stadsplaneringen för en stadsutveckling som inte äventyrar människors upplevelser. Metoden som utvecklats här kan appliceras i andra städer, då den kan identifiera specifika platser för omvandling, men också leda till djupare förståelse för samspelet mellan stadsmiljöer och människors upplevelser i olika sammanhang.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Ensamhet har under de senaste åren blivit ett större problem. Om det beror på teknik, ensamboende eller prioriteringar på karriären är svårt att veta, troligtvis på alla dessa. Ensamhet kan leda till allvarliga hälsoproblem, både psykiska och fysiska så som depression och ökad risk för hjärtsjukdomar och stroke. Ensamhet är därför ett folkhälsoproblem som måste hanteras. Den byggda miljön är också något som påverkar människors känsla av ensamhet, det är den sortens ensamhet som märks i offentliga rum. Detta kallas urban loneliness och är den typ av ensamhet som undersöks i detta projekt. Under Covid-19-pandemin rekommenderade Folkhälsomyndigheten social distansering vilket gjorde att fler människor kände sig ensamma. När man träffade andra skulle man helst vara ute i offentliga utrymmen. Det är därför projektet undersöker hur Covid-19 har påverkat betydelsen av offentliga rum. Forskningsfrågan som används är följande. Vilka egenskaper (design och struktur) ska ett offentligt rum ha för att vara attraktivt och motverka urban ensamhet? För att besvara frågan har tre områden i Stockholm använts som fallstudier; Vällingby Centrum, Liljeholmstorget och Sickla Stråket. För att samla information har relevant litteratur och dokument lästs, det har även gjorts en enkätundersökning och direkta observationer inom de tre områdena. Projektet visade att egenskaper i offentliga utrymmen påverkar känslan av ensamhet. Det är dock svårt att veta exakt vilka som är de viktigaste eftersom det är individuellt. Offentliga platser har på något sätt varit viktiga för människor under pandemin. Men på grund av timingen och den korta tidsperioden detta projekt pågår är det svårt att förstå hur mycket och exakt för vem, för att få reda på detta skulle det behövas ytterligare undersökningar. / Loneliness has been an increasing issue during later years in Stockholm. Whether it is because of technology, solo living or career priorities is hard to know, probably all of them. Loneliness can lead to serious health issues, both mental and physical such as depression and increased risk of heart diseases and strokes. Loneliness is therefore a public health problem that needs to be dealt with. The built environment is also something that affects people's feeling of loneliness, this is the kind of loneliness which is felt in public spaces. This is called urban loneliness and is the kind of loneliness which is examined in this project. During the Covid-19 pandemic the Public Health Agency recommended social distancing which created more people feeling lonely. While meeting others one was preferably supposed to be outside in public spaces. This is why the project examines how Covid-19 has affected the importance of public spaces. The research question used is the following.  What characteristics (design and structure) should a public space have to be attractive and counteract Urban loneliness? To answer the question three areas in Stockholm have been used as case studies; Vällingby Centrum, Liljeholmstorget and Sickla Stråket. To gather information relevant literature and documents has been read as well as surveys and direct observations in the three areas. The project showed that elements in public spaces do affect the feeling of loneliness. It is however difficult to know exactly which ones are the most important since it is individual. Public spaces have somehow been important for people during the pandemic. However due to the timing and the short time period of this project it is difficult to understand how much and for whom, in order to find this out, further investigations would be needed.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. / Family firms represent 65-80 percent of the entire world’s business and they have played a key role in modernizing the economy of the world’s countries. Capital structure is a well-explored area, but despite this, it ́s difficult to determine exactly what drives companies in their decisions regarding capital structure. Few studies have been conducted that specifically focuses on the capital structure in family firms, which is the basis of this study. This study examines whether there are any differences regarding capital structure between family firms and non- family firms on the Swedish stock exchange. Even whether the leverage ratio is influenced by other factors examined. Using a hand-collected dataset of 205 listed Swedish companies in 2012, we come up with the following results: Swedish listed family firms have lower leverage ratios than non-family firms. Regarding whether there are factors that affect the leverage ratio, we can show that there is a positive relationship between leverage and the following two variables: profitability and tangible assets. That a positive relationship exists between leverage and these two variables shows that the more profitable or the more tangible assets a company has, the higher the leverage ratio tends to be. However, no relationship between leverage and firm size where found. Based on the theoretical framework possible explanations for the obtained result is provided, and in some cases the companies does not always act similar to what the capital structure theories advocates. Overall, our study shows that there is a significant difference between the Swedish listed family firms and non-family firms regarding their choice of capital structure and that there are factors that affect the level of leverage.

Bakgrund: Styrelsens uppgift spelar en extra viktig roll vid en börsintroduktion då företaget går från privat till publikt. För ett börsnoterat företag är det yttersta målet att öka aktievärdet, där finansiell prestation ses som den mest betydelsefulla faktorn. En god bolagsstyrning kan bidra till ökad lönsamhet. För vägledning och rekommendationer kring styrelsens sammansättning kan företagen därav vända sig till svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Studien har som syfte att beskriva och analysera om styrelsesammansättningen har samband med företagets finansiella prestation vid börsintroduktion. Teori: I den teoretiska referensramen definieras innebörden av styrelsens sammansättning och finansiell prestation. Vidare presenteras tidigare forskning följt av en beskrivning av agentteorin, den resursbaserade teorin och teorin om den kritiska massan. Utifrån dessa presenteras studiens hypoteser. Metod: Studien tillämpade multipel regression för att studera sambandet mellan styrelsens sammansättning och företagens lönsamhet i 41 svenska börsnoterade företag mellan 2017–2019. Slutsats: Studiens resultat visar att två av fyra variabler kopplade till styrelsens sammansättning har samband med företagens lönsamhet. Styrelsens kunskapsnivå har en negativ koppling till lönsamheten vid börsintroduktionen medan styrelsens storlek har en positiv. Dessa två variabler bör därför beaktas vid utformandet av styrelsens sammansättning. / Background: The board plays an important role in an initial public offering. For a listed company, the ultimate goal is to increase share value, where financial performance is seen as the most important factor in order of that achievement. Good corporate governance can help companies achieve profitability and therefore they can turn to the Swedish Code for Corporate Governance in order to receive guidance regarding that. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze whether the composition of the board has a connection with the company’s financial performance in the event of an initial public offering. Theory: The meaning of the boards composition and financial performance is defined in the theoretical frame of reference. A presentation of previous research is then followed by a description of the applied theories. Based on these the studies hypotheses are presented. Method: This study applied multiple regression as a method. In order to study the potential relationship between the board composition and the profitability of 41 Swedish companies whom are listed on the Swedish stock exchange between 2017-2019. Conclusion: The results indicates that out of four variables linked to the board composition, two have a connection to the profitability of the companies studied. The level of knowledge shows a negative relationship with profitability in the event of an initial public offering while size of the board shows a positive. Therefore these two are important dimensions which should be considered when the board composition is being designed.

Denna uppsats har undersökt hur Hilma af Klint har framställts i utställningskataloger och recensioner av Moderna Museet i Stockholms tre utställningar – 1989, 2013 och 2022. Uppsatsen har granskat ordval, fraser och åsikter gällande beskrivningar av henne, hennes konst och hennes plats i konsthistoriens skrivning. Undersökandet har utifrån ett feministiskt synsätt. Genom Linda Nochlins Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer, Whitney Chadwicks Women, Art & Society samt Hélène Cixous dikotomier och text Laugh of the Medusa har uppsatsen kommit fram till att återkommande ordval som hänvisar på af Klint som kvinna har förekommit främst i samband med Moderna Museets första utställningen. Idag vid utställningen 2022 ifrågasätts Moderna Museets roll mer i deras återkommande synlighet av af Klint och hur vidare hon ska förklaras som ett geni som marknadsför museumet, mer än henne som en konstnär. / This essay has examined how Hilma af Klint has been described in exhibition catalogues and reviews of Moderna Museet in Stockholm’s three exhibitions - 1989, 2013 and 2022. The essay has examined word choices, phrases and opinions regarding descriptions of her, her art, and her place in the writing of art history. The examination has used a feminist approach. Through Linda Nochlin’s Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer, Whitney Chadwick’s Women, Art & Society, as well as Hélène Cixous’ dichotomies and text Laugh of the Medusa the essay has reached the conclusion that recurring word choices that refer to and highlight to af Klint’s gender as a woman are most visible in the first exhibition from 1989. Today, at 2022’s exhibition, the role of Moderna Museet is challenged more in their repeated visualising of af Klint and also how she is now depicted as a genius to market the museum, more than her as an artist.

Sustainable mobility has been identified as one of the main issues for the Stockholm region in its work to achieve more sustainable urban development. Previous research shows that planning for sustainable mobility is complex, since it involves many actors and a wide range of planning sectors. Moreover, planning practice is often associated with political, organisational and institutional challenges that together cause inertia. As a result, the concrete outcomes of planning frequently reinforce existing car-orientated transport structures, counteracting the ambition of sustainable mobility. This licentiate thesis examines the institutional conditions for more coherent and integrated planning for sustainable mobility in the Stockholm region. This was done by applying institutional capacity as an analytical framework for mapping the collective capacity among planning actors to work in accordance with the principles of sustainable mobility. The analysis shows that participating planning actors share a similar view on the importance of sustainable mobility, but inertias relating to concrete planning practice are visible. For example, it appears as though neither the planning actors nor actual planning projects are sufficiently well organised to enable cooperation between actors or integration of planning sectors or perspectives. Moreover, the methods and practices applied in planning have not been adequately modified to meet the new planning objectives. A lack of facilitating structures in terms of time and economic resources, and of formal planning guidelines, seem to hinder the shift in perspectives and practices required to realise the vision of sustainable mobility. Thus, although there has been a clear change in terms of objectives at the strategic level, the institutional conditions for planning have not evolved to the same extent. Consequently, planning for sustainable mobility is still not the simple, the common or the natural practice in the Stockholm region. / <p>QC 20161026</p> / Metoder och arbetssätt i stadsplanering för transportsnål stad

I Europa satsas årligen hundratals miljoner Euro och miljarder kronor i Sverige på olika program med tillhörande projekt. Dessa projekt och program är verktyg för att skapa hållbarhet i utvecklingsarbete genom att lämna spår, lärande, i verksamheter genom förbättrade strukturer och processer. För att skapa denna systematiska åter-koppling som lärandet i ett projekt är starkt beroende av så är följeforskning ett red-skap. Syftet med detta examensarbete är att analysera följeforskningen i projektet Grön BoStad Stockholm vad avser Tillväxtverkets riktlinjer om följeforskning. Vidare har studien som syfte att synliggöra de förutsättningar för lärande som skapas med hjälp av följeforskning, utifrån valda lärandeteorier. För att undersöka det valda området har deltagare i projektet Grön Bostad intervjuats och relevanta dokument insamlats. Vidare har även två utomstående personer till projektet intervjuats, med avsikt att skapa en bredare bild av vad andra utanför projektet anser om följe-forskningen och bistå studien med en utomstående analys. Resultatet visar att de flesta av Tillväxtverkets riktlinjer går att identifiera i det arbete följeforskningen bedriver i projektet Grön BoStad Stockholm. Däremot uppfylls inte ett av de huvudsakliga ändamålen med följeforskning när projektets resultat inte följs upp. Vidare visar resultaten att följeforskningen i projektet följer den utvecklings-stödjande utvärderingsansatsen samt att den främsta förutsättningen för lärande bygger på den sakkunskap och reflektion som följeforskningen bidrar med till projektledningen. Majoriteten av projektdeltagarna anser inte att följeforskningen bidragit med några förutsättningar för lärande, vilket kan bero att på att de ligger dolda för de flesta deltagare. Av dessa orsaker bör därför ett större fokus riktas på de övriga målgrupperna: delprojektledarna och styrgruppen. / In Europe, hundreds of millions of Euro´s and billions of SEK are spent annually in Sweden on various programs and related projects. These projects and programs are tools for creating sustainability in development work by leaving a trace, knowledge, on activities through improved structures and processes. In order to create this systematic feedback, learning in a project is highly dependent on a tool. This tool is on- going evaluation. The purpose of this thesis is to analyse the on - going evaluation of the project Grön BoStad Stockholm, regarding the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket). Furthermore, the study aims to emphasise the requirements for learning created through on - going evaluation, with the help of selected theories. To investigate the chosen area, participants in the project Grön BoStad Stockholm have been interviewed and relevant documents have been gathered. In addition, two external persons have been interviewed for the project, with the intention of creating a broader picture of how others outside the project perceive on-going evaluation and to provide the study with an external view. The result shows that most of the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket) can be identified in the on-going evaluation carried out in the project. However, one of the main purposes of on-going evaluation is neglected when the results of the project are not followed up by the evaluation. Furthermore, the results show that the on - going evaluation of the project is carried out with a certain development - supportive approach, where the main prerequisite for learning is based on the expertise and reflection that the on-going evaluation contributes to the project management. The study showed that the majority of the project participants do not consider that the on - going evaluation has contributed to any learning prerequisite, which may be due to the fact that these conditions are hidden from most participants. Therefore, a greater focus should be on the other target groups: subprojects and steering group.